Marknadsläget oktober 2022

September blev de politiska ingreppens månad och nu förhandlar bland annat EU om flera stora marknadsåtgärder. Även om priserna sjunkit något sedan toppen i augusti är de fortsatt generellt kraftigt förhöjda och även i norra Sverige börjar de stiga. Vi har dock också haft dagar i oktober med väldigt låga spotpriser. Rörledningarna Nord Stream 1 och 2 sprängdes i slutet av månaden samtidigt som gasleveranserna från Ryssland genom andra rörledningar minskade ytterligare. Europas gaslager är trots allt välfyllda – men de ska räcka länge i vinter.

Den viktigaste elprisfaktorn förblir Rysslands krig i Ukraina. Energiimportören Europa står fast vid Ukrainas sida och relationen med energiexportören Ryssland har kollapsat. Det oåterkalleliga i händelseutvecklingen underströks ytterligare av sprängningarna av rörledningarna Nord Stream 1 och 2 den 26 september. Samtidigt är de ryska gasflödena genom andra rörledningar kraftigt begränsade.

Europa försöker desperat minska sitt beroende av rysk gas, vilket är mycket svårt. Det syns på inköpen av energi – sedan kriget intensifierades 24 februari har EU köpt rysk gas, kol och olja för uppskattningsvis 1 000 miljarder kronor. Situationen kräver åtgärder och därför har EU:s ministrar annonserat ett åttonde sanktionspaket riktat mot Ryssland.

Europa har genom kraftiga ansträngningar lyckats fylla på gaslagren till nästan 90 procent, vilket ger viss trygghet inför vintern, men är långt ifrån tillräckligt. Särskilt om vintern blir kall.

Kärnkraftsunderhåll

Tillgängligheten i kärnkraften är 77 procent i Sverige och Finland, men väntas stiga till 90 procent när Loviisa 1, 2 och Forsmark 1 startar igen under oktober. Ringhals 4 beräknas inte tillbaka förrän i februari på grund av en komponentskada. Finlands nya reaktor Olkiluoto 3 genomför tester och är tidvis uppe i sin fulla kapacitet 1 600 MW, även om reaktorn ännu inte har tagits i kommersiellt bruk ännu.

Vädret

September 2022 var något kyligare än vanligt i hela Sverige. Överlag var månaden torr, även om vissa platser fick riklig med nederbörd, och nådde inte upp till säsongsmässiga nivåer i de viktiga avrinningsområdena i fjällen. Det förekom inga höststormar vilket märktes i vindkraftsproduktionen som var lägre än säsongssnittet.

Den nordiska hydrologiska balansen låg vid månadsskiftet cirka 12 TWh under säsongsmässiga snittnivåer. Underskottet återfinns främst i i södra Norge där vattenmagasinens nivåer ligger betydligt under vad som är brukligt. Hydrologiska balansen har förbättrats sen dess utifrån blötare väder.

Spot- och terminspriser

I södra Sverige fortsätter elpriserna att ligga på historiskt höga nivåer och även inom samma dygn skiftar elpriserna ordentligt. Höglasttimmarna (dagtid vardagar) har snittat 250 öre/kWh i september, samtidigt som låglasttimmarna (nätter och helger) har legat en krona lägre. Vissa dygn kan det skilja tio gånger mellan hög- och låglast.

Trots sprängningarna av rörledningarna Nord Stream 1 och 2 har de nordiska terminspriserna fortsatt tappa sedan pristoppen i slutet av augusti, men till fortsatt generellt höga nivåer. Terminspriset för leverans nästa år handlas till motsvarande 371 öre/kWh i SE3 och 405 öre/kWh i SE4. Norra Sverige är mer förskonat mot de högsta topparna och nästa år ligger på 48 öre/kWh.

Politiska åtgärder

De ohållbart höga elpriserna får politikerna att agera. I EU har förhandlingarna i princip kokat ner i tre huvudsakliga marknadsingrepp:

1. Den kraftproduktionen som billigast producerar el föreslås få ett pristak om 180 euro per MWh. Planen är att medlemsländerna i EU:s regeringar tar mellanskillnaden mellan elpriset och pristaket, pengar som sedan ska omfördelas till de branscher och hushåll som drabbas hårdast av krisen.
2. Energianvändningen i EU föreslås minskas med 10 procent mot föregående år och elkonsumtionstopparna ska minskas med 5 procent. Det är upp till var och en av medlemsländerna att besluta hur det ska genomföras.
3. Lönsamma företag som säljer fossila bränslen ska få betala tillbaka en del av det vinstöverskott som ligger betydligt högre än föregående års snittvinster. Vinsten ska omfördelas till utsatta energikonsumenter.