I oktober började den meteorologiska hösten i Sverige, men vädret är milt och elpriserna präglas fortfarande av det stora kraftöverskottet i Norden. Temperaturer över säsongssnitt och rikligt med vind bidrog till att pressa elpriserna. De låga elpriserna fick Forsmarks ägare att stoppa reaktor 2 – ett mycket ovanligt beslut. På kontinenten är situationen fortsatt en annan med betydligt högre elpriser än i Norden.
I oktober har det funnits gott om elenergi i Norden och i Sverige, särskilt under timmar med mycket vind och sol kombinerat med milt väder för årstiden. Till följt är elpriserna låga trots att det är sent på året. När vädret blir kallare och torrare kan elpriset gradvis stiga allteftersom vattenkraftsproducenterna återfår priskontrollen och kan begära ett högre pris.
Söndag 20 oktober sattes Forsmark 2 i kallt avställt läge, ett ovanligt beslut som togs på grund av det milda vädret, låg konsumtion och rikligt med produktion. Det är sällsynt att en kärnkraftsreaktor stängs på grund av låga elpriser. Stoppet var dock kort och Forsmark 2 var åter i drift under kvällen torsdag 24 oktober. Forsmark 3 är avstängd för årligt underhåll, med en återstart planerad till den 16 december. Att både Forsmark 2 och 3 var avställda mellan 20–24 oktober innebar att Sveriges kärnkraftstillgänglighet under den perioden var nere på 67 procent men har nu återgått till 83 procent.
Den 29 oktober byttes algoritmen som räknar ut spotpriset i Norden från en prisbaserad till en flödesbaserad kapacitetsberäkningsmetod, samma som spotmarknaderna i centrala och västra Europa. Eftersom flödesbaserad metod utgår från flöden i stället för pris så kan prisskillnader uppstå, men samtidigt används elnätet effektivare. I SE4 kan priserna potentiellt sjunka, eftersom områdets närhet till kontinenten kan nyttjas mer effektivt för export vilket ökar utbudet lokalt och pressar ner priserna. I SE1-SE3 kan elpriserna potentiellt stiga när exporten söderut blir effektivare.
Den sista producerade megawattimmen sätter elpriset. I Europa produceras den ofta av ett gas- eller kolkraftverk och därför blir elpriset starkt påverkat av priset på utsläppsrätter, gas och kol. I oktober steg både gas- och kolpriserna något jämfört med september. Särskilt gaspriset steg eftersom Europa importerar flytande, fartygsburen fossilgas köpt på världsmarknaden som ersättning för bortfallet av ryska gasleveranser. Ute i världen är den geopolitiska risken hög, med krig i och omkring viktiga gasproducerande länder och stopp för gastransporter genom Suez-kanalen. Marginalkostnaden för gaskraft låg i oktober på 113 öre/kWh och för kolkraft på 105 öre/kWh. Elpriset i Tyskland låg strax under dessa nivåer på 99 öre/kWh under oktober. Det ger en indikation på hur högt elpriset i Norden hade kunnat vara om kraftöverskottet inte varit så stort.
I dagsläget är de europeiska gaslagren fyllda till 95 procent vilket är högre än den nivå om 90 procent fyllda den 1 november som EU krävt. I oktober började uttagssäsongen och höga gaslagernivåer minskar farhågorna att det inte ska finnas tillräckligt med gas i vinter.
I Sverige började hösten rent meteorologiskt, i och med att oktober började kyligt. Därefter följde ett genombrott av mild luft och allt som allt var oktober ovanligt mild för årstiden. Särskilt milt var det i slutet på månaden mellan 19–24 oktober då flertalet väderstationer från söder till norr uppmätte höga temperaturer på mellan 2–10 grader över säsongssnittet. Lika anmärkningsvärt var det hur blöt månaden blev. Mellan 8–10 oktober passerade flera lågtryck över landet och under dessa tre dygn kom på vissa platser lika mycket nederbörd som det normalt faller under hela månaden. Främst är det de nordligaste delarna i Norrland som fått mer nederbörd än vanligt.
Den hydrologiska balansen, ett mått på vattenkraftens energiinnehåll, låg i slutet av oktober på +5,3 TWh vilket kan jämföras med slutet på september då balansen låg på +1,7 TWh. Den hydrologiska balansen är alltså god och nederbörden som föll i norra Sverige i början av oktober fyllde på vattenreservoarerna. Särskilt som elpriserna är så låga finns det inget incitament att producera mer än nödvändigt just nu.
Snittpriserna på spotmarknaden i elprisområden SE1, SE2 och SE3 steg i oktober samtidigt som snittpriset i SE4 låg på nästan samma nivå som under september.
För oktober som helhet snittade spotpriserna på 13 öre/kWh i SE1 Luleå, 14 öre/kWh i SE2 Sundsvall, 23 öre/kWh i SE3 Stockholm och 31 öre/kWh i SE4 Malmö. För elkonsumenter tillkommer profilkostnader, överföringsavgifter, energiskatt och moms.
I Tyskland handlas terminskontraktet med leverans i december för motsvarande 104 öre/kWh. Helårsterminen 2025 handlas för motsvarande 101 öre/kWh. Terminspriserna i Sverige är lägre än i Europa.
I september pressades elpriserna av Sveriges stora kraftöverskott. Elproduktionen överstiger både konsumtionen och kapaciteten att exportera el till omgivande länder. De låga elpriserna gynnar konsumenter i närtid, men producenter pressas av de låga marginalerna. Europas omställning bort från fossila bränslen i kraftproduktionen fortsätter och den 30 september stängdes Storbritanniens sista kolkraftverk. (mer …)
De låga elpriserna fortsatte i augusti och Sverige hade bland de lägsta elpriserna i Europa. Låg elkonsumtion och hög produktion resulterade i dagar med negativa priser i alla elprisområden. Men sommaren är säsongsmässigt då elförbrukning är som lägst och risken för nya pristoppar kan inte uteslutas i vintern, särskilt om vädret blir kallt. (mer …)
Industrisemester och stort kraftöverskott pressade spotpriserna i juli. För tredje månaden i rad låg månadssnittpriset i elprisområdena SE1 Luleå, SE2 Sundsvall och SE3 Stockholm under 30 öre/kWh. I SE4 Malmö snittade priset 43 öre/kWh. I övriga Europa är elpriset oftast högre och förklaras till stor del av kostnaden för gas- och kolkraftproduktion. I höst när värmelasten börjar stiga igen bör spotpriserna öka även i Sverige.
Överskottet av kraftproduktion i norra Sverige fortsatte att pressa elpriserna i juni. Prispressen var tydlig i norra Sverige och ner till elprisområdet SE3 Stockholm. Sveriges sydligaste elprisområde SE4 Malmö har låg produktion i förhållande till konsumtion och där var priserna närmare de kontinentaleuropeiska prisnivåerna. I Europa förklaras priset till stor del av kostnaden för gaskraft och kolkraft, men med stora prisvariationer beroende på vind- och solkraft.
Det varma och torra vädret i maj ledde till en snabb upptining av snö och is vilket orsakade en kraftig vårflod. De stora vattenvolymerna har delvis kunnat magasinerats, men vattenkraftsproducenterna har också tvingats till produktion vid låga priser. I Europa har injektionssäsongen av gas påbörjats och lagernivåerna är höga. (mer …)
I maj börjar vårfloden i Norden på allvar. De nordiska vattenkraftsmagasinen är nära säsongsmässiga nivåer, samtidigt är mängden snö- och grundvatten något högre än snittet. Snösmältningen kan därför leda till stora inflöden i vattenmagasinen. Om smältvattnet blir svårhanterligt för kraftproducenterna leder det till pressade elpriser. (mer …)
De europeiska gaslagren är rekordfulla för säsongen och de nordiska vattenmagasinen är nära normalnivå. Det ihållande mildvädret och den minskade takten i Europas industri har minskat el- och gasanvändningen med lägre bränslepriser som följd. (mer …)
Februari inleddes med kraftiga vindar och mildväder i hela Sverige. Vindkraften satte produktionsrekord samtidigt som värmelasten föll, vilket pressade priserna på spotmarknaden. Mildvädret fortsatte sedan och från mitten av månaden noterades meteorologisk vår i stora delar av Götaland. I Europa har värmelasten varit låg, med sjunkande bränsle- och elpriser som följd. (mer …)
Är företaget i behov av nya fordon? Nu kan ni få stöd för att köpa in lätta ellastbilar. Syftet är att snabba på elektrifieringen av landets fordonsflotta. (mer …)