Marknadsläget för producenter februari 2026

Efter att nyårsstormen Anna som gav stora mängder snö och hårda vindar bedarrade, har ett blockerande högtryck med torrt och kallt väder över Norden hållit oss i ett hårt grepp. Ökad elanvändning och kraftproduktion som legat långt under normala nivåer har fått elpriserna att stiga kraftigt och förändrat förutsättningarna på energimarknaderna. Den hydrologiska balansen har försvagats med 20 TWh på en månad och vindkraftsproduktionen har varit cirka 30 procent under säsongsnittet. Vi tittar på marknadsläget för elproduktion.

Väderläge och elpriser

Kort efter årsskiftet bröts trenden för de låga priser som dominerat 2025. Priserna har hållits nere av hög produktion av framför allt vindkraft. Ett blockerande högtryck dominerar nu vädret i Norden vilket ger ett kallt, torrt och vindfattigt väderläge. Den långa perioden med kyla har lyft priserna ordentligt på elmarknaden. Vi ser ungefär samma priser i alla fyra prisområden i Sverige där även den nya kopplingen Aurora mot Finland, utöver kyla och vind, har viss prispåverkan för de norra prisområdena. Väderläget ser ut att hålla i sig de närmaste veckorna och så länge vi befinner oss i detta läge kommer priserna att ligga kvar på höga nivåer.

Nivån i de europeiska gaslagren är viktiga för elpriserna i Europa, särskilt vintertid. Inför den här vintern var gaslagernivåerna något lägre än föregående vinter. En mindre mängd gas i lagren under vintern ökar relativt sett risken för energiprisuppgångar. Med kyligt vinterväder och dunkelflaute på kontinenten töms gaslagren i snabbare takt än normalt. I slutet av januari var fyllnadsnivån 43 procent, jämfört 55 procent vid samma tid förra året.

Januaris högsta dagsspotpris var 181 öre/kWh den 20 januari i elområde SE4 och månadens lägsta dagsspotpris var 15 öre/kWh i SE1 torsdagen den 1 januari.

Elproduktion

Januari var vindfattig till följd av det blockerande högtrycket och vindkraftsproduktionen har varit cirka 30 procent lägre i Norden än säsongsnittet. Vi ser ingen direkt förändring, även kommande veckor ser vindkraftsproduktionen ut att bli låg.

Innehållet i vattenmagasinen dräneras fort i vinterkylan – den hydrologiska balansen har tappat 20 TWh på en månad till -19 TWh. Detta påverkar inte bara spotpriserna, utan även terminspriserna långt in i 2026. I Norge, där de stora vattenkraftsmagasinen finns har endast 1/3 av säsongsmässig nederbörd uppmätts i januari. Detta innebär även att uppbyggnaden av snömagasin skett i mindre grad än normalt vilket kan innebära mindre vårflod och vi ser ett lyft för priserna i sommarterminerna.

Kärnkraften i Norden producerar i skrivande stund cirka 11 350 MW. Reaktorn Olkiluoto 2 går med reducerad effekt på 83 procent av sin kapacitet, medan övriga reaktorer producerar på 100 procent.

Höga obalanskostnader

Ökad andel väderberoende kraftkällor som vind- och solkraft skapar större obalanser i nätet till följd av svårigheter att planera och reglera produktionen. Detta tillsammans med förändringar som Svenska kraftnät införde i mars har medfört att obalanskostnader ökat rejält. Som ett första steg för övergång till kvartspriser infördes den 4 mars 2025 en automatiserad nordisk energiaktiveringsmarknad för mFRR EAM vilket ersatte en tidigare manuell process. Detta har fått en påverkan på obalanspriserna då prognosfel på kvartsnivå också ökar risken för kostsamma avvikelser. Större förmåga till hantering närmare leveransögonblicket kan minska obalanskostnaderna för producenter.