Supermolekylen som lagrar solenergi
Solen är en utmärkt energikälla, men det finns en stor utmaning: att lyckas lagra energin effektivt för att kunna använda den när den behövs som mest. Forskare på Chalmers, med Kasper Moth Poulsen i spetsen, har knäckt nöten.
Solen är en utmärkt energikälla, men det finns en stor utmaning: att lyckas lagra energin effektivt för att kunna använda den när den behövs som mest. Forskare på Chalmers, med Kasper Moth Poulsen i spetsen, har knäckt nöten.
En konstgjord molekyl som kan lagra solenergi, berätta!
- Ja precis. Problemet med vanliga solceller är ju att man måste använda energin med detsamma, vi ville därför utveckla en ny teknik för att kunna lagra energi. Det vi gjorde var att utveckla en vätska med en molekyl där solenergin omvandlas till kemisk energi, när den absorberar solens ljus. Energin lagras i vätska som både kan transporteras och sparas och sedan nyttjas som värme när det behövs.
Och själva molekylen kan återanvändas också?
– Ja, när värmen utvinns återskapas molekylen, nobornadien, till sin ursprungliga form och kan återanvändas flera gånger.
Vad är det som gör den här tekniken unik?
- Det finns olika sätt att lagra solvärme som i berg och i varmt vatten till exempel. Skillnaden är att den här molekylen kan lagra energi utan någon som helst isolering. Till skillnad från uppvärmt vatten krävs inget större utrymme.
- Vätskan har också testats ihop med solfångare som värmer vatten och 80 procent av solenergin som nådde solfångaren kunde tas till vara.
När kan jag som privatperson dra nytta av det?
- Det krävs mer forskning innan man kan placera det på sitt hustak. Teknologin ska fungera, vi behöver ta tekniken från laboratorieskala till större mängder och system och vi behöver se till att priset blir rätt.
- Det kommer nog att krävas ytterligare fem till tio år av forskning innan vi är helt klara. Men vi är på god väg. Jämfört med för tre år sedan har vi förbättrat effektiviteten ungefär 100 gånger och vi fortsätter att ständigt förbättra.
Psst!
Forskarna bakom succén är Ambra Dreos, Karl Börjesson, Zhihang Wang, Anna Roffey, Zack Norwood, Duncan Kushnir och Kasper Moth Poulsen.
Nyfiken på mer? Läs hela artikeln! (Energy and Environmental Science )