Så kan ni tolka, och agera på, elprisprognoser

En elprisprognos kan vara svår materia att förså, men också ett värdefullt verktyg för elberoende företag. Hur kan du som företagsledare eller inköpare använda informationen i praktiken? Här går vi igenom hur prognoserna kan hjälpa dig fatta bättre beslut kring elinköp, prissäkring och riskhantering. Alltså, så tolkar du en elprisprognos som företagare.

Mer än en prisprognos

Pris är förstås en av de viktigaste, om inte den viktigaste, delen av en elprisprognos. Men den är en komponent av många. Den som lär sig att läsa mellan raderna och tolka prognosen kan också börja dra slutsatser kring varför priserna rör sig, vilka faktorer som ligger bakom och hur de kan komma att påverka marknaden framöver.

Det kan handla om vattennivåerna i magasinen, hur mycket vindkraft som produceras, eller hur gaslagren i Europa ser ut inför en vintersäsong. Genom att följa prognoserna över tid och ta del av de underliggande orsakerna bygger du också förståelse kring vilka faktorer som kan påverka mönstret framåt.

För precis som elmarknaden följer säsongsmönster, finns också andra trender som är bra att känna till. En vanlig missuppfattning är att en prognos handlar om att pricka nästa prisrörelse. I själva verket visar den snarare riktningen på marknaden över tid.

Om prisnivåerna stiger månad för månad kan det vara klokt att säkra en del av volymen. Om trenden pekar nedåt kan du vänta ut marknaden eller låta en större del ligga rörligt. På det sättet är det inte olikt hur styrräntan både följer och påverkar den ekonomiska konjunkturen. På mycket lång sikt påverkar elpriset förstås också etableringstakten av ny energiproduktion.

Så tolkar du en elprisprognos

Bra prognoser består ofta av flera delar och insikter som sätts ihop till en helhet.

Pristrender

De flesta elprisprognoser innehåller diagram som visar systempriserna över tid. Och även om en prognos ska vara framåtblickande, så behöver man också se till historiken för att fastslå trenden.

Om terminspriserna på el är stigande så räknar marknaden med högre kostnader framöver, exempelvis på grund av kallare väder, låg vindkraftsproduktion eller låga vattennivåer. Om kurvan är sjunkande så indikerar det ett ökat utbud av billigare produktion. Bra förutsättningar för vindkraft eller fyllda vattenmagasin brukar pressa priserna nedåt.

Vi rekommenderar därför att jämföra den senaste prognosen med de som har gjorts tidigare. Har det uppstått förändringar längs vägen? Förutom att identifiera trender kan det också ge ett hum om hur pålitlig prognosen är framåt.

Väder och vattenmagasin

Elpriset i Norden påverkas starkt av väderläget och som nämnts ovan är tillgången på vind och vatten viktig för de svenska elpriserna.

Mycket nederbörd under en period kan stärka vattenkraften genom att fylla på magasinen, men det stämmer inte alltid. Nederbörd i form av snö ger en fördröjd effekt (när den smälter på våren) och under sommaren kan det regna en hel del utan större påverkan på magasinen eftersom skogen suger upp det mesta av nederbörden.

När det kommer till vind så är lagom bäst. Vindkraftverken slår ifrån vid för höga vindstyrkor, så ett stormsystem från Nordatlanten är inte alltid av godo.

Utöver det så påverkar framför allt temperaturen den svenska elkonsumtionen. En kall vinter tenderar att ge högre elpriser även om vindkraften ofta kan producera mer än många tror. På lång sikt kan vi anta att elförbrukningen även kan stiga under sommarhalvåret till följd av att fler behöver kyla sina lokaler och hem, liksom ladda sina elbilar.

Bränslemarknader och terminspriser

Elprisprognoser innehåller ofta kommentarer om gas, kol och utsläppsrätter, även om Sverige inte använder kolkraft i stor skala. Det beror på att prisnivån i elsystemet påverkas av andra europeiska länder, där fossil energi har en större del av mixen.

Om gaspriset i Europa stiger, följer ofta det nordiska elpriset med (men vid god tillgång på kraft här så kan Skandinavien bli prissättande!). Terminspriser (“forward prices”) visar marknadens förväntningar framåt i tid på kort och lång sikt och därmed kan även fyllnadsgraden i gaslager under hösten agera som en indikator för vinterpriserna.

Om terminspriserna för kommande kvartal är högre än dagens spotpris, räknar marknaden med en prisuppgång.

Produktionsmix och tillgänglighet

De olika produktionsslagen har sina respektive för- och nackdelar. Kärn- och vattenkraft agerar baskraft i Sverige, och är generellt pålitliga. Vi har dock relativt gamla kärnreaktorer och de oväntade driftstopp vi har sett i flera år kan innebära stora störningar på elmarknaden. Där är vattenkraften mer förutsägbar.

För förnybar energi kan priset svänga kraftigt på kort tid. Vi har sett hur vindkraften både har drivit marknaden mot negativa priser såväl som oväntat höga priser (när det har blåst för hårt eller inte alls). Även solkraft har en stor påverkan på priserna under sommarhalvåret. Sammantaget gör mixen att Sveriges elproduktion är stabil, men de olika produktionsslagen har olika påverkan på priset över olika tidshorisonter.

Ha alltid i bakhuvudet:

Det är viktigt att understryka att prognoser är just prognoser. Precis som fondhandlare försöker förutsäga börsens rörelser, gör elhandlare sitt bästa för att sia om framtiden. Men kvalificerade gissningar är förstås bättre än att chansa eller inte bry sig - särskilt om elförbrukningen har en betydande påverkan på organisationens ekonomi.

Om du har Dala Elfond så sköter våra portföljförvaltare din portfölj åt dig. Med rörligt pris styr ni delvis kostnaden genom att påverka er förbrukning och investera i energibesparande åtgärder. Om ni har Mix-avtal eller Avropsavtal rekommenderar vi att ni bestämmer en volym- och handelsstrategi att utgå ifrån. Vi hjälper dig gärna att hitta rätt avtalsmodell och diskutera vilken strategi som bassar er verksamhet bäst.

Kontakta oss gärna så berättar vi mer, och ser om ni kan behöva göra några förändringar.