Marknadsläget februari 2023

Mildvädret återvände i januari och priserna föll kraftigt. Varmare väder betyder mindre efterfrågan på energi för uppvärmning. Samtidigt är de uteblivna gasleveranserna från Ryssland ett stort problem i Europa och de generella prisnivåerna på energi är fortfarande förhöjda jämfört med tidigare år.

Januari blev mild, blöt och blåsig i Sverige, vilket resulterade i mindre energiåtgång samtidigt som blåsten och nederbörden ökade kraftproduktionen i vind- och vattenkraftverk. Eftersom situationen var ungefär likadan i hela Europa lindrades energikrisen betydligt och elpriserna föll.

I Norden var kärnkraftstillgängligheten 74 procent i december. I Sverige förlängdes återstarten av Ringhals 4 med sina 1 000 MW till i slutet av mars. I Finland har den nya reaktorn Olkiluoto 3 på 1 600 MW ännu inte tagits i kommersiell drift, vilket beräknas ske i mitten av februari.

Europas gasmarknad

Förlusten av Europas största gasleverantör Ryssland är själva kärnan i den pågående energikrisen, och osäkerheten i energitillgången resulterar tidvis i mycket höga energipriser. Prisfallet under hösten och vintern beror till stor del på det milda vintervädret och gaslagren är fortfarande fyllda till 72 procent, långt över fyllnadsnivån förra året. Gaspriset har fallit rejält; till 57 euro/MWh sedan pristoppen på över 300 euro/MWh i augusti 2022. Samtidigt är prisläget fortfarande mellan dubbelt och sju gånger så högt som det historiska prissnittet på gas, vilket visar att energikrisen är långt ifrån överstökad. Hur stora gasuttag som behöver göras under senvintern och hur snabbt Europa kan minska beroendet av rysk gas inför kommande vintrar fortsätter att vara de största osäkerheterna framåt.

Inget pristak på kraftproduktion förrän 1 mars

Sveriges regering har bestämt att delar av den EU-förordning som rör åtgärder på energimarknaderna ska gälla i Sverige först 1 mars, mot 1 december 2022 i Europa. Regeringen bedömer att förordningen behöver kompletteras med nationell lagstiftning. En av åtgärderna som väntar är ett pristak för elproducenter med låga produktionskostnader. De intäkter som regeringen får från mellanskillnaden av pristaket och elpriset ska användas till stöd åt de konsumenter som drabbas värst av de energikrisen. Pristaket ska gälla till 30 juni 2023.

Vädret

Januari var milt men omväxlande i princip hela Sverige. Mycket milda temperaturer runt årsskiftet förbyttes under årets första dagar till snöstormar, men därefter återkom lågtrycken från sydväst och med dem milt, blåsigt och vått väder. Nederbörden låg under säsongssnittet i hela Sverige förutom i fjällvärlden, där det var torrare.

Lågtrycken fortsatte att dominera väderleken hela januari, vilket minskade mängden energi som gick åt till uppvärmning, ökade vindkraftsproduktionen och fyllde på vattenkraftverkens magasin. Den hydrologiska balansen; måttet på vattenkraftens energiinehåll i grundvatten, magasin och snö, förbättrades markant i januari och underskottet krympte från 10 till 6 TWh. Vattenkraftsproducenterna har god kontroll över sina magasin och kan därför hålla priserna uppe. Men skulle det milda och blöta vädret bestå så kan de tvingas att producera mer för att göra plats i magasinen åt den kommande vårfloden. Det skulle ge sjunkande priser.

Terminspriserna

Terminspriserna på el i Europa har fallit mer än 80 procent sedan pristoppen i augusti 2022. Återstoden av vintern handlas nu till omkring 150 öre/kWh i Tyskland och 185 öre/kWh i Frankrike. Men Europas framtida energiförsörjning är fortfarande oviss, och kvartal 4 år 2023 handlas för betydligt högre 210 öre/kWh i Tyskland och 270 öre/kWh i Frankrike.

Det nordiska systempriset ligger lägre än de kontinentala priserna. I norra Sverige handlas elprisområdena SE1 Luleå och SE2 Sundsvall båda till 80 öre/kWh för återstoden av vintern och 60 öre/kWh för kvartal 4 år 2023. Södra Sveriges elprisområden SE3 Stockholm och SE4 Malmö handlas till 100 respektive 120 öre/kWh för återstoden av av vintern och 100 respektive 150 öre/kWh för kvartal 4 år 2023.