En ovanligt mild vinter har lett till rekordfyllda vattenmagasin redan innan vårfloden – och pressat elpriserna rejält. Tillsammans med hög vind- och solproduktion har det bidragit till negativa priser och ökad volatilitet, där den så kallade ankkurvan blivit allt mer märkbar.
Vårfloden inträffar normalt någon gång i mitten eller slutet av april. I år har magasinens fyllnadsnivå betett sig annorlunda jämfört tidigare år och innehåller mer energi än vanligt för årstiden när de ska börja fyllas på av vårfloden. Detta till följd av en mild vinter där man tidvis haft smältning ner i vattenmagasinen tidigt på säsongen. Magasinen har fyllts på mer än normalt – det som ”normalt” skulle lagras som snö och komma med vårfloden har redan till stor del runnit ned i magasinen. Fyllnadsgraden har aldrig varit så hög som vid denna tidpunkt sett på hela mätperioden från 1960 till nu. Detta sätter press på spotpriserna tillsammans med tidvis hög vindproduktion och solproduktion.
Vi har sett många timmar med negativa priser – sammantaget har detta lett till de lägsta elpriserna på fyra år. Ökat införande av intermittent kraft i systemet medför volatila elpriser och vi ser allt oftare att den s k ”ankkurvan” slår igenom. Vinnare är producenter som snabbt kan ställa om sin produktion.
Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, särskilt solenergi, påverkar elnätet över en dag. Kurvan har fått sitt namn för att grafen över elproduktion och efterfrågan under en dag liknar profilen på en anka.
Efterfrågan på el ökar ökar under morgontimmarna efter att ha varit låg under natten – varpå kurvan går upp.
Mitt på dagen står solen som högst och solpanelerna producerar så mycket el att det blir ett överskott i vissa områden. Under den tiden minskar efterfrågan på el från andra energikällor och den totala elförbrukningen från nätet sjunker – vilket gör att kurvan dyker neråt.
Eftermiddag och kväll – solen går ner och efterfrågan rusar. Elpriserna stiger och elnätet får jobba hårt för att hålla en jämn balans. Denna branta stigning i efterfrågan på kvällen är ankkurvans hals och huvud – den del av kurvan som stiger brant uppåt.
Algoritmen som räknar ut spotpriset i Norden och som numera (sedan oktober 2024) är en flödesbaserad kapacitetsberäkningsmetod kan ha påverkat spotpriserna till att priserna blivit lägre i SE2 och högre i övriga elområden.
Vi har sett stora prisområdesskillnader till följd av flaskhalsar mellan områdena. En jämförelse visar att de började öka de sista månaderna av 2024 och fortsatt denna trend under årets första månader. Prisskillnaderna nov 2024 - mars 2025 har varit väsentligt högre än motsvarande period 2023 - 2024. En förklaring till detta kan vara att nivåerna i vattenmagasinen i norr legat på mycket höga nivåer, samt att vindkraftsproduktionen i norra Sverige varit hög. I de södra prisområdena SE3 och SE4 har priserna tidvis påverkats av höga gaspriser på kontinenten och perioder med låg produktion av sol och vind. Det är svårt att utröna om skillnaderna endast beror på fundamenta eller om det också är flowbased som påverkat priserna.
Svenska kraftnät införde i mars en automatiserad energiaktiveringsmarknad för manuell frekvensåterställningsreserv (mFRR EAM). Detta är en förändring som syftar till att förbättra systembalansen i en värld med alltmer fluktuerande energiproduktion och en anpassning till övergången till 15 minuters tidsupplösning, 1 MW budstorlek och områdesbaserad balansering. Efter driftsättningen har marknaden sett stora obalanspriser, vilket är kostnaden för aktörerna att avvika från den planerade produktionen och konsumtionen av el. Detta drabbar främst aktörer som har svårt att vara flexibla i sin produktion och konsumtion av el. Vind- och solkraft är de som har svårast att reglera sin produktion, och är därmed mest utsatta. Orsaken till den stora inverkan på balansmarknaden är att stort fokus hamnar på dagen före-marknaden (spotmarknaden) på bekostnad av intradagsmarknaden (dygnshandeln). Det råder alltså en brist på tillgängliga reglerbud.
Den 28 april presenterade ENTSO-E – den EU-gemensamma elområdesöversynen, där framgår att Svenska Kraftnät (SvK) landat i att de nuvarande fyra områdena skall vara kvar som idag, åtminstone tills vidare. Simuleringar hur elmarknaden skulle fungera med de här olika tänkta elområdena har visat att det skulle ge en lägre samhällsekonomisk nytta.
SvK ser dock ett behov av en ny analys till eventuellt nya förslag på elområden, och nu mer utifrån hur det svenska elsystemet beräknas se ut 2030-2035. Den svenska elkartan kan alltså eventuellt ritas om efter en ny analys. Det alltmer väderberoende elsystemet, nya elvägar i Norden samt andra prognoser över förbrukningen har ändrat förutsättningarna.
April var den varmaste april i Sverige sedan 2011. Det påskyndade snösmältningen och satte fart på vårfloden i Norden vilket ledde till ökade tillrinningar i redan välfyllda vattenkraftsmagasin. Elpriserna pressades ytterligare – särskilt i norra Sverige där spotpriserna i april var så låga som 9 öre/kWh. Om temperaturen stiger snabbt längre fram i maj kan det skapa ett kraftigt elöverskott under lågförbrukningsperioden vilket då tvingar producenter att spilla vatten eller sälja till olönsamma priser.
Samtidigt är elpriserna i södra Sverige fortsatt högre på grund av flaskhalsar i stamnätet. Svenska kraftnät har nyligen rekommenderar att dagens elprisområden behålls för att uppmuntra till bättre balans i produktion och konsumtion.
I Europa påverkas elpriset i hög grad av gas- och kolkraft. Med låga gaslager (38% i april jämfört med 64% i fjol) behöver EU säkra cirka 280 extra LNG-laster innan vintern. Det innebär ökad exponering mot globala marknader, vilket för med sig risker för både prisvolatilitet och energisäkerhet inför kommande vinter. Då det europeiska elsystemet är sammankopplat innebär det att höga gaspriser även påverkar priserna på el i Sverige.
Kontakta oss gärna med frågor om marknaden, ert elavtal eller er prisstrategi.
Sverige är sedan 2011 indelat i fyra elprisområden. Syftet är att synliggöra var det behövs byggas mer elproduktion. Översynen av elområden har pågått i flera år och det är EU:s samordnade elmyndighet Acer som håller i regelsystemet. Elområdesöversynen är ett steg i införandet av EU:s inre marknad för el.
Resultaten av översynen publicerades 28 april och för Sveriges del är förslaget att det inte blir någon förändring gällande elprisområdena. Svenska Kraftnät ansvarar som systemansvarig för det svenska överföringssystemet för el och har landat i att de nuvarande fyra områdena ska vara kvar som i dag, åtminstone tills vidare. Simuleringar hur elmarknaden skulle fungera med de här olika tänkta elområdena har visat att det skulle ge en lägre samhällsekonomisk nytta.
Svenska Kraftnät ser dock ett behov av en ny analys till eventuellt nya förslag på elområden, och nu mer utifrån hur det svenska elsystemet beräknas se ut 2030-2035. Den svenska elkartan kan alltså eventuellt ritas om efter en ny analys. Det alltmer väderberoende elsystemet, nya elvägar i Norden samt andra prognoser över förbrukningen har ändrat förutsättningarna.
Vi kan inte överföra obegränsat med el i Sverige, det finns flaskhalsar vilket gör att det finns ett behov av elområden även i framtiden.
Inte heller våra nordiska grannländer föreslår några ändrade elområden. Däremot finns förslag på att dela in Tyskland i flera elprisområden, något som skulle ge samhällsekonomisk nytta – och vilket många pekat på, lägre elpriser i Sydsverige.
Det är dock upp till varje land att besluta och den tyska regeringen har gjort klart att den inte vill dela upp landet i olika elområden.
Läs hela rapporten på engelska hos ENTSO-E:s webbplats.
Är företaget i behov av nya fordon? Nu kan ni få stöd för att köpa in lätta ellastbilar. Syftet är att snabba på elektrifieringen av landets fordonsflotta. (mer …)
Möjligheten att som företag ansöka om elstöd stänger den 25 september. Med bara dagar kvar saknar Skatteverket fortfarande många av de förväntade ansökningarna. Hör ditt företag till dem som väntat? Då är det dags att agera nu.
Energikrisen i Europa har mildrats under sommaren och elpriserna ligger betydligt lägre på spotmarknaden än förra året. Krisen är dock inte över, vilket speglas i terminsprisernas relativt höga prisnivåer och påverkar elpriserna i Norden. Den grunda tillgången på energi kan få ett snabbt genomslag i priserna på både gas och el ifall omständigheterna försämras. Kontrollen över den egna energisituationen är viktig. (mer …)
Europas energikris har mildrats under sommaren och elpriserna har satt ett nytt negativt rekord på spotmarknaden i Sverige. Men krisen är inte över, vilket speglas i terminsprisernas relativt höga prisnivåer jämfört med historiska snitt. Den grunda tillgången på energi kan snabbt få genomslag i priserna på både gas och el ifall omständigheterna försämras. (mer …)
I takt med att vårfloden avtog återfick vattenkraftsproducenterna kontroll över magasinnivåerna och elpriset i norra Sverige steg. Elpriset i Europa är lägre än i fjol, men fortfarande på högre nivåer än innan energikrisen började. Energiförsörjningen är fortfarande ansträngd och nya pristoppar i höst och vinter går inte att utesluta, särskilt ifall vädret blir kallt.
Europas energikris har mildrats men är inte över. Prisfallet på energi i Europa har bromsat in och ligger på en nivå över historiska snitt. Det påverkar också priserna i Norden. Den minskade tillgången på energi kan få priserna på gas och el att återigen rusa ifall omständigheterna skulle förändras. Även andra bränslen som kol och biomassa handlas till förhöjda priser. Kontrollen över den egna energisituationen bör därför ägnas stor uppmärksamhet. (mer …)
Det är sedan den 30 maj möjligt för företag och organisationer att söka stöd för att hantera höga elpriser och den pågående energikrisen. (mer …)