
Vilka faktorer påverkar elpriset?
Som företagare är det ofta avgörande att kunna förutse och förstå hur elpriset påverkas, men det kan vara komplext och är beroende av en rad olika faktorer. Att förstå vad som driver priset är ett första steg mot att fatta bättre beslut. Här går vi igenom några av de viktigaste faktorerna: väder, produktion, efterfrågan och geopolitiska händelser.
Vädret – mer el från sol och vind påverkar prissvängningarna
Svensk elproduktion kommer från en mix av olika energikällor, där största delen är vatten-, vind-, kärn- och biokraft. Regnar det rikligt får vi mer energi från vattenkraft, men är det torrt och låga nivåer i vattenmagasinen kan elpriset pressas uppåt. Sol bidrar idag med en liten men växande del, och elproduktionen blir i allt högre grad väderberoende.
När vindkraft och solenergi står för en växande andel av elproduktionen, ökar också prisvariationerna. Vindkraft producerar el när det blåser, oavsett om behovet av el just då är stort eller litet, och solkraft ger mest under soliga dagar men inget alls nattetid.
Det här innebär att vi ibland får överskott på el, med mycket låg eller till och med negativ prissättning. Andra gånger, när det är vindstilla eller molnigt och samtidigt hög efterfrågan, skjuter priserna i höjden. För företag kan detta innebära stora prissvängningar under samma dygn, vilket kan göra det mer lönsamt om man har möjlighet att vara flexibel med sin elanvändning.
Elproduktion och förändringar i kraftsystemet
Sverige har en stark bas i vattenkraft och kärnkraft, men när dessa kompletteras av en större andel sol- och vindkraft blir det allt viktigare att elproduktionen är rätt placerad och tillgänglig i rätt tid. I södra Sverige, där elförbrukningen är störst men produktionskapaciteten lägre, kan brist på lokal elproduktion driva upp priserna, särskilt vid driftstörningar eller när många belastar nätet samtidigt. Om exempelvis ett kärnkraftverk behöver tas ur drift för underhåll, minskar tillgången och priserna kan stiga.
Ett växande problem är så kallade flaskhalsar, det vill säga när kapaciteten i nätet inte räcker till för att överföra el från norr till söder i tillräcklig omfattning när behovet är som störst. Det blir helt enkelt “trångt” i elnätet. För vissa företag kan det vara avgörande att följa driftläget i realtid för att planera verksamheten mer kostnadseffektivt.
Efterfrågan – toppar driver ett högre pris
Efterfrågan på el varierar över dygnet och året. Till exempel är den ofta hög på morgonen och sen eftermiddag, vid industrins återstart efter helger och under kalla vinterdagar. Det gäller särskilt i kombination med låg produktion eller begränsad överföringskapacitet. När många använder el samtidigt ökar belastningen på elnätet vilket gör elen dyrare.
För företag med stor elförbrukning kan det vara lönsamt att anpassa produktionen till tider då efterfrågan – och därmed priset – är lägre. Har man dessutom en effekttariff från nätägaren kan det påverka inte bara elpriset utan också avgiften för elnätsabonnemanget. Effekttariffen påverkas av hur mycket el man förbrukar vid ett och samma tillfälle och kan minskas genom att man sprider ut sin elanvändning.
En marknad i förändring
Utöver väder, produktion och efterfrågan påverkas elpriset också av elöverföring mellan länder, geopolitiska händelser och handeln på elbörsen Nord Pool. För företag är det därför klokt att löpande följa utvecklingen på elmarknaden och se över vilka elavtal och lösningar som bäst matchar verksamhetens behov.
Det svenska elsystemet är sammankopplat med andra europeiska länder och därför påverkas våra elpriser också av prisutvecklingen i Europa. Och systemet är i en omfattande omställning. Flera nya regler och metoder håller på att införas, vilket påverkar både prisbilden och hur el flödar i nätet.
Kvartspriser på elbörsen
Det planerade införandet av kvartsdebitering – alltså elpris per 15‑minutersperiod – skulle ha skett i juni 2025. Men då alla aktörer på marknaden i Europa inte är redo för kvartshandel har starten nu skjutits upp till 30 september 2025.
Med kvartsmätning och kvartsdebitering får både ditt företag och elbolagen ännu bättre koll på när ni använder el, inte bara hur mycket. Det här ger en mer exakt och rättvis bild av er elförbrukning.
Flödesbaserad kapacitetsberäkning
Den nya metoden för att beräkna hur mycket el som kan överföras mellan elområden, den så kallade flödesbaserade kapacitetsberäkningen, infördes i oktober 2024. Metoden införs som en del av EU:s gemensamma elmarknadsmodell och målet är att det ska bidra till en mer integrerad och effektiv europeisk elmarknad.
Med den nya modellen beräknas kapaciteten mer dynamiskt vilket gör att elen kan styras mer effektivt dit den behövs mest. Det kan ge mer rättvisa priser, men också bidra till nya prisskillnader mellan elområden.
Viktigt att ha koll
Förändringarna i elmarknaden gör det viktigare än någonsin att hålla sig uppdaterad. Dalakraft följer utvecklingen och hjälper gärna till att tolka vad som påverkar ditt företags elkostnad.
Hör gärna av dig för rådgivning så hjälper vi dig att hitta de bästa energilösningarna för ditt företag.