Marknadsläget för producenter januari 2026

December månad blev mild i hela vårt land – på sina håll rekordmild med blött och blåsigt väder. Elpriserna vandrade nedåt till en nivå lägre än för november månad. Under mellandagarna drog stormen Johannes in och orsakade stor oreda i form av strömavbrott och fällda träd. När vi gick in i januari kom kylan och lyfte elpriserna. Från och med den 1 januari är skatten på el lägre – detta för att sänka kostnaderna för elkonsumenterna och underlätta elektrifieringen.

Väderläge och elpriser

Decembers högsta dagsspotpris var 132 öre/kWh den 5 december i elområde SE4 till följd av låg vindkraftsproduktion och månadens lägsta dagsspotpris var 0,73 öre/kWh i SE3 lördagen 27 december.

En färsk rapport från Energimyndigheten visar att SE2 under 2025 var det område som hade flest antal timmar med negativa priser – totalt 679 timmar, vilket motsvarar åtta procent av årets timmar. I övriga elområden var det 345–519 negativa timmar under 2025 där SE3 hade minst antal.

Perioden med kyla de senaste veckorna har lyft priserna uppåt. Vi ser dock ut att strax hamna i ett läge där temperaturerna rör sig mot normala värden för årstiden, vilket även kan påverka elpriserna nedåt.

Nivån i de europeiska gaslagren är viktiga för elpriserna i Europa, särskilt vintertid. Inför den här vintern var gaslagernivåerna något lägre än föregående vinter. En mindre mängd gas i lagren under vintern ökar relativt sett risken för energiprisuppgångar. I slutet av december var fyllnadsnivån 62 procent, 10 procentenheter under det historiska snittet. I och med den kylslagna inledningen på januari kommer troligtvis nivån att minska snabbt. Men kylan måste hålla i sig för att vända prisfallet på gasmarknaden, och uppgången blir i så fall sannolikt temporär.

I höstas tog regeringen beslutet att sänka elskatten med ca 10 öre/kWh vid årsskiftet 2025/2026. Syftet med sänkningen är att sänka elkostnaderna för hushåll och företag och underlätta elektrifieringen i samhället.

Elproduktion

De generellt låga elpriserna pressar producenterna - de politiska riskerna är höga där flera reformer och beslut kan komma att påverka investeringsviljan hos aktörer som planerar nybyggnation av elproduktion. En situation där ingen eller mycket liten ny produktion finns på plats de närmaste åren ger utrymme för högre elpriser om konsumtionen samtidigt ökar. Det innebär även fler timmar med priskoppling mot Europa.

Innehållet i vattenmagasinen visar för årstiden något under normalnivå i övre delen av Norge/Sverige, medan det i södra Norge där hälften av Nordens vattenmagasin finns är ett klart underskott i magasinsfyllnad. De lågtryck som under den senaste tiden passerat över Norden har kommit från sydost och inte riktigt nått de nordliga delarna och inte heller de sydvästra delarna av Norge där de stora magasinen finns.

Både Forsmark 1 och Oskarshamn 3 drabbades av oplanerade driftstopp i december vilket dock inte påverkade spotpriserna nämnvärt då temperaturerna var milda och produktionen från vind hög. Kärnkraften i Norden producerat i nuläget på 98 procent.

Höga obalanskostnader

Ökad andel väderberoende kraftkällor som vind- och solkraft skapar större obalanser i nätet till följd av svårigheter att planera och reglera produktionen. Detta tillsammans med förändringar som Svenska kraftnät införde i mars har medfört att obalanskostnader ökat rejält. Som ett första steg för övergång till kvartspriser infördes den 4 mars en automatiserad nordisk energiaktiveringsmarknad för mFRR EAM vilket ersatte en tidigare manuell process. Detta har fått en påverkan på obalanspriserna då prognosfel på kvartsnivå också ökar risken för kostsamma avvikelser. Större förmåga till hantering närmare leveransögonblicket kan minska obalanskostnaderna för producenter.

Ursprungsgarantier och elcertifikat

NNya föreskrifter om ursprungsgarantier införs 2026. Ändringarna innebär bland annat:

• att garantier ej utfärdas för produktionsanläggningar med en installerad effekt under 50 kW.
• att samtliga elproducenter som idag ingår i systemet måste skicka in nya ansökningar för sina anläggningar senast augusti 2026.
• att systemet utökas till att även innefatta produktion från värme, kyla och gas.

Energimyndigheten skickar nu ett förslag på remiss att tidigarelägga avvecklingen av elcertifikatsystemet. Myndigheten bedömer att det är möjligt att avsluta elcertifikatsystemet före 2035 och att ett avslut i så fall bör kunna förenas med en möjlig kompensation till producenter.

Mer information om detta finns på energimyndighetens hemsida.

Stabilt nuläge

Elförsörjningen i Sverige är i nuläget stabil. Väder och produktionsförutsättningar förväntas ha fortsatt stor prispåverkande effekt. Vi lämnar nu en period med kalla temperaturer och väderprognoserna för kommande period ser milda ut vilket kan komma att trycka ned spotpriserna och de närmaste terminerna något.

Effektläget är fortsatt stabilt men återvänder vi till kyligare väder som ökar förbrukningen kan detta dra upp priserna vissa timmar, särskilt om det sammanfaller med timmar med mindre mängd vindkraft i systemet.

Svenska kraftnäts upphandling av strategisk reserv - ett slags försäkring som kan användas vid effektbristsituationer - är nu klar för innevarande vinter. Upphandlingen avser perioden 15 januari till och med 15 mars och effekten 350 MW fördelas: Karlshamnsverket 330 MW och Aros G4 20 MW. Reserven kan aktiveras av Svenska kraftnät för att förhindra att en effektbristsituation uppkommer.