Värdefulla metaller kan återvinnas från elbilar
Vi har länge varit duktiga på att återvinna karossen på våra bilar här i landet, men vi behöver bli mycket bättre på att ta vara på och återvinna mycket mer av materialen i bilarna.
– Det finns värdefulla och viktiga metaller i både elektroniken, batterierna och elmotorn, säger Klas Cullbrand, gruppchef för cirkulär ekonomi vid Chalmers Industriteknik i Göteborg.
Det pågår utveckling av processer för att utvinna och återanvända metallerna från elbilars batterier.
– Det är lite hemlighetsmakeri kring det, men Northvolt utvecklar en process där man utvinner ämnen som litium, mangan och kobolt med hjälp av vätskor. De har kommit en bra bit på väg, men det är ändå lång väg kvar innan det kan bli en kommersiellt gångbar process, säger Cullbrand och fortsätter:
– Även i Kina pågår utveckling för att återvinna batterierna, men vi vet inte så mycket om hur långt de hunnit.
En metod för att ta hand om delar av batterierna som har använts under många år är att förbränna dem under hög temperatur.
– Innan dess tar man hand om mycket av höljet och de strukturella delarna i batterierna, men innehållet i cellerna förbränns till en slagg. Det forskas mycket på hur kan utvinna metallerna ur den slaggen, säger Cullbrand.
Begagnade batterier från elbilar kan bli ellager
Ett annat sätt att återanvända batterier kan vara för lagring av el i bostadshus.
– Det finns många initiativ där man använder uttjänta batterier i nya applikationer, inte bara från bilar utan också från exempelvis elcyklar och laptops. Det finns goda exempel där man lyckats i mindre skala. I Göteborg finns byggnader där man använt gamla batterier från elbussar, berättar Klas Cullbrand.
Hur ska vi då nå ännu längre i återvinningsprocessen av elbilar?
– Dels tror jag att det krävs en mer detaljerad lagstiftning som pekar på de här metallerna som kanske bara finns i små mängder, men som ändå är viktiga att återvinna. Men också utmanande utvecklingsprojekt och en ökad kunskap i bildemonteringsledet om att det finns värde i det här, avslutar Klas Cullbrand.