Energikartläggning – inte bara för de största företagen

En energikartläggning är ett effektivt verktyg för företag som vill minska kostnader, stärka sitt hållbarhetsarbete och utveckla en mer robust verksamhet. Genom att följa en strukturerad process från datainsamling till åtgärdsplan ger kartläggningen insikter som gör det möjligt att effektivisera energianvändningen, oavsett storlek på företag.

Vad är en energikartläggning och vad säger reglerna?

En energikartläggning är ett strukturerat sätt att förstå var energin faktiskt används och tar vägen, vilka delar av verksamheten som står för den största förbrukningen, och vilka åtgärder som kan ge bäst effekt både kostnadsmässigt och miljömässigt. Energikartläggning är obligatoriskt för större företag, men även mindre organisationer kan spara mycket pengar på effektivisering.

Det är också en metod som ger bättre kontroll och skapar ett mer robust företag. När marknaden svänger, priser ändras och nya krav införs är det företag som har koll på sin energianvändning som står starkast. Och även om lagkrav finns för stora företag (Energikartläggningslagen, EKL), är nyttan minst lika stor för små och medelstora företag.

Energimyndigheten definierar energikartläggning som en systematisk genomgång av företagets energiflöden, med målet att identifiera kostnadseffektiva åtgärder. Syftet är alltså inte bara att samla data, utan att hitta tydliga förbättringsmöjligheter.

För stora företag är kraven tydliga:

• Kartläggningen ska genomföras minst vart fjärde år.
• Den ska omfatta byggnader, verksamhetsprocesser och transporter.
• Resultatet ska dokumenteras och kunna granskas vid tillsyn.

Idag är kartläggningen frivillig för små och medelstora företag. Det finns ett förslag till ändring av energikartläggningslagen som planeras att träda i kraft 1 juli 2026. Enligt det nya förslaget ska företag med en årlig energianvändning över 2,8 GWh göra energikartläggning vart fjärde år. Företag med årlig energianvändning över 23,6 GWh ska införa ett certifierat energiledningssystem. Företag som redan har genomfört en energikartläggning enligt den gamla lagen kan räkna med att den anses vara giltig enligt de nya reglerna.

Rekommendationen idag från Energimyndigheten är att anpassa omfattningen efter verksamhetens storlek. Det viktiga är inte hur avancerad kartläggningen är, utan att den ger insikter som leder framåt.

Energikartläggning steg för steg

Beroende på organisationens storlek behöver man alltså förhålla sig mer eller mindre strikt gentemot lagstiftningen. Många företag tar in hjälp utifrån för sin energikartläggning. Du är välkommen att höra av dig till oss med frågor om energikartläggning, så berättar vi gärna mer!

Steg 1: Datainsamling

Börja med att kartlägga företagets totala energianvändning (det är alltså inte bara elräkningen ni behöver ha koll på):

• Elförbrukning (kvartsvärden, månadsdata, anläggningsnivå)
• Uppvärmning och kylning
• Maskiner och produktionsutrustning
• Ventilation och tryckluft
• Belysning
• Transporter och fordon

Som kund till Dalakraft så kan du få ut en del av informationen direkt via Mina sidor för företag. Med tydliga diagram över förbrukning per kvart eller anläggning blir det enklare att se mönster, höga toppar, perioder med onormal användning eller förbrukning utanför driftstid.

Ju bättre underlag ni samlar in, desto mer träffsäker blir analysen.

Steg 2: Identifiera betydande energianvändning

Energimyndigheten betonar att fokus bör läggas där effekten blir störst. Det betyder att kartläggningen ska prioritera de delar av verksamheten där energianvändningen är hög eller där det finns stor förbättringspotential. Några exempel:

• Produktionsprocesser
• Kompressorer och pumpar
• Värme- och ventilationssystem
• Fordon och transporter
• Maskinhallar eller lager

Det här steget gör också kartläggningen hanterbar och överblickbar. Det är sällan nödvändigt att kartlägga allt på detaljnivå, bara det som verkligen påverkar resultatet.

En enkel ICE-modell kan hjälpa er att prioritera. Rangordna varje område från 1–10 under följande rubriker:

• Impact (hur stor skillnad gör en effektivisering här?)
• Confidence (hur säkra är vi på det givet datan vi har?)
• Ease (hur enkelt är det att genomföra effektiviseringen?)

Områden med högst sammanlagd poäng (3–30) kan prioriteras.

Steg 3: Gör en detaljerad analys av utvalda områden

När de viktigaste områdena är identifierade fördjupas analysen. Vilka områdena är skiljer sig förstås från verksamhet till verksamhet, men vår erfarenhet är att många av Dalakrafts kunder ser över saker som de här:

• drifttider
• lastprofiler
• onödig tomgångskörning (maskiner, tryckluft, ventilation)
• effektuttag (viktigt inför effekttariffer)
• tekniska förluster
• system som är igång fast de inte används.

I industrin handlar det ofta om kompressorer, ugnar, pumpar och ventilationssystem. I tjänstesektorn är det ofta belysning, kylsystem eller värme som står för den största kostnaden.

Det är också här många företag får sina första aha-upplevelser: “Anläggningen drar nästan lika mycket energi på helgerna när ingen är här.”

Steg 4. Lista åtgärder och räkna på effekterna

Naturvårdsverket, Energimyndigheten och vi på Dalakraft är samstämmiga: åtgärdslistan är hjärtat i en energikartläggning. Den är bryggan mellan planering och faktisk förändring, och det är här ni skapar effekt.

Något en del glömmer är att allt inte behöver ha med komponenter, maskiner och drivmedel att göra. Ibland kan beteendeförändringar också vara effektiva.

En fullödig åtgärdslista kan upprättas i Excel och många av de listor vi ser inkluderar kolumner för investeringskostnad, förväntad besparing/år, ROI, investeringskalkyl och klimatpåverkan. Vi ser samtidigt att många åtgärder blir lönsamma redan efter ett eller två år.

Steg 5. Upprätta en handlingsplan

Beroende på hur stort eller litet ni gör arbetet med energikartläggningen kan handlingsplanen omfatta ett A4 upp till ett helt kompendium. För stora företag finns formella krav, men alla företag vinner på att dokumentera tydligt. Utse också en ansvarig, och se till att det finns både budget och mandat att genomföra förbättringarna.

Steg 6. Följ upp, justera och gör arbetet till en rutin

Lika viktigt som det är med en ansvarig som har mandat, är det att följa upp arbetet. Regelbunden återrapportering till en styr- eller ledningsgrupp gör ofta att ni får in energieffektivisering som en löpande del av verksamheten. Energikartläggningen är alltså inte klar bara för att den är gjord – den är starten på ett löpande förbättringsarbete.

Vår bild är att de företag som lyckas bäst med energieffektivisering är de som integrerar energiarbetet i sin ordinarie styrning.

Hur kan Dalakraft bidra till energikartläggningen?

Dalakraft levererar 100 procent förnybar el, men vårt stöd sträcker sig utöver energin i ledningarna.

Vi har ett partnersamarbete med ett väletablerat företag på marknaden för energikartläggning, och är vana vid att hjälpa företag att

• bättre förstå sin energiförbrukning via Mina sidor för företag
• tolka lastprofiler och identifiera mönster
• diskutera risker, effekttariffer och kostnadsdrivare
• ta första steget mot energieffektivisering – oavsett storlek
• koppla kartläggningen till solceller, laddning eller andra hållbara energilösningar.

För oss handlar det om att göra det enkelt för våra kunder att ta kloka beslut. Det stärker Dalarnas konkurrenskraft och gör att vi även i fortsättningen har ett uthålligt och hållbart näringsliv. Välkommen att höra av dig med frågor om energikartläggning, så berättar vi gärna mer!