Vilken laddbox passar dig?

Att ladda elbilen hemma ska vara både enkelt och tryggt. Men utbudet av laddboxar kan vara en djungel – olika modeller, effekter och funktioner att välja mellan. Här guidar vi dig genom allt du behöver veta – från tekniska skillnader mellan laddboxar till installation, kostnader och smarta funktioner – så att du kan avgöra vilken laddbox som passar dig och din elbil.

Vad är en laddbox?

En laddbox är en fast installerad enhet för att ladda elbilar eller laddhybrider hemma. Laddboxen kopplas in av en behörig elektriker till din elcentral. Laddboxen kommunicerar med bilen och levererar ström på ett kontrollerat sätt – strömmen aktiveras bara när allt är rätt inkopplat och stängs av automatiskt när batteriet är fullt eller vid eventuella fel.

Till skillnad från laddning via ett vanligt standarduttag (schukouttag) har en laddbox komponenter som klarar hög belastning under lång tid. Att ladda regelbundet från ett vanligt uttag är farligt – ett sådant är inte dimensionerat för kontinuerlig hög ström och det innebär en brandrisk att ladda på det sättet. En laddbox laddar också betydligt snabbare.

Med en rätt installerad laddbox minskar du risken för överhettning, brand och att proppar eller säkringar går stup i kvarten. Kort sagt är en laddbox det tryggaste och mest effektiva sättet att ladda din elbil hemma.

Skillnaden mellan olika laddboxar

Laddboxar kan verka lika vid första anblick, men det finns flera viktiga skillnader att känna till. De varierar bland annat i laddkapacitet (effekt), hur de kopplas in i elnätet (1-fas eller 3-fas), vilka säkerhetsnivåer (laddläge/Mode) de stödjer, om de har smarta funktioner och om de levereras med fast kabel eller uttag för lös kabel. Nedan reder vi ut dessa begrepp.

Ladda med 1-fas eller 3-fas?

En av de första frågorna när man väljer laddbox är om den ska installeras på enfas eller trefas. Detta avgör vilken maximal effekt (kW) laddboxen kan ge och därmed hur snabbt bilen kan laddas. En 1-fasladdbox på 16 A (ampere) kan ge upp till cirka 3,7 kW effekt, vilket räcker långt för de flesta laddhybrider och många elbilar. Faktum är att 3,7 kW ofta klarar vardagsbehoven, över en natt hinner man ladda 20–30 mils räckvidd beroende på bil.

Med en starkare 1-fasinstallation (till exempel 32 A) kan man nå upp till 7,4 kW.

En 3-fasladdbox kan vid 16 A ge upp till 11 kW, och med högre ström (32 A) upp till 22 kW. För dig med en elbil som kan ta emot högre effekt, eller om du vill framtidssäkra för kommande elbilar, kan trefas vara fördelaktigt.

Notera dock att för att utnyttja 22 kW krävs att din huvudsäkring är minst 32 A. De flesta villor har 16–25 A huvudsäkring, vilket normalt räcker för 3,7 kW laddning (16 A enfas). För 11 kW laddning behövs minst 16 A trefas (vilket motsvarar ~16–20 A huvudsäkring).

Många väljer att ändå installera laddboxen på trefas även om behovet just nu är litet, eftersom man då enkelt kan justera laddeffekten vid installation. Till exempel kan man begränsa laddboxen till 7,4 kW (vilket tar ut ungefär 32 A men fördelat på tre faser är det ~10,7 A per fas) för att inte överbelasta elsystemet.

En trefasinstallation ger flexibilitet att ladda snabbare vid behov och är mer framtidssäker – förutsatt att man också har en lösning (som lastbalansering) för att inte överlasta huvudsäkringen.

Vilket laddningsläge (Mode) ska du använda?

Elbilsladdning delas in i olika laddningslägen (Mode) 1, 2, 3 och 4, vilket anger säkerhetsnivån och vilken typ av utrustning som används. För hemmaladdning är Mode 3 standarden och det rekommenderade laddsättet, enligt europeisk elsäkerhetsstandard. Mode 3 innebär laddning via en fast installerad laddbox som kommunicerar med bilen och har inbyggda skydd.

• Mode 1: Laddning direkt från vanligt jordat vägguttag utan extra skydd – rekommenderas inte då det medför stor risk för överhettning och är olagligt i flera länder av säkerhetsskäl.
• Mode 2: Laddning från vanligt uttag med en särskild kabel som har en inbyggd kontrollenhet (som begränsar strömmen och övervakar temperatur). Det är något säkrare än Mode 1, men fortfarande inte att rekommendera för daglig användning under lång tid.
• Mode 3: Laddning via en dedikerad laddbox installerad av elektriker och standard för normalladdning hemma sedan 2017. Laddboxen har all elektronik som behövs för att övervaka och reglera laddningen.
• Mode 4: Snabbladdning med likström (DC), till exempel vid publika snabbladdare. Det är inget för hemmet då de är dyra och kräver mycket hög effekt, men bra att känna till vid långresor.

För hemmabruk är alltså en Mode 3-laddare det naturliga valet.

Smarta funktioner och uppkoppling

De flesta moderna laddboxar är ”smarta”, vilket innebär att de kan kopplas upp mot internet (via wifi, mobilnät eller kabel) och styras eller övervakas via en app. En smart laddbox ger flera fördelar: du kan se laddstatus, starta eller stoppa laddningen på distans, schemalägga laddning till billiga timmar och oftast integrera med andra system. Till exempel kan du ställa in att bilen bara laddar på natten när elpriset är lägre, så sparar du pengar i längden. Smarta laddare kan även kommunicera med lastbalanserare och andra energistyrningssystem i hemmet.

Tänk dock på att många bilar också har egna appar med timerfunktion, så se till att bara styra laddtiderna i antingen bilens app, eller enbart i laddboxens, för att inte riskera överlappande scheman som krockar.

Typ 1 eller Typ 2-kontakt?

Alla nya elbilar som säljs inom EU idag använder Typ 2 som standard för AC-laddning. Äldre elbilar (och vissa asiatiska modeller från förr) kan ha Typ 1-kontakt, men de blir allt ovanligare. För hemmaladdning innebär detta att din laddbox i praktiken alltid kommer ha ett Typ 2-uttag eller fast Typ 2-kabel, vilket är kompatibelt med i princip alla moderna elbilar.

Har du mot förmodan en bil med Typ 1-kontakt kan du använda en adapterkabel (Typ 2 till Typ 1) eller en laddbox med fast Typ 1-kabel. Men om du är osäker kan du utgå från att det är Typ 2 du behöver – det täcker standarden för både enfas- och trefasladdning och alla nya europeiska elbilar.

Hur vet jag vilken laddbox som passar min elbil?

En avgörande faktor vid valet av laddbox är vad din bil klarar av för laddning. Alla elbilar har en inbyggd ombordladdare som begränsar hur många kW bilen kan ta emot vid AC-laddning (hemma- eller destinationsladdning). Många vanliga elbilar och plug-in hybrider kan maximalt ladda med cirka 3,7 kW (16 A enfas), en del fullstora elbilar klarar 7,4 kW (32 A enfas), och de mer påkostade modellerna hanterar 11 kW (16 A trefas).

Endast ett fåtal personbilar stödjer 22 kW (till exempel vissa Tesla och Renault Zoe), och även då krävs som sagt att hushållet har tillräckligt hög säkring.

Det innebär att om din bil ändå maximalt kan ladda i 3,7 eller 7,4 kW, så kommer en laddbox på 11 kW eller 22 kW inte göra att bilen laddar snabbare då bilen begränsar effekten. I sådana fall kan du spara pengar genom att välja en laddbox som matchar bilens kapacitet, i stället för att betala för högre effekt som ändå inte kommer utnyttjas.

Exempel: Många laddhybrider tar max ca 3,7 kW – då räcker en 3,7 kW laddare gott. Har du en elbil som tar 11 kW kan det däremot vara värt att installera trefas för att få ut de hastigheterna.

Samtidigt ska man tänka långsiktigt. Byter du bil om några år vill du inte stå med en underdimensionerad laddbox. Om nästa bil du köper klarar 11 kW kan det vara tråkigt om du bara har en 3,7 kW laddbox hemma.

Fundera alltså över dina körvanor och framtidsplaner, hur många mil kör du om dagen? Om det är få mil och du alltid laddar över natten, klarar du dig kanske med lägre effekt. Om du kör mycket eller planerar en elbil med större batteri kan högre laddeffekt vara motiverat.

Det handlar helt enkelt om att balansera kostnad mot bekvämlighet och framtidssäkerhet.

Lastbalansering – behövs det och hur fungerar det?

När du installerar en kraftfull laddbox hemma är det viktigt att inte överbelasta husets elsystem. Lastbalansering är en teknik som övervakar hur mycket ström som används i resten av hemmet och automatiskt anpassar laddboxens effekt därefter. På så vis skyddas din huvudsäkring från överbelastning – laddningen sänks eller pausas tillfälligt om du till exempel kör tvättmaskin, diskmaskin och spis samtidigt som bilen laddar. När hushållets övriga förbrukning går ned, ökar laddboxen automatiskt effekten igen.

En lastbalanserare består ofta av en sensor eller mätare vid elmätaren som känner av husets totala strömförbrukning i realtid. Den kommunicerar med laddboxen (antingen via kabel, trådlöst eller över internet) och reglerar laddströmmen dynamiskt. Resultatet blir att du inte behöver oroa dig för att huvudsäkringen ska lösa ut för att du laddar bilen samtidigt som hemmet drar mycket ström – det sköts automatiskt i bakgrunden.

Lastbalansering är inte alltid ett måste, men det är starkt rekommenderat om du installerar en laddbox på högre effekt i ett vanligt hushåll. Utan lastbalanserare måste du själv vara försiktig med när och hur du laddar (till exempel endast ladda bilen nattetid när övrig förbrukning är låg) för att inte proppen ska gå. Med lastbalansering slipper du hålla koll och oroa dig, då systemet ser till att det aldrig tas mer ström totalt än vad huvudsäkringen tål.

Vissa laddboxar har lastbalansering som tillval snarare än inbyggt. Ofta säljs det som ett extra tillbehör, exempelvis en särskild elmätarsensor. I Dalakrafts laddbox-paket ingår lastbalansering direkt, så att din installation är trygg från start. Om din valda laddbox inte har egen lastbalansering finns tredjepartslösningar.

Så väljer du rätt laddbox

När du har koll på grunderna är det dags att väga samman allt och göra ett val. Här är en snabb checklista för att välja rätt laddbox för dig:

1. Kolla din huvudsäkring: Hur många ampere har du? Detta avgör vilken maxeffekt du kan ta ut hemma. Vanligt är 16–20 A i villor, vilket med trefas ger upp till ca 11 kW totalt.
2. Kolla bilens kapacitet: Hur många kW kan din bil ladda med hemma? Som vi nämnt klarar många bilar 3,7 kW eller 7,4 kW, vissa 11 kW. Din laddbox bör åtminstone kunna leverera det bilen max kan ta emot.
3. Bestäm nödvändig effekt: Utifrån punkt 1 och 2 – räcker en enfasladdare (3,7 kW eller 7,4 kW) för ditt behov, eller vill du ha trefas (11 kW/22 kW) för snabbare laddning? Tänk på dina körvanor. Om bilen står parkerad länge varje dag kanske långsammare laddning räcker. Är du beroende av snabb laddning, överväg en högre effekt. Var heller inte rädd för att framtidssäkra om budgeten tillåter.
4. Lastbalansering: Planera för lastbalanserare om du går över 3,7 kW eller om hushållets övriga elutrustning ibland använder mycket ström samtidigt. De flesta seriösa leverantörer erbjuder detta som tillval eller i paket.
5. Fast kabel eller uttag: Fundera på om du vill ha en laddbox med fast kabel (bekvämt: bara att plugga i) eller en med uttag där du använder en lös kabel (flexibelt: du kan byta kabel vid behov, exempelvis till en längre kabel eller om du byter till en bil med annan kontakt).
6. Smarta funktioner: De flesta nya laddboxar är uppkopplade och smarta. Om du vill schemalägga laddning, följa förbrukning i en app, och kanske ladda extra billigt på natten, se till att laddboxen har app-stöd och gärna kan integreras med ditt elbolag eller energistyrning.
7. Miljö och framtid: Vissa bidrag/avdrag kräver smart funktionalitet. Till exempel ställs krav på att laddboxen är “smart” (uppkopplingsbar) för att få grönt teknik-avdrag. Uppkopplade laddboxar kan också få mjukvaruuppdateringar som framtidssäkrar funktioner.

Vad krävs för att ha laddbox hemma?

De allra flesta som bor i villa eller radhus med egen parkering kan installera en laddbox. Grundkraven är egentligen bara att du har någonstans att montera den (till exempel garagevägg, husvägg nära uppfarten, eller att du kan sätta upp en stolpe) och att din elcentral har kapacitet för den ökade belastningen.

Ett första steg är att som sagt ta reda på din huvudsäkrings storlek. Den avgör hur hög effekt du maximalt kan ta ut totalt i hushållet vid ett givet ögonblick. Enklaste sättet är att kolla din elfaktura, där brukar säkringsabonnemanget stå angivet, eftersom nätavgiften baseras på huvudsäkringens storlek. Alternativt kan du kika i din elcentral eller i ditt mätarskåp.

De flesta småhus har huvudsäkring på 16, 20 eller 25 A. Skulle det visa sig att du bara har till exempel 16 A och du önskar köra en 22 kW laddare, kan du behöva höja huvudsäkringen till 32 A. Men var beredd på att det medför en ökad nätavgift, så det är oftast bättre att begränsa effekten eller använda lastbalansering. Moderna laddboxar med lastbalansering kan nämligen anpassa effekten så att du får ut maximal laddning utan att spränga säkringen.

Utöver elkapaciteten behöver du en behörig elektriker som sköter installationen. Enligt lag ska alla fasta elinstallationer, särskilt en så pass strömkrävande sak som en laddbox, utföras av behörig elinstallatör. Det handlar om din egen säkerhet och att anläggningen ska uppfylla elsäkerhetskraven. Försök inte koppla in laddboxen på egen hand – det kan leda till allvarliga fel eller i värsta fall brand. Hos Dalakraft ingår en trygg installation med alla nödvändiga åtgärder för att din laddning ska vara säker.

Om du bor i hyresrätt eller bostadsrätt med parkeringsplats kan det krävas tillstånd från hyresvärd eller bostadsrättsförening för att installera en egen laddbox. För villaägare är det fritt fram så länge elen i huset räcker till.

Kontrollera också att du kan dra kabel fram till den plats där laddboxen ska sitta. Vid standardinstallation brukar upp till 10–15 meter kabel ingå, men längre avstånd kan öka kostnaden.

Sammanfattningsvis krävs:

• en parkeringsplats nära en vägg eller plats för stolpe
• tillräcklig huvudsäkring/effekt
• utrymme i elcentralen för en extra säkring (installatören sätter ofta in en ny 16 A säkring för laddboxens krets)
• att en elektriker utför jobbet.

Så mycket kostar det att installera en laddbox

Priset för en laddbox med installation varierar något beroende på märke, effekt och husets förutsättningar. Dalakraft Laddpaket kostar från 9 325 kronor inklusive moms (avser standardinstallation och pris gäller efter ROT och grönt avdrag). I paketet ingår Zaptec GO laddbox, installation av laddboxen och Enegic lastbalansering.

Notera att specialfall, som om elcentralen behöver uppgraderas, om kabeldragning är väldigt lång eller om andra anpassningar krävs, kan ge extra kostnader.

Hur lång tid tar det att ladda en elbil hemma?

Laddtiden hemma beror på laddboxens effekt, bilens ombordladdare och batteriets storlek. En tumregel är att en enfas 7,4 kW laddbox (32 A enfas) kan ge ungefär 3–4 mil räckvidd per timmes laddning. En trefas 11 kW laddning kan ge runt 7–8 mil per timme, och en 22 kW laddning upp mot 12 mil per timme under idealiska förhållanden.

Ett enkelt sätt att räkna ut full laddtid är: batteriets kWh / laddeffekt = timmar. Om du till exempel har ett tomt batteri på 50 kWh och laddar med 3,7 kW, tar det cirka 13,5 timmar att ladda fullt. Samma 50 kWh batteri på 11 kW laddning skulle ta runt 4,5 timmar, och på 22 kW omkring 2,5 timmar (om bilen kan ta emot full effekt hela vägen). I praktiken avtar laddhastigheten när batteriet börjar bli fullt, så sista procenten tar längre tid, men detta märks mest vid höga laddeffekter.

De flesta laddningar hemma sker nattetid när bilen ändå står parkerad länge. Om din laddbox ger dig till exempel 7–8 mil per timme (vid 11 kW) så har du närmare 60 mil på 8 timmar, vilket överstiger batteristorleken på de flesta bilar. Även vid lägre effekt som 3,7 kW får du runt 30 mil laddade över 8 timmar, vilket täcker vardagsbehovet för nästan alla pendlingar.

Tänk så här: dimensionera effekten utifrån hur snabbt du behöver ladda upp de mil du faktiskt kör. För många räcker det att bilen är full på morgonen, vilket även en enklare laddbox kan ordna över natten. Har du däremot behov att snabbt kunna toppa upp många mil på kort tid, då är en kraftigare laddbox värd investeringen.

Dra nytta av grönt skatteavdrag för laddbox

När du installerar en laddbox hemma kan du utnyttja det statliga grön teknik-avdraget (ofta kallat grönt skatteavdrag). Det fungerar likt ROT/RUT men är specifikt för grön teknik som solceller, hemmabatterier och laddstationer för elfordon. För laddboxar innebär avdraget att du får 50 procent rabatt på både material och arbetskostnad (inklusive moms) upp till ett maxbelopp på 50 000 kr per person och år.
För att avdraget ska gälla måste installationen vara gjord i en bostad du äger och bor permanent i (villa, radhus eller bostadsrätt). Det krävs också att laddboxen är smart/uppkopplingsbar för att kvalificera sig, vilket de flesta nya modeller är. Läs mer om grön teknik-avdraget hos Skatteverket.

Få rådgivning och hjälp att välja och installera laddbox

Det är många aspekter att ta hänsyn till kring val av laddbox, men du behöver inte fatta beslutet ensam. Dalakraft erbjuder Dalakraft Laddpaket med Zaptec GO – en smart, uppkopplad laddbox som passar alla elbilar, inklusive standardinstallation och lastbalansering till ett förmånligt paketpris.

Vi ser till att installationen blir korrekt och säker, endast behöriga elektriker anlitas. I standardinstallationen ingår allt som oftast behövs, och vi kan givetvis hantera specialanpassningar om ditt hem kräver det. Grönt avdrag sker direkt på fakturan.

Kontakta oss på Dalakraft så hjälper vi dig utifrån din situation. Tillsammans hittar vi den bästa lösningen för din elbilsladdning hemma.