Marknadsläget september

De låga elpriserna fortsatte i augusti och Sverige hade bland de lägsta elpriserna i Europa. Låg elkonsumtion och hög produktion resulterade i dagar med negativa priser i alla elprisområden. Men sommaren är säsongsmässigt då elförbrukning är som lägst och risken för nya pristoppar kan inte uteslutas i vintern, särskilt om vädret blir kallt.

I augusti var de låga elpriserna i Sverige resultatet av flera samverkande faktorer. Den hälsosamma produktionen i främst vatten- och vindkraften levererade ett starkt utbud. Sverige producerade mer el än vad som konsumerades inom landet och mer el än vad exportkablarna klarar av att föra ut ur landet. Det pressade priserna i stora delar av landet till den lägsta nivån för en enskild månad sedan 2000. Den låga industrikonsumtionen under sommaren bidrog också till de låga priserna. Även om det är bra för konsumenter på kort sikt, kan det innebära att produktion stänger och det försvårar elektrifieringen på sikt.

På en bredare europeisk nivå har gaspriserna stigit och utsläppsrättspriserna återhämtat sig, men konsumtionen är svag och elpriserna handlas under snittkostnaden för att producera el med både gas- och kolkraftverk. Det är ett typiskt symptom på lågkonjunktur. I Europa är gas- och kolkraft ofta de marginalprissättande kraftslagen, och deras priser baseras på bränslekostnader och kostnader för utsläppsrätter, vilket ofta leder till högre elpriser än i Norden.

Marginalkostnaden bestämmer Europas elpris

I Europa är det den sista producerade megawattimmen som sätter priset på el. Eftersom den ofta produceras i ett gas- eller kolkraftverk blir utsläppsrätter, gas och kol viktiga för elpriset. Det senaste året har priset på utsläppsrätter avvikit från den mega-trend som pågått sedan åtstramningarna av systemet inleddes 2015. Istället är det lågkonjunkturen som drivit utvecklingen och priset halverades från toppen 100 euro per ton koldioxid i februari 2023 till 52 euro i februari 2024. När inflationstakten började sjunka och räntehöjningarna avtog har priset återhämtat sig till 70 euro per ton. En fallande inflation ger utrymme för räntesänkningar, ökad ekonomisk aktivitet och större energikonsumtion. Prisutvecklingen har haft en betydande inverkan på elpriserna i Europa.

Liksom utsläppsrättspriset har gas- och kolpriset stigit sedan februari, då inflationen vände. Men gaspriset har också påverkats av högre geopolitiska risker. Röda havet är stängt för godstrafik sedan slutet av förra året, och Ukraina har sin motoffensiv in i Ryssland tagit över fler delar av den sista aktiva gasledningen till Europa. Sådant skapar oro och ger kortsiktigt högre gaspriser. Marginalkostnaden för gaskraft låg i augusti på 108 och kolkraft på 110 öre/kWh. Elpriset i Tyskland låg strax under dessa nivåer på 93 öre/kWh. Det ger en indikation på vad elpriset hade kunnat stiga till även i Norden om kraftöverskottet inte varit så omfattande.

Sedan energikrisen inleddes har Europa ersatt de tappade leveranserna av rysk fossilgas med främst flytande fossilgas som transporteras med fartyg. Den 31 december upphör det sista transportavtalet av rysk gas genom Ukraina och det kan öka beroendet av flytande gas ytterligare. Trots detta dämpas oron inför vintern av att de europeiska gaslagren är välfyllda till 92 procent, flera veckor innan datumet 1 november då EU kräver att gaslagren ska vara minst 90 procent fulla. Välfyllda gaslager minskar farhågorna att det inte ska finnas tillräckligt med gas i vinter.

Vädret

Vädret i augusti låg nära säsongsmedelvärdena för nederbörd, temperatur och vind i större delen av landet. I norra Sverige var det dock något varmare än normalt, och de nordvästra delarna av Norrland fick något mer nederbörd än genomsnittet. Ett par lågtryck passerade landet och bjöd på blåsiga dagar 23–24 augusti, särskilt i Lapplandsfjällen.

Den hydrologiska balansen, ett mått på vattenkraftens energiinnehåll, har förbättrats sedan juli. Balansen ligger nu på +4,6 TWh, upp från -2,9 TWh i juli. I Norge bidrog goda hydrologiska förhållanden till välfyllda vattenreservoarer och en förbättrad balans.

Spotpriset och elprisområden

I augusti föll snittpriserna i alla svenska elprisområden jämfört med juli förutom i SE4.
Månadens högsta dagsspotpris var 105 öre/kWh i SE4 Malmö torsdagen 8 augusti. Månadens lägsta dagspris var -8 öre/kWh söndagen 11 augusti i SE2 Sundsvall, SE3 Stockholm och i SE4 Malmö.

Terminsmarknaderna

I Tyskland handlas terminskontraktet med leverans i oktober för motsvarande 103 öre/kWh. Helårsterminen 2025 handlas för motsvarande 109 öre/kWh. Terminspriserna i Sverige är lägre än i Europa. I SE1 Luleå och SE2 Sundsvall handlas oktoberkontraktet för motsvarande 15 öre/kWh och helår 2025 för 27 öre/kWh. I SE3 Stockholm och SE4 Malmö ligger oktoberkontraktet på 16 respektive 42 öre/kWh och helår 2025 för 36 respektive 56 öre/kWh.

Liknande artiklar

  • Dalakraft som partner
  • Er hållbarhetspartner
  • Våra ägare och styrelsen
  • Dalakrafts miljöpolicy
  • Integritetspolicy
  • Ursprungsmärkning av el