dalakraft.se använder cookies. Genom att fortsätta på sidan godkänner du användandet av cookies.Jag accepterar

Därför blir det kallare när det blir varmare

Våren knackar på, försiktigt. Samtidigt väcker den kalla och snörika vintern frågor kring växthuseffekt och global uppvärmning. Hur går det ihop egentligen? Heiner Körnich, forskningschef för meteorologi på SMHI, förklarar.

På flera platser i landet slogs rekord i både snödjup och kyla. I Gåltjärn utanför Härnösand uppmättes ett snödjup på 175 cm i februari, och i Hemavan i Västerbotten visade termometern på minus 42 grader i slutet av samma månad. Och kanske är det just snön och kylan som många kommer minnas från vintern 2017/2018.
– Väderminnen kan vara lite luriga – de är subjektiva och bygger på lokala upplevelser. Faktum är att både december och januari var varmare än normalt, och som helhet var vintern varm om vi ser 30 år tillbaka. Februari, däremot, bjöd på riktig vargavinter, säger Heiner Körnich, forskningschef på SMHI.

Så styrs vintervädret

Parallellt med nyheter om vargavintern rapporterar media om ovanligt höga temperaturer i Arktis och på Svalbard, och om att havsisen har nått ett nytt minimum. Hur hänger det ihop med snön och kylan egentligen?
– Svaret är att vårt vinterväder till stor del styrs av den Nordatlantiska oscillationen, NAO. Det handlar om stora lufttrycks¬förändringar och naturliga svängningar i klimatet. NAO bestämmer om vi ska få milt och snöfattigt eller kallt och snörikt. Vädret kan förändras snabbt eller låsa sig i ett likartat mönster en hel säsong och till och med flera säsonger i rad, förklarar Heiner Körnich.

Men att klimatet förändras och att det blir varmare över tid, det vet vi?
– Vi ser klimatförändringar, så tydligt som man kan förvänta sig i empirisk vetenskap. Det blir varmare över tid och nederbörden ökar lokalt. Men vi kommer fortfarande märka av svängningar i kall och varm luft, avslutar Heiner Körnich.

Med andra ord, det är alltså helt normalt att de svenska vintrarna ibland blir både kallare och snörikare – fast världen blir varmare.

Vad säger forskningen?

Forskare undersöker vilka samband som finns mellan klimatförändringar i Arktis och väderförhållanden i främst Europa och Asien under vintern. Många studier har hittat samband mellan mindre is i Arktis och färre lågtryck på Nordatlanten. Det medför mindre kraftiga västvindar över Sverige och som helhet en tendens till kallare vintrar. Vissa studier pekar på mer nord-sydliga vågmönster i de storskaliga vindsystemen och längre perioder med samma väderläge. (Källa: SMHI)

Varmt i Arktis – kallt i Sverige

Under normala förhållanden är luften över Arktis iskall på vintern och det ligger ett stabilt lågtryck över regionen som håller kvar den kalla luften. I utkanten av lågtrycket går den polära jetströmmen, som avskiljer kylan norrut från den varmare luften söderut. Uppvärmning av polära områden skapar små fickor med varm luft som försvagar det stabila lågtrycket över Arktis och får den polära jetströmmen att röra sig mer söderut. Jetströmmens svängningar medför ovanligt kalla vintrar med stormar och kraftiga snöfall. (Källa: Illustrerad vetenskap)

Stängt

Ring oss

0771 48 80 00

Vi har öppet

Idag 10:00 - 14:00
Imorgon -

Bli uppringd

Vi kontaktar dig så snart som möjligt eller på den tidpunkt du önskar.