Marknadsläget augusti 2026

Krisen i Iran är inne på sin sjätte månad och osäkerheten kring förhandlingarna mellan parterna kvarstår. Gaspriserna i Europa har stigit kraftigt då fyllnadsgraden i lagren är på en för årstiden historiskt lägsta nivå. Den hydrologiska balansen dras med ett stort underskott vilket får effekt på främst de närmaste terminerna. Samtidigt genomgår också delar av den installerade kärnkraftskapaciteten revisioner. Sammantaget har elpriserna i Sverige ändå fallit under juli till följd av generös sol- och vindproduktion.

Väder och spotpriser

Juli präglades av en värmebölja i mitten av månaden och ett varmt avslut. Däremellan var temperaturerna svalare. Statistiskt tog de svala och varma perioderna ut varandra och i snitt var juli en typisk, svensk sommarmånad. Nederbördsmässigt blev månaden blandad som resultat av spridda regn- och åskskurar. Mätt i energiinnehåll till vattenkraften låg nederbörden i juli drygt tio procentenheter under säsongsnittet i Sverige och Norge.

Månadens högsta dagsspotpris var 163 öre/kWh i SE4 Malmö torsdagen den 16 juli och månadens lägsta dagsspotpris var 2,6 öre/kWh i SE2 Sundsvall onsdagen den 1 juli.

Hydrologisk balans

Den nordiska vattenkraften spelar en avgörande roll för att hålla elpriserna stabila eftersom den är planerbar och snabbt kan anpassas efter efterfrågan. Nederbörden är särskilt betydelsefull i Norge och norra Sverige, där vattenkraften utgör den dominerande produktionsformen.

Den hydrologiska balansen i södra Norge visar för närvarande det största underskottet på 30 år. Regionen rymmer omkring hälften av Nordens vattenmagasin, vilket gör utvecklingen särskilt betydelsefull för den nordiska elmarknaden. I skrivande stund uppgår underskottet i den hydrologiska balansen i Norden till cirka 16 TWh. Ett försämrat hydrologiskt läge ökar Nordens exponering mot marginalkostnaderna för kol- och gaskraft på den europeiska marknaden, vilket också återspeglas i prissättningen på terminsmarknaden.

Gasmarknaden

Priserna på gas har under juli månad stigit med ca 40 procent och gaslagernivåerna i EU är de lägsta på 15 år. I skrivande stund ligger fyllnadsgraden på ungefär 56 procent, vilket är 10 procentenheter lägre än förra årets nivå vid samma tid. Då nåddes fyllnadsmålen precis innan vintern.

Kärnkraft

Revisionerna av kärnkraftverken i Norden är i år särskilt omfattande och i juli var tillgängligheten endast 69 procent. Planerade underhåll genomförs normalt under sommarhalvåret, men i år har revisioner dessutom förlängts när oväntade fel upptäckts. Den låga tillgängligheten tillsammans med underskottet i den hydrologiska balansen gör att priserna i Norden är mer påverkade av elpriserna i Europa.

I nuläget producerar nordisk kärnkraft på ca 71 procent, vilket är strax över 8 000 MW av totalt 11 363 MW installerad kapacitet. Ringhals 3 har försenats till 1 november, uppstart skulle varit 23 juli, Ringhals 4 har planerad återstart 15 oktober och Forsmark 1 kommer att vara i revision mellan 6 september och 17 november. I Finland kommer tre av reaktorerna under hösten att vara i revision.

Läget i Mellanöstern

Läget i Mellanöstern är fortsatt osäkert och utvecklingen kan förändras snabbt. Efter en period av upptrappning i konflikten i Mellanöstern har nya samtal för att hitta en lösning inletts. Trots diplomatiska ansträngningar är trafiken genom Hormuzsundet där en femtedel av världens oljetransporter passerar fortsatt begränsad. Marknaden har dock hittills hanterat störningarna väl och någon fysisk brist på olja eller drivmedel har inte uppstått i Europa eller Sverige. Effekterna på energimarknaderna av konflikten i Mellanöstern bedöms kvarstå även under 2027

Framtid

På den svenska elmarknaden är det främst inte energikrisen i Europa som gör att elpriserna är betydligt högre i år än i fjol. I stället är det underskottet i hydrologin och en omfattande revision av kärnkraften som ligger bakom. Dessa faktorer kommer fortsätta att ge stöd åt elpriserna långt in under hösten.

På längre sikt väntas ökad elektrifiering, ny industri och datacenter minska elöverskottet och stärka kopplingen till de högre elpriserna i Europa. Samtidigt minskar utbyggnadstakten av ny elproduktion. Den lägre investeringstakten i framför allt vindkraft riskerar att snabbt minska det nordiska elöverskottet och därmed den historiska prisrabatten mot övriga Europa. I ett mer integrerat europeiskt elsystem ökar värdet av flexibilitet och en aktiv elhandelsstrategi, vilket kan bidra till lägre obalanskostnader och bättre möjligheter att hantera prisvariationer.

Har ni frågor?

Kontakta oss gärna med era frågor kring er elanvändning.