Så fixar du smart och billig mat

2022-10-21 Hållbart samhälle, Nyhetsbrev

I takt med hög inflation, ökade räntor, elpriser och matpriser funderar fler och fler på hur matkontot kan minskas. En som gjort det länge är Jenny Bäcklund, som driver Instagramkontot ”Mat för snåljåpar och fattiglappar”. Här delar hon med sig av sina bästa tips för att få pengarna att räcka längre.

När Jenny Bäcklund pratade mat med arbetskamrater och vänner insåg hon snabbt att familjen klarade sig på ett i jämförelse blygsamt matkonto. Jenny tittar alltid efter råvaror med kort datum i affären och ser till att nyttja det som finns i kyl och frys. Det resulterar ofta i att månadskostnaden för familjens livsmedel hamnar kring 3 000–3 500 kronor. I livsmedelsbutiken reflekterar Jenny ofta över all mat folk stoppar i kundkorgarna, och funderar på hur de ska orka äta upp allt.

– Det slängs mycket mat i Sverige och de senaste åren har det nästan varit coolt att visa på sociala medier att man kan slösa pengar. Vi har haft det bra väldigt länge. Räntan har varit låg, det har varit lätt att få bostadslån – liksom att låna till lyx på avbetalning. Men vi som var med på 1990-talet, när räntan steg uppemot 19 procent, vi vet att det inte är självklart med överflöd, säger Jenny.

Stor osäkerhet

I och med skenande mat- och energipriser blev Jennys sätt att hushålla plötsligt högaktuellt och hennes matsmarta Instagramkonto, som föddes i februari 2021, har fått tusentals fler följare på kort tid.

– Jag tror att vi har ett åldersmässigt tapp när det gäller hushållning, det är mycket kunskap som gått förlorad. Jag får många frågor som till exempel ”kan man verkligen frysa grädde”, eller om maten går att äta efter bäst före-dag.

Efter många år som smart shoppare är Jenny säker – det egna omdömet räcker mycket längre än förpackningens bäst före datum.

– Lita inte blint på förpackningens datum, utan gör din egen bedömning; lukta, titta och smaka. Jag får ofta frågan hur jag vågar köpa kött som har en dag kvar innan bäst-före. Men det är ju ett väl tilltaget datum, mest baserat på handlarnas rädsla att någon ska bli sjuk av maten – det är inte så att köttet faktiskt blir dåligt på klockslaget.

Tänk efter

Jenny menar också att storhandling i dagens mening inte är att rekommendera för den som vill spara på hushållets slantar. Av vana åker många till matbutiken en gång i veckan och vräker på med grönsaker och färska örter, som ofta ligger i kylen och blir dåliga.

– Köper man till exempel fyra juicepaket i en tonårsfamilj så går det ju åt, men om man inte handlar hem juice får barnen vänja sig vid att dricka vatten när de är törstiga, i stället för dyr och onödig juice. Storhandla i stället någon gång i månaden och satsa på sådant som går att lagra i skafferi och frys, som pasta, ris och kött.

Jennys bästa budget-tips

Fundera på vad du handlar och vad du slänger. ”Vi för kassabok hemma för att ha koll, men det kan räcka med att titta på kvittot och räkna ut hur mycket det kostar att dricka ett paket juice per dag, året om. Jag räknade faktiskt på just det – och det blir 10 000 kronor per år”.
Det är billigare att välja fryst än färskt – exempelvis grönsaker. Ska du ha broccoli i en gratäng kan du lika gärna välja fryst, den blir ju mojsig ändå.
Ta någon månad om året och ät ur det du har i frys och skafferi, till exempel inför jul. De flesta har väldigt mycket mat som bara står i skåpen och genom att tömma förråden då och då sparar du mycket pengar.
Ta ut en låda ur frysen och kolla vad du har där. Lyft upp det äldsta högst upp så maten blir synlig och använd. Märk alltid det du fryser med maträtt och datum, så går fryskollen fort och lätt.
Om du lever i en familj med barn – skapa medvetenhet och förklara vad maten faktiskt kostar. Sätt upp ett sparmål – det blir fort pengar. Om ni kan minska ert matkonto med 1 000 kronor per månad blir det ju 12 000 kronor på ett år. Efter några år är det en hel semesterresa eller en bra bilpeng.