Marknadsläget november 2026
Under större delen av oktober har spotpriserna varit låga i norra Sverige och höga i södra delarna av landet. Stormen Boelo bidrog dock tillfälligt till lägre spotpriser i hela landet under den sista veckan i oktober. Kärnkraftsproduktionen har varit låg även under den senaste månaden, men i mitten av november väntas mer produktionskapacitet åter vara tillgänglig. Samtidigt har gaspriserna stigit till mycket höga nivåer, bland annat till följd av den låga fyllnadsgraden i Europas gaslager.
Väder och spotpriser
Väderprognoserna för de kommande tio dagarna visar inledningsvis högtrycksbetonat väder och successivt sjunkande temperaturer. Därefter väntas något mer nederbörd. I de sydliga elområdena väntas fortsatt höga spotpriser under hela dygnet, medan priserna i norr bedöms ligga kvar på relativt låga nivåer, framför allt tack vare god tillgång på vattenkraft. De stora prisskillnaderna mellan elområdena speglar begränsningarna i överföringskapaciteten och möjligheten att transportera el från områden med överskott till områden med högre efterfrågan.
Under vintern väntas elmarknaden präglas av större prisvariationer än tidigare. Skillnaderna kan bli betydande både mellan olika tider på dygnet och mellan olika elområden. Bakom utvecklingen ligger en växande andel väderberoende elproduktion samt ett ökat genomslag från den europeiska elmarknaden.
Månadens lägsta kvartsspotpris under oktober var -5,7 öre/kWh i SE3 (Stockholm) och inträffade den 5 oktober. Månadens högsta kvartsspotpris uppgick till 588 öre/kWh i SE4 (Malmö) den 29 oktober.
Hydrologisk balans
Vattenkraften spelar en avgörande roll för att hålla elpriserna stabila på den nordiska elmarknaden. Eftersom produktionen är reglerbar kan den snabbt anpassas efter efterfrågan och bidra till att stabilisera elpriserna. Nederbörden är särskilt betydelsefull i Norge och norra Sverige, där vattenkraften utgör den dominerande produktionsformen. Den södra halvan av Norge rymmer omkring hälften av Nordens vattenmagasin.
Ett försämrat hydrologiskt läge ökar Nordens exponering mot marginalkostnaderna för kol- och gaskraft på den europeiska marknaden. Detta får även genomslag i prissättningen på terminsmarknaden.
Den hydrologiska balansen i Norden stärktes något under oktober, men uppvisar fortfarande ett underskott på cirka 12 TWh. När vi nu går in i vinterperioden övergår en allt större del av nederbörden från regn till snö. Det innebär att vattentillgången åter fördelas mellan vattenkraftens magasin och det vatten som lagras i snötäcket. Ett omfattande snötäcke kan bidra till lägre elpriser genom förväntningar om god vattentillgång längre fram. Däremot tillför snön inga ökade produktionsvolymer till vattenkraften förrän snösmältningen kommer i gång under våren.
Gasmarknaden
Gaspriserna har stigit tydligt under oktober. Det oroliga läget i Mellanöstern och osäkerheten kring den fortsatta utvecklingen, i kombination med att EU går in i uppvärmningssäsongen med ovanligt låga gaslagernivåer, har bidragit till prisuppgången. I skrivande stund ligger fyllnadsgraden på omkring 74 procent.
Om vintern blir kall och torr kan gaspriserna stiga ytterligare, vilket även riskerar att driva upp elpriserna i Europa och Norden.
Kärnkraft
Tillgängligheten i den svenska kärnkraften har under oktober legat strax under 50 procent. Det är en bekymmersam utgångspunkt inför den kommande vintern. 2026 ser ut att kunna bli det år då Sverige producerar minst kärnkraftsel sedan 1983. Sedan år 2000 har den svenska kärnkraftsproduktionen nästan halverats.
Den nordiska kärnkraften producerar för närvarande cirka 6 300 MW, motsvarande omkring 56 procent av den installerade kapaciteten på totalt 11 363 MW.
Flera reaktorer är för närvarande ur produktion. Ringhals 3 väntas återstarta den 27 november, jämfört med den tidigare planerade återstarten den 23 juli. Ringhals 4 har fått sin återstart framflyttad till den 20 november från tidigare planerade den 15 oktober. Forsmark 1 väntas återstarta den 13 december, jämfört med tidigare planerade den 18 november.
Forsmark 2 kommer att tas ur produktion mellan den 27 november och den 5 december för inspektion av elmotorer. Även Forsmark 3 kommer att tas ur drift av samma anledning, mellan den 11 och 15 december.
I Finland är Nordens största reaktor, Olkiluoto 3, med en installerad effekt på 1 570 MW, för närvarande ur produktion för revision. Återstart beräknas ske den 18 november.
Den låga tillgängligheten i kärnkraften, tillsammans med det hydrologiska underskottet, gör att den nordiska elmarknaden blir mer känslig för prisutvecklingen i Europa.
Läget i Mellanöstern
Läget i Mellanöstern är fortsatt oroligt, även om diplomatiska försök att nå en uppgörelse pågår. Hormuzsundet är fortfarande kraftigt begränsat som handelsled, vilket skapar stor osäkerhet på energimarknaden.
Störningarna i Hormuzsundet bidrar till högre gaspriser på den globala marknaden och därmed även till ett ökat pristryck på den europeiska elmarknaden. Marknaden har hittills hanterat störningarna relativt väl, och någon fysisk brist på olja eller drivmedel har ännu inte uppstått i Europa eller Sverige. Effekterna av konflikten på energimarknaderna bedöms kunna kvarstå även under 2027.
Terminspriser
Terminskontrakten för både Norden och Tyskland har nu nått de högsta nivåerna sedan konflikten i Mellanöstern inleddes. Prisnivåerna närmar sig dem som rådde under hösten 2022, då Rysslands invasion av Ukraina fick stor påverkan på elmarknaden.
Om Norden får ett fortsatt stort hydrologiskt underskott, begränsad vindkraftsproduktion och en kall vinter stärks kopplingen till de högre elpriserna på den europeiska marknaden. Det kan leda till mycket höga elpriser även i Norden. Om vintern i stället blir mild, blåsig och nederbördsrik kan prisutvecklingen i Norden gå i motsatt riktning.
Flexibilitet
Flexibilitet får en allt större betydelse på elmarknaden. Elpriserna varierar över dygnet och påverkas bland annat av efterfrågan, väderförhållanden och produktionen av vind- och solkraft. Med ett elavtal där priset följer dessa variationer kan elanvändare sänka sina elkostnader genom att flytta förbrukningen till billigare timmar. Samtidigt bidrar en mer flexibel elanvändning till ett robustare elsystem.
Framtid
Sveriges nuvarande elöverskott kan komma att minska under de kommande åren. Utbyggnaden av ny elproduktion har bromsat in kraftigt. Under förra året var beställningarna av vindturbiner hela 99 procent lägre än under toppåret 2019. Samtidigt är ledtiderna långa. Turbiner beställs normalt omkring fyra år in i ett projekt, och därefter tar det ytterligare cirka två år innan anläggningen kan tas i drift.
Parallellt står den svenska basindustrin inför en omfattande elektrifiering. Industrins elanvändning förväntas fördubblas fram till 2035, en utveckling som ligger i linje med den globala omställningen. Återkommande kriser på de fossila energimarknaderna förstärker dessutom behovet av att ersätta sårbara fossila leveranskedjor med lokalt producerad el. Elektrifieringen innebär samtidigt möjligheter till ökad energieffektivitet och stärkt konkurrenskraft.
Därtill växer efterfrågan på el från datacenter, en sektor som präglas av stark investeringsvilja och omfattande kapitalflöden. Sammantaget pekar utvecklingen mot ett växande behov av el, samtidigt som förutsättningarna för att snabbt bygga ut ny produktionskapacitet har försämrats.
Har ni frågor?
Kontakta oss gärna med era frågor kring er elanvändning.