Snart take off för elflyget
Stora förhoppningar står till elflygplan när framtidens resvanor diskuteras. Just nu sker spännande utveckling på flera fronter. Drönare, vertikalstartande plan och elektriska sportflygplan är några intressanta projekt, och vissa av dem är redan i luften.
Vi kanske inte tar elflyget till Thailand inom överskådlig framtid. Men den som vill resa snabbt och hållbart Stockholm-Gotland eller Östersund-Umeå kan snart ha luft under vingarna. Anne Sörensson är projektledare på Green Flyway, en internationell testarena för elflyg i Östersund och norska Röros, och hon har en bred inblick i branschen.
– Vi har en stark svensk flygtradition och svenskt elflyg ligger långt fram även internationellt sett, säger Anne Sörensson.
Regionalt elflyg inom fem år
Mest uppmärksamhet har kanske svenska Heart Aerospace fått. Företagets 19-sitsiga helelektriska flygplan ES-19 väntas vara i trafik 2026. Bolaget har fått en order på 200 flygplan från amerikanska United Airlines och Mesa Air Group, vilket bland annat innebär att utvecklingstakten ökar. Även andra flygbolag, bland annat SAS och BRA, har sagt att de ska köpa ES-19.
– Heart har starka internationella finansiärer, och ES-19 är ett stort flygplan som kan flyga upp till 40 mil med nuvarande batterikapacitet, säger Anne Sörensson.
Bland mindre sportflygplan finns redan helelektriska modeller. Foto: Göran Strand.
De små har redan tagit luft
Bland mindre sportflygplan finns helelektriska modeller som redan är certifierade för att flyga, och många fler är på gång. Inom testverksamheten i Green Flyway genomfördes till exempel världens första vinterflygning över landsgräns med ett helelektriskt plan under vintern 2020. Det var en tvåsitsig Pure Flight Phoenix som flög mellan Sveg och Röros.
– Planen är små nu, men på några års sikt kommer det nya modeller med plats för fler passagerare, säger Anne Sörensson.
Hon exemplifierar med ett elflygplan som utvecklas av norska bolaget Elfly AS och väntas vara i trafik 2026. Det är ett tvåmotorigt amfibieflyg som har plats för nio passagerare och ska kunna starta och landa både på vatten och fjäll.
– Man kan tänka sig en laddinfrastruktur där elbåtar och elflygplan kan använda samma laddpunkter, det finns många intressanta visioner där.
Blodprov i luften
Minst lika spännande som elektrifieringen av personflyg, är det som händer inom drönarteknik. Sådana används redan idag för så kallade sensoruppdrag där man flyger med kamera för att inspektera markområden från luften, exempelvis inom lantbruk, skogsbruk och fastighetsförsäljning. Nästa steg är att transportera mindre laster.
– Norska drönaren Aviant användes i ett test Green Flyway gjorde för att flyga blodprov mellan Funäsdalen och Östersund, en sträcka på drygt tolv mil. I utvärderingen tittar de bland annat på radiotäckning och vädertålighet. Och att själva blodprovet inte påverkas av transporten, säger Anne Sörensson.
I en annan studie – den här gången av bland annat SOS Alarm, Karolinska Institutet och Göteborgsbaserade Everdrone – testas drönarteknik för att köra ut hjärtstartare till olycksplatser.
Marcus Örjehag på norska drönarlogistikföretaget Aviant med drönaren som fraktat blodprov från Funäsdalen till Östersund
Lyfter som en helikopter, flyger som ett flygplan
Ett annat svenskt företag, Katla Aero, har tagit fram en elektrisk vertikalstartande drönare som lyfter som en helikopter för att sen flyga som ett flygplan. Modellen Katla 25 kan ta upp till tio kilo sensorer och last och testas för att flyga mattransporter och medicin åt bland annat hemtjänsten i Åsele kommun i Västerbotten. Nu siktar bolaget på att ta fram en större Katla som ska kunna transportera två personer. Kanske är den verklighet redan 2025.
Det svenska företaget Katla Aero har tagit fram en elektrisk vertikalstartande drönare som lyfter som en helikopter för att sen flyga som ett flygplan. Foto: Göran Strand.
Framtiden flyger närmare
En egen drönare på gården, eller en delad i en drönarpool? Kollektivtrafik i glesbygd där dagens busslinjer ersatts med mindre elflygplan? Mycket återstår att lösa kring laddinfrastruktur, regleringar och tillstånd. Men det är uppenbart att det finns stor potential för den här typen av elektriska flygplan, inte minst på landsbygden, menar Anne Sörensson.
– I stora, glest befolkade landsdelar har elflygteknik stor potential, det kan bli ett alternativ till buss. Kostnaden är förstås hög initialt, som med all ny teknik. Men studier från Rise visar att elflyg inte är dyrare, utan i klass med andra trafikslag ur samhällsekonomisk synvinkel, säger Anne Sörensson.
FAKTA: Många nya elflygplan snart på startbanan
Projektet Green Flyway listar elflyg i spännande utvecklingsfas. Några har redan tagits i drift, andra är snart på väg att taxa ut på startbanan:
Regionalflygplan:
- Heart Aerospace, ES-19, fyrmotorigt helelektriskt. Ett regionalflygplan med 19 säten, som väntas ut på marknaden 2026. Räckvidd minst 40 mil. En prototyp flyger 2024.
- Elfly AS, tvåmotorigt helelektriskt. Niositsigt regionalamfibieflygplan – på marknaden 2026. Räckvidd minst 50 mil.
- Rolls Royce Tecnam, tvåmotorigt helelektriskt. Niositsigt regionalflygplan – på marknaden 2026. Räckvidd minst 50 mil.
- Eviation Alice, tvåmotorigt helelektriskt. Niositsigt regionalflygplan – på marknaden 2023. Räckvidd minst 80 mil.
- Bye Aerospace, tvåmotorigt helelektriskt. Niositsigt regionalflygplan på marknaden 2026. Räckvidd minst 80 mil.
Tillkommer gör ett antal regionalflygplan som drivs av elmotor, men där batteridriften kompletteras med vätgas som via bränsleceller omvandlas till el och vatten. Passagerarkapaciteten varierar från 9 till 80 platser.
Källa: Green Flyway