Visste du att vädret har stor påverkan på elpriset? Vind, temperatur och nederbörd kan få elpriset att svänga rejält och ibland till och med ge minuspriser under blåsiga och milda dagar. I den här artikeln går vi igenom hur väderfaktorerna påverkar elpriset året runt.

Så påverkar årstiderna elpriset

Varje årstid bjuder på unika väderförhållanden som påverkar både efterfrågan på el (hur mycket vi använder för uppvärmning eller kylning) och utbudet av el (hur mycket kraft våra vind-, vatten- och solkraftverk kan producera).

Generellt gäller att kallare väder ökar elanvändningen och pressar upp priserna, medan mer vind och mer nederbörd ökar elproduktionen och kan sänka priserna. Andelen väderberoende elproduktion, så som vindkraft och solenergi, har ökat de senaste åren vilket gör att elpriset numera kan variera snabbt när vädret skiftar. Nedan tittar vi på varje årstid för sig.

Elpriset under vintern

Vintern brukar innebära högre elpriser, framför allt för att kyligare temperaturer driver upp efterfrågan på el för uppvärmning. Kalla och vindstilla vinterdagar leder ofta till att elpriset når sina högsta toppar för året. När det är sträng kyla och dessutom torrt väder kan situationen bli ännu mer ansträngd.

Samtidigt kan mildare vintrar ge motsatt effekt. En mild och blöt vinter med mycket blåst innebär lägre uppvärmningsbehov och god tillgång på vind- och vattenkraft. Det kan pressa ner elpriset rejält. Ibland har vintern till och med bjudit på rekordlåga priser vissa år, när det varit ovanligt varmt och regnigt.

Till exempel bidrog den extremt milda vintern 2019–2020, den varmaste som uppmätts på många håll, till så god tillgång på vind- och vattenkraft att elpriserna tillfälligt blev negativa under vissa timmar. Vattenmagasinen var välfyllda och snösmältningen i fjällen skedde i lagom takt, vilket gav god vattenkraft långt in på året.

Elpriset under våren

Under våren börjar situationen ofta lätta på elmarknaden. Temperaturen stiger, vilket minskar behovet av uppvärmning när dagarna blir längre och ljusare. Den kanske viktigaste faktorn är dock vårfloden, när snön och isen smälter i fjällen och fyller på vattenmagasinen.

Det brukar ge gott om vattenkraftsel under vår- och försommaren, något som vanligtvis sänker elpriserna. Om vintern varit snörik kan tillrinningen från snösmältningen bli stor, vilket ökar produktionen i vattenkraftverken.

Det motsatta kan ske om våren blir ovanligt torr eller kall. Om snömängderna från vintern är små, eller om det faller lite nederbörd tidigt på året, fylls inte vattenmagasinen på som normalt. Då minskar vattenkraftsproduktionen och vi går in i sommaren med sämre tillgång på el, vilket tenderar att hålla uppe prisnivån. Lyckligtvis är sådana vårar ovanliga och oftare ser vi vårfloden bidra till stabila eller fallande priser.

Värt att nämna är också att soliga vårdagar numera ger ett allt tydligare tillskott av solel, i takt med att antalet solcellsanläggningar ökar. Även om solenergin fortfarande utgör en liten andel av Sveriges elmix kan den under klara vår- och försommardagar bidra på dagtid och hjälpa till att hålla dagspriserna nere.

Elpriset under sommaren

Sommaren brukar traditionellt vara den period då elpriset är som lägst. Behovet av el för uppvärmning är minimalt under varma månader, och i Sverige har kylbehovet (till exempel luftkonditionering) historiskt varit ganska litet jämfört med vinterhalvårets uppvärmningsbehov. Dessutom är vattenmagasinen ofta välfyllda efter vårfloden, vilket ger god vattenkraftsproduktion i början av sommaren.

Men vädret kan slå om snabbt och sommaren kan också överraska. Om det blir en extremt torr och vindstilla sommar sjunker vattennivåerna i magasin och vattendrag, något som kan leda till minskad vattenkraftsproduktion och stigande elpriser.

Vissa somrar kan präglas av växlande väder, där perioder med sol och värme avlöses av regn, blåst eller tillfälliga temperaturfall. För elmarknaden innebär det en viss osäkerhet, då blåsiga dagar gynnar vindkraften, medan torra och varma perioder kan begränsa vattenkraftens kapacitet.

Under soliga dagar produceras ofta mycket solel, särskilt i södra Sverige där flest solcellsanläggningar finns. Solkraften ger störst effekt mitt på dagen, vilket kan pressa ner elpriset under vissa timmar. Men varma och stillastående kvällar kan innebära låg vindkraftsproduktion, vilket gör att elpriset kan svänga.

Det gör att även under sommaren, då elpriset generellt är lägre, kan väderväxlingar över dygnet och mellan olika delar av landet påverka priset märkbart.

Elpriset under hösten

Hösten är en övergångstid som kan gå åt olika håll beroende på vädret. När vi går mot mörkare och svalare tider börjar efterfrågan på uppvärmning så smått öka igen, vilket kan pressa elpriset uppåt.

Samtidigt är hösten ofta förknippad med lågtryck, blåst och regn, särskilt i norra Europa. Det gynnar både vindkraftsproduktionen och fyller på vattenmagasinen. Men om höstvädret blir torrt, eller ovanligt lugnt på vindfronten, kan situationen bli den omvända. Efter en sommar med låga vattennivåer är elmarknaden då beroende av höstregnen för att återhämta vattenkraften inför vintern.

Uteblir regnet, och om det dessutom är vindstilla, riskerar vi att gå in i vintersäsongen med ett underskott på billig förnybar el. Då hålls priserna uppe eller fortsätter att stiga.

Sammanfattning av hur vädret påverkar elpriset

Sammanfattningsvis kan man säga att vädret påverkar elpriset året om. Sverige är till stor del beroende av väderbaserad elproduktion: vattenkraft (som styrs av nederbörd och snösmältning) samt vindkraft och i viss mån solkraft. Under vattenrika år, så kallade våtår när tillrinningen överstiger det normala, kan elpriserna bli lägre än snittet, medan torrår med underskott på vatten oftast ger högre elpriser.

Vattenkraftens produktion kan svänga mellan 50 och 80 TWh per år beroende på hur mycket det regnar och snöar, vilket i sin tur påverkar elpriserna kraftigt. Och vinden är lika nyckfull – blåsiga perioder ger extra kraft och pressar ned priset, medan vindstilla högtryck leder till mer begränsad elproduktion och högre priser.

För konsumenter innebär det att elpriset vi möter speglar naturens skiftningar. Genom att vara medveten om hur årstiderna och vädret påverkar kan man också bättre förstå varför elräkningen varierar och om möjligt planera sin elanvändning efter när priserna väntas vara som lägst.

Byt till ett smartare elavtal

Vädret kan vi inte styra över, men oavsett om du vill ha trygghet under vintern, flexibilitet året om, eller det bästa av båda världar har Dalakraft en lösning för dig. Vi erbjuder både helt rörligt pris med kvarts- eller månadsdebitering, och olika alternativ för dig som önskar mer trygghet. Med Dala Elfond får du en förvaltad och en rörlig del vilket ger stabilare pris över tid, och Dalakraft Vintertrygg låter dig prissäkra en del av din förbrukning under vintermånaderna.

Läs mer om våra elavtal här, eller kontakta oss så hjälper vi dig att hitta en lösning som matchar dina behov.

Marknadsläget för producenter november 2025 präglas av lågtrycksbetonat väder, milda temperaturer och riklig nederbörd. Mängden vatten tillgänglig för vattenkraftproduktion har stigit, samtidigt som lasten varit förhållandevis låg. Väder och produktionsförutsättningar väntas få stor prispåverkande effekt under hösten och inledningen av vintern.

Vi har sett stora skillnader mellan elprisområdena under oktober med låga priser i SE1 och SE2 till följd av hög produktion av vatten och vindkraft, medan SE3 och SE4 haft betydligt högre priser till följd av kärnkraftsrevision. Även låga vattennivåer i södra Norge smittar av sig på priserna i södra Sverige.

Månadens högsta dagsspotpris var 187 öre/kWh i SE3 den 14 oktober till följd av låg vindkraftsproduktion. Månadens lägstapris var -8,4 öre/kWh i SE1 den 2 oktober.

Första månaden med kvartsupplösning på spotmarknaden har passerat. Kvartspriser har införts för att skapa ett mer flexibelt och effektivt elsystem baserat på EU-lagstiftning. Detta ger bättre möjlighet att balansera produktion och efterfrågan då mer väderberoende elenergikällor som sol- och vindkraft blivit en allt större del av utbudet.

Många faktorer påverkar elpriset

Elenergiöverskottet pressar elpriserna i Sverige förutom då vi får vindfattiga förhållanden och lägre temperaturer – då stiger elpriset framför allt i SE3 och SE4.

Kärnkraft i revision – Oskarshamn 3 nu återstartad efter sju månaders stillestånd, fortfarande är Forsmark 1 i revision och beräknas gå i drift den 6 december.

De låga elpriserna pressar producenterna – i år har en enda turbin beställts. De politiska riskerna är höga, där flera reformer och beslut kan komma att påverka investeringsviljan hos aktörer som planerar nybyggnation av elproduktion. En situation där ingen eller mycket liten ny produktion finns på plats de närmaste åren ger utrymme för högre elpriser om konsumtionen samtidigt ökar. Det innebär även fler timmar med priskoppling mot Europa. I Europa, där gas och geopolitiska beslut sätter elpriserna, är de betydligt högre. Gaslagren har i nuläget ca 83 procent fyllnadsgrad, vilket är lägre än föregående år då nivån låg på 94 procent vid samma tid. En mindre mängd gas i lagren ökar risken för högre priser om det blir kallt och vindstilla.

Höga kostnader på grund av obalans

Ökad andel väderberoende kraftkällor som vind- och solkraft skapar större obalanser i nätet till följd av svårigheter att planera och reglera produktionen. Detta tillsammans med förändringar som Svenska kraftnät införde i mars har medfört att kostnader på grund av obalans har ökat rejält. Som ett första steg för övergång till kvartspriser infördes den 4 mars en automatiserad nordisk energiaktiveringsmarknad för mFRR EAM vilket ersatte en tidigare manuell process. Detta har fått en påverkan på priserna då prognosfel på kvartsnivå också ökar risken för kostsamma avvikelser. Större förmåga till hantering närmare leveransögonblicket kan minska kostnaderna för producenter.

Stabilt nuläge

Elförsörjningen i Sverige är i nuläget stabil. Väder och produktionsförutsättningar förväntas ha fortsatt stor prispåverkande effekt under hösten och inledningen av vintern samtidigt som revisioner i kärnkraften fortfarande pågår.

Effektläget är fortsatt stabilt men kyligare väder ökar förbrukningen vilket drar upp priserna vissa timmar, särskilt om det sammanfaller med timmar med mindre mängd vindkraft i systemet.
Sverige kan få klara sig utan strategisk reserv i vinter då upphandlingen är avbruten på grund av att inga bud under maxtaket kommit in. Svenska kraftnät bedömer dock effektbalansen som positiv inför kommande vinter.

Det finns många parametrar som styr vilket elavtal som är bäst för ett företag. Man behöver till exempel ta hänsyn till förbrukningsnivå, hur stor risk man är villig att ta, hur aktivt man vill att elavtalet förvaltas och hur viktigt det är med förutsägbara elkostnader. Här förklarar vi hur det fungerar och vad det kan innebära för just ert företag.

På Dalakraft har vi ett helt team som består av förvaltare, elhandlare, analytiker och rådgivare som samarbetar för att förvalta våra kunders elavtal så bra som möjligt utifrån ovanstående parametrar. Att navigera elmarknaden är komplext —priserna svänger med väder, efterfrågan och internationella händelser. För många företag är portföljförvaltning ett klokt sätt att skapa mer förutsägbarhet i elkostnaderna.

Vad är portföljförvaltning?

Portföljförvaltning innebär att elinköpen delas upp och prissäkras successivt över längre tid genom så kallad terminshandel och andra finansiella produkter kopplade till el. Syftet är att sprida riskerna och få en mer stabil kostnadsutveckling än om man säkrar allt vid ett tillfälle, eller följer spotpriset fullt ut.

Portföljförvaltning i praktiken

Portföljförvaltning utgår från varje enskilt företags behov och riskprofil. Tillsammans med företagsrepresentant från Dalakraft sätter ni en risk- och prissäkringsstrategi. Våra förvaltare bevakar marknaden och genomför löpande inköp när lägena är gynnsamma. Prissäkringar kan göras för valfri period och volym, mest vanligt är för kvartal och år på flera års sikt för att ytterligare sprida risken. Resultatet blir en kostnadsprofil som jämnar ut toppar och dalar jämfört med ett helt rörligt pris. På ett sätt liknar det fondhandel av finansiella instrument, som ju skiljer sig från daytrading och att köpa enskilda aktier.

Är portföljförvaltning ett bra val för er?

Generellt lämpar sig formen särskilt väl för verksamheter med högre förbrukning, där elkostnaden har en tydlig påverkan på marginalen. Successiva säkringar gör er mindre känsliga mot plötsliga prisuppgångar och ger en bättre budgetkontroll. Ni får större förutsägbarhet och ett jämnare elpris över tid.

Att tänka på innan ni träder in i ett förvaltat avtal

Uppföljning och transparens

Våra företagsrådgivare erbjuder er uppföljning med tydlig rapportering av säkringsgrad, genomsnittspriser och hur ni ligger till mot strategin. Våra företagsrådgivare är alltid tillgängliga för frågor.

Vill ni resonera om hur en lämplig säkringsstrategi kan se ut för ert företag i vår portföljförvaltning? Hör av dig, vi hjälper gärna till att ta fram ett upplägg som passar er verksamhet.

El är något vi använder varje dag, men det är inte alltid helt enkelt att förstå hur allt hänger ihop. Det är vanligt att begrepp blandas ihop eller att man hör påståenden som inte riktigt stämmer. Här reder vi ut några vanliga missförstånd om el, så det blir lättare för dig att förstå din elräkning, ditt val av elavtal och hur du kan bidra till en mer hållbar elmarknad.

1. Betalar jag bara för elen jag använder?

Det är lätt att tro att elräkningen enbart handlar om din förbrukning, alltså hur mycket el du använder i ditt hem. Men i själva verket består den av flera delar:

2. Kan jag välja både elhandelsbolag och elnätsbolag?

Nej, det kan du inte. Du kan själv välja elhandelsbolag, men elnätsbolaget bestäms av var du bor. Det är de som äger ledningarna i ditt område och ser till att elen kommer fram till ditt hem.

3. Är det alltid billigast med rörligt elpris?

Rörligt pris följer marknaden och kan vara förmånligt när priserna är låga, men det innebär också en risk när priserna stiger snabbt. Det stämmer alltså inte att rörligt alltid är billigast.

Hos Dalakraft kan du välja Dala Elfond som är ett så kallat förvaltat elavtal med en rörlig del. Det innebär att experter köper in el när priserna är gynnsamma och avvaktar när priserna är höga, vilket ger ett jämnare och stabilare elpris över tid. Bekvämt, smidigt och utan krångel.

För den som vill ha en kombination av trygghet och prisfördelar erbjuder vi även Dalakraft Vintertrygg. Då kan du prissäkra en del av din el när elpriserna brukar vara som högst, och kan samtidigt dra fördel av ett rörligt pris på sommaren, när priset oftast är lägre. Perfekt för dig som vill kunna planera och undvika pristoppar.

Dalakraft erbjuder även Rörligt Pris för dig som vill vara aktiv och har möjlighet att anpassa din elanvändning.

4. Är all el som säljs 100 % förnybar?

Nej, alla elbolag erbjuder inte 100 % förnybar el. Alla elbolag måste redovisa sin elmix – alltså vilken typ av el de sålt under året. Vissa bolag erbjuder 100 % förnybar el, andra blandar olika energikällor. För vissa bolag kan elen alltså komma från fossila källor.

Hos Dalakraft får du alltid el från 100 % förnybara källor, som vatten-, vind-, sol- och biokraft. Det betyder att den el du köper bidrar till ett mer hållbart elsystem, även om själva elen som kommer ur ditt uttag är en blandning från hela det nordiska elnätet. Under nästa fråga förklarar vi hur det fungerar.

5. Betyder förnybar el att jag får el direkt från vindkraft?

Nej, inte riktigt. När du köper förnybar el innebär det inte automatiskt att den el som kommer ur ditt uttag alltid kommer från till exempel vind- eller vattenkraft. All el blandas i det gemensamma elnätet, men genom det som kallas ursprungsgarantier kan elbolaget säkerställa att motsvarande mängd el som du förbrukar har producerats från förnybara källor.

Ursprungsgarantier (UG) är ett system som hela Europa använder sig av och varje gång en megawattimme el produceras från exempelvis vind- eller vattenkraft utfärdas en elektronisk ursprungsgaranti av Energimyndigheten. När du köper förnybar el köper elhandlaren garantier i lika stor mängd som du använder el och det blir därmed kvittot på att elen du betalar för är just förnybar.

6. Är el alltid billigare på natten?

Här är svaret både ja och nej, det beror nämligen på vilket avtal du har. Generellt är efterfrågan på el lägre på natten, vilket gör att priset sjunker. Många tror därmed att el automatiskt är billigare på natten och att alla kan dra nytta av det. Men det gäller bara om du har kvartsprisavtal. Då kan du spara pengar om du har möjlighet att förlägga en del av din förbrukning till dygnets billigare timmar.

Men de flesta privatkunder har fortfarande ett elavtal där de blir debiterade ett snittpris för varje månad. Om du har ett månadsdebiterat avtal kan du inte direkt påverka din kostnad på samma sätt som om du har ett kvartsdebiterat avtal. Men, du kan indirekt bidra genom att undvika att belasta elnätet under de tider på dygnet då förbrukningen och priset är som högst – det vinner alla på i längden.

7. Tar elen slut om alla laddar elbilen samtidigt?

Nej, el kan inte ta slut på samma sätt som en fysisk vara. Däremot kan elnäten bli ansträngda när många använder mycket el samtidigt. Därför arbetar både elnätsbolag och myndigheter med att förstärka och utveckla näten. Som privatkund kan du också bidra, till exempel genom att ladda bilen nattetid eller använda smarta laddlösningar.

Sammanfattning

Elmarknaden kan kännas komplex, men många missförstånd går att reda ut med enkla och tydliga fakta. När du vet vad som faktiskt gäller blir det lättare att göra medvetna val, både för plånboken och miljön.

Har du fler funderingar kring el, till exempel vad som är ett bra elavtal för just dig? Hör av dig, vi hjälper dig gärna.

Allt fler företag väljer förnybar el, men vad betyder det egentligen? Och hur kan det påverka ert företags hållbarhetsarbete? Här reder vi ut begreppen och förklarar vad ni som företag behöver tänka på.

Vad menas med förnybar el?

Som kund hos Dalakraft får du alltid 100 procent förnybar el. Men hur kan vi garantera det, när all el blandas i ledningarna? Det kan vi göra genom att köpa så kallade ursprungsgarantier (UG), något som säkerställer att det verkligen produceras lika mycket förnybar el som det förbrukas. Det är ett system som hela Europa använder sig av och i Sverige utfärdas ursprungsgarantier av Energimyndigheten. Det garanterar helt enkelt att elen vi säljer har det ursprung som vi säger, och att Dalakraft därmed håller det vi lovar våra kunder.

Kort sagt betyder alltså förnybar el att er förbrukning matchas med förnybar el genom ursprungsgarantier, inte att “just era elektroner” i vägguttaget alltid kommer från en viss källa.

Så fungerar ursprungsgarantier

Varje gång en megawattimme el produceras från till exempel vind- eller vattenkraft utfärdas en elektronisk garanti av staten. När ni som kund köper förnybar el köper elhandlaren garantier i lika stor mängd som ni använder el. Dessa makuleras (annulleras) för att säkerställa att det inte säljs mer förnybar el än vad som producerats. Det blir därmed kvittot på att elen ni betalar för är just förnybar.

Varför är det viktigt för företag?

Att välja förnybar el är ett enkelt sätt att minska företagets klimatpåverkan och visa omtanke om både kunder, medarbetare och vår omvärld. För många är det också en del av kraven på hållbarhetsredovisning, alltså rapporteringen om hur verksamheten påverkar miljö och klimat.

När ni köper förnybar el får ni underlag från er elhandlare (ursprungsmärkning) som ni kan använda i rapporter, upphandlingar och i er kommunikation med kunder, för att visa att er elanvändning har täckts av förnybar produktion.

Residualmix: om ni inte väljer förnybar el

Om ni inte köper förnybar el hamnar er el i det som kallas residualmix. Det är en blandning av olika kraftslag som blir kvar när all förnybar el redan räknats bort. Residualmixen innehåller därför en högre andel fossila bränslen, något som också syns i klimatredovisningen.

Sammanfattning

Dalakraft stöttar er i hållbarhetsfrågor

Förr eller senare kommer CSR-D, EU:s direktiv för hållbarhetsredovisning, att påverka i princip alla svenska företag. Detta eftersom många kommer att behöva begära ut hållbarhetsdata från sina underleverantörer. Med Dalakraft kan ni vara trygga i att all el ni förbrukar är till 100 procent från förnybara källor.

Vi kan också hjälpa er med solceller, laddstolpar och energibesparing, helt enkelt det som behövs för att leva upp till framtidens högt ställda krav på hållbarhet.

Dessutom arbetar vi aktivt med social hållbarhet genom att till exempel sponsra idrottsföreningar och unga entreprenörer som tar ansvar och utvecklar Dalarna, så att även våra barn och barnbarn ska kunna bo, leva och verka här. Hör gärna av dig så berättar vi mer.

Från den 30 september 2025 kommer elpriset på elbörsen Nord Pool att sättas i intervaller om 15 minuter i stället för timmar, även kallat kvartspriser. Övergången sker automatiskt för de kunder som idag har timprisavtal.

Vad innebär det?

Bakgrunden är ett EU-direktiv för att skapa en mer balanserad elmarknad med större integration av förnybar energi och för att möjliggöra mer flexibel elanvändning.

För kunder med timprisavtal kommer detta automatiskt att övergå till kvartsprisavtal och ge en bättre möjlighet att anpassa och optimera elanvändningen.

Hur påverkar det er som kunder?

Vi finns här för er

Dalakraft följer utvecklingen av detta noga och finns här för att hjälpa dig som företagskund att förstå hur detta påverkar er.

Kontakta oss gärna för rådgivning.

Från den 30 september kommer el att prissättas per kvart istället för som tidigare per timme, så kallade kvartspriser. Övergången sker automatiskt och påverkar endast de kunder som har avtal med timdebitering – inte kunder som är månadsdebiterade.

Bakgrunden är en EU-lagstiftning som syftar till att göra energimarknaden mer flexibel och elnätet mer långsiktigt hållbart. När allt mer av elproduktionen kommer från sol och vind, som varierar över dygnet, blir det viktigt att kunna balansera elanvändningen på ett bättre sätt.

Hur fungerar det?

Elpriset baseras på aktuella så kallade spotpriser på den nordiska elbörsen Nord Pool. Priset styrs av utbud och efterfrågan och varierar beroende på bland annat väderberoende elproduktion.

Genom tätare mätintervaller vill man ge hushåll och företag större incitament att förbruka el under de tider då tillgången på el är god och elen därmed kan vara billigare.

Vad betyder kvartspriser för dig som kund?

För dig som redan har avtal med timdebitering blir skillnaden inte så stor. Det innebär bara att elpriset ändras per kvart istället för per timme. I Dalakraftappen och på Mina sidor kan du följa din egen förbrukning och försöka styra den till tider på dygnet då efterfrågan är mindre och elen är billigare. Generellt kan man säga att det är högre priser morgon och kväll när fler förbrukar el samtidigt.

Viktigt att tänka på är även att inte använda för mycket el vid samma tidpunkt, till exempel genom att ladda bilen, tvätta och bada bastu, för då kan din kostnad bli avsevärt högre. Det är ytterligare en anledning till att känna till sitt eget förbrukningsmönster och hur man själv kan påverka sin elanvändning. Känner du att du inte har möjlighet att planera kan vi erbjuda dig andra avtalsformer som kanske kan passa dig bättre.

Har du frågor gällande ditt elavtal? Kontakta oss så kan vi berätta mer.

Sverige står inför stora förändringar i elsystemet. En av de mest genomgripande är övergången till flödesbaserad kapacitetsberäkning. För dig som driver företag är det här något som kan påverka både elpriset och tillgången till el i din region. Men vad betyder det i praktiken, och hur hänger det ihop med den nya algoritmen mFRR?

Kort bakgrund: Hur sätts elpriset idag?

I dag delas Sverige in i fyra elområden (SE1–SE4) och elpriset sätts för varje område utifrån tillgång och efterfrågan samt kapaciteten i elnäten mellan områdena. Tidigare har den så kallade ATC-metoden (Available Transfer Capacity) använts, där elnätskapaciteten mellan länder och områden anges i fasta siffror. Det här har varit ett relativt grovt sätt att räkna på, där man i förväg bestämmer hur mycket el som får flöda mellan olika elområden, utan att ta hänsyn till hur elen faktiskt rör sig i nätet. Det är en enklare lösning att implementera och förstå, men den anpassar sig inte efter faktiska förhållanden i elnätet.

Vad är flödesbaserad kapacitetsberäkning?

I oktober 2024 införde Svenska kraftnät den så kallade flödesbaserade kapacitetsberäkningsmetoden. Metoden införs som en del av EU:s gemensamma elmarknadsmodell och målet är att det ska bidra till en mer integrerad och effektiv europeisk elmarknad.

Med den nya modellen, som kallas flow-based på engelska, beräknas kapaciteten mer dynamiskt. Metoden använder stamnätet mer effektivt och räknar på alla sätt som det är möjligt att skicka el genom stamnätet, så att marknaden kan handla med all el som finns tillgänglig utan att kompromissa med driftsäkerheten. Att kunna transportera mer el är viktigt och med den nya metoden används ledningarna på ett smartare sätt, så att mer el kan transporteras från producenter till konsumenter.

Det gör att elen kan styras mer effektivt dit den behövs mest och att priset bättre speglar den verkliga belastningen i nätet. Utgångspunkten är att skillnaden i elpris mellan elområden i Europa kommer att jämnas ut om mer kapacitet finns tillgänglig och elen kan flöda från ett lågprisområde till ett högprisområde. Då elpriserna i Sverige ofta är lägre än i våra grannländer så innebär det att elen ibland kan bli dyrare här.

Vad betyder det för ditt företag?

För företag innebär det här flera saker:

mFRR-algoritmen – en nyckel i det moderna elsystemet

Samtidigt med den flödesbaserade modellen infördes även en ny algoritm för att balansera elsystemet i realtid: mFRR EAM (Manual Frequency Restoration Reserve Energy Activation Market).

mFRR-algoritmen används av Svenska kraftnät (systemansvarig myndighet för elförsörjningen i Sverige) för att automatiskt aktivera manuella stödtjänster – alltså reservkapacitet som ska hjälpa till att balansera elnätet när det uppstår obalans mellan tillgång och efterfrågan.

Tidigare har denna aktivering skett manuellt och nationellt. Med den nya algoritmen samordnas aktiveringen i Norden (och längre fram mot en gemensam plattform mellan 17 europeiska länder) vilket ger ett mer effektivt system. Aktörerna bjuder in sin tillgängliga effekt och algoritmen väljer automatiskt de bästa buden. Syftet är att snabbare och mer träffsäkert balansera nätet när något oförutsett händer – som en störning i produktion eller förbrukning.

Hur hänger det ihop?

Både flödesbaserad kapacitetsberäkning och mFRR-algoritmen är delar av samma, större omställning av det europeiska elsystemet. Målet är att få till ett mer flexibelt, kostnadseffektivt och robust elsystem och att bättre kunna integrera den ökade andelen väderberoende elproduktion som vind- och solkraft.

Men allt fungerar inte felfritt – kritik mot mFRR-algoritmen

Samtidigt som ambitionen med mFRR-algoritmen är att skapa en mer robust balansmarknad, har den senaste tiden bjudit på en del barnsjukdomar och kritik mot Svenska kraftnät efter införandet. Enligt flera aktörer har den nya algoritmen i vissa fall gett orimliga utslag, med omfattande reservaktiveringar som inte motsvarat verkliga behov. Det har lett till kraftigt ökade kostnader på stödtjänstmarknaden och i förlängningen högre avgifter för alla aktörer i elsystemet.

Svenska kraftnät har å sin sida svarat att algoritmen fungerar som den ska, men att man kontinuerligt justerar den baserat på erfarenheter från marknaden. De pekar också på att övergången till ett gemensamt europeiskt system är komplex och att det är naturligt med en viss inkörningsproblematik.

En justering man gjort är att Svenska kraftnät i maj 2025 införde ett så kallat toleransband till följd av de orimliga utslag, och påföljande högre kostnader, som införandet av mFRR inneburit. Toleransbandet är en justering i den automatiska budväljaralgoritmen som gör det möjligt att acceptera balansbud som är något större än den exakta mängd som efterfrågas – om de är billigare. Utan bandet måste algoritmen hitta ett bud som exakt matchar behovet, vilket kan tvinga den att acceptera dyrare bud med exakt volym, något som då driver upp priset.

Toleransbandet ökar alltså flexibiliteten i automatiska budval och förbättrar därmed prisstabiliteten på balansmarknaden.

Vad innebär detta för svenska företag?

Den tillfälliga turbulensen påverkar i första hand elmarknadens aktörer och balanstjänsteleverantörer, men det är samtidigt viktigt för företag att känna till hur marknadens utveckling kan påverka avgifter och priser – både direkt och indirekt.

Att förstå hur elmarknaden förändras är avgörande för att kunna ta kloka beslut. Dalakraft följer utvecklingen noga och finns här för att hjälpa dig som företagskund att navigera i det nya landskapet – vare sig det gäller val av elavtal, energieffektivisering eller att delta i flexibilitetsmarknader.

Kontakta oss gärna för rådgivning.

Varför skiljer sig elpriset åt beroende på var i Sverige du bor? Svaret hittar du i det svenska elsystemet och det som kallas för elområden. Här förklarar vi vad det handlar om, den senaste analysen och vad du behöver ha koll på.

Därför har vi olika elområden

Sedan 2011 är Sverige indelat i fyra elområden: SE1 (Luleå), SE2 (Sundsvall), SE3 (Stockholm) och SE4 (Malmö). Indelningen skedde på uppmaning av EU, där syftet var att skapa en mer rättvis och effektiv elmarknad. Tanken är att elpriset ska visa var elen finns – och var den behövs. Det i sin tur ska uppmuntra till mer elproduktion där efterfrågan är hög, och till investeringar i elnätet där det uppstår flaskhalsar (alltså när kapaciteten i nätet inte räcker till och det blir trångt).

Skillnaderna mellan områden var till en början ganska små. Men eftersom elproduktionen är ojämnt fördelad i Sverige – med ett överskott i norr och ett underskott i söder – har det också lett till prisskillnader mellan olika delar av landet. I norra Sverige, där det finns gott om elproduktion, blir priserna ofta lägre. I södra Sverige, där många använder el men produktionen är lägre och det är trångt i elnätet, blir priset i regel högre.

Vad är senaste nytt inom elområden?

I april 2025 meddelade Svenska kraftnät – den myndighet som ansvarar för elförsörjningen i Sverige – att det inte blir någon ny indelning av elområden i Sverige just nu. Det betyder att dagens indelning i fyra områden ligger kvar tills vidare.

Bakgrunden är en stor EU-granskning där alla medlemsländer med elområden har deltagit, för att undersöka om dagens indelning är effektiv och kapaciteten används på ett bra sätt. Svenska kraftnät har haft i uppdrag från regeringen att se över om en ny indelning skulle kunna ge en mer rättvis prissättning i Sverige. Men myndigheten kom alltså fram till att inget av de alternativ som undersökts skulle ge en tydlig förbättring. Tvärtom kunde vissa av förslagen skapa mer osäkerhet på marknaden.

Samtidigt är elområdesfrågan långt ifrån avgjord. I maj 2025 fick Svenska kraftnät i uppdrag av regeringen att ta fram en ny analys. Regeringen anser att elsystemet behöver utvecklas för att minska skillnaderna i elpriset inom Sverige. Det uppdraget ska redovisas i maj 2026.

Vad innebär de olika elområdena för dig?

Vilket elområde du bor i avgör vilket elpris du får – framför allt om du har ett rörligt elavtal. Bor du i norra Sverige har du oftare lägre elpriser. I södra Sverige har elen ibland kostat betydligt mer, särskilt under perioder med hög belastning och liten tillgång på elproduktion i området.

Därför är det inte konstigt att många vill se en förändring, samtidigt som en ny indelning riskerar att skapa nya problem. Det är en balansgång som både Svenska kraftnät och regeringen behöver ta hänsyn till när analysarbetet går vidare.

Vad kan du göra själv?

Oavsett vilket elområde du bor i finns det olika sätt att påverka din elkostnad:

Vill du veta mer om hur elområdena fungerar, eller funderar du på vilket elavtal som passar dig bäst? Hör av dig till oss – vi hjälper dig gärna!

Under 2020-talet har elmarknaden genomgått stora förändringar. En av dessa är införandet av effekttaxor, en ny prismodell som påverkar hur elkostnader räknas ut. Senast den 1 januari 2027 ska alla elnätsföretag ha infört den nya prismodellen. Men vad innebär det i praktiken och vad behöver du som företagare tänka på? Vi reder ut och förklarar.

Vad är en effekttaxa?

Effekttaxa, eller effektavgift, innebär att du som elkund inte bara betalar för hur mycket el du förbrukar, utan även för hur hög effekt du använder vid en given tidpunkt. Förenklat är effekt den mängd el som används på en och samma gång. När mycket el behövs samtidigt kräver det hög effekt, vilket belastar elnätet mer än om man använder lite åt gången och sprider ut sin förbrukning.

Syftet med effekttaxa är att ge ett mer rättvist prissystem som speglar hur mycket varje kund belastar elnätet. När många använder el samtidigt ökar trycket på nätet. Det kräver förstärkningar som kostar både pengar och resurser, dels i form av överföringskapacitet och dels i form av latent produktion (till exempel vattenkraft eller kolkraft som snabbt kan aktiveras vid konsumtionstoppar).

Varför införs effekttaxor?

I takt med att vi använder mer och mer el räcker dagens elnät inte alltid till för att leverera den el som behövs när efterfrågan vid vissa tillfällen är extra hög. En lösning är att bygga ut näten, men det är både dyrt och tar tid. Effekttaxor är ett sätt att använda våra elnät smartare, genom att uppmuntra till att sprida ut elanvändningen för att hålla nere belastningen på energisystemet.

Genom att vi tillsammans bidrar till att sprida och jämna ut topparna i elanvändningen kan vi minska behovet av dyra nätförstärkningar, vilket i förlängningen håller nere kostnaderna både för oss som elkonsumenter och för samhället i stort. Dessutom bidrar det till ett mer hållbart elsystem. Ju bättre vi använder den kapacitet vi redan har, desto mindre behöver vi bygga ut. Det är bra både för miljön och för framtida elpriser.

Vem tar betalt för effekttaxan?

Det är viktigt att skilja på elhandelsföretaget och elnätsföretaget. Effekttaxan införs av elnätsföretaget, det vill säga det företag som äger och underhåller det lokala elnätet där ditt företag är anslutet. Det är alltså inte Dalakraft (som är ett elhandelsföretag och levererar själva elen) som tar betalt för effekttopparna, utan det lokala nätbolaget.

Elkostnaden på fakturan består därför av två delar:

Observera att det kan skilja sig åt hur elnätsföretagen utformar effektavgiften. Här behöver du ta reda på hur det ser ut hos det elnätsföretag som just ditt företag är anslutet till, för att kunna anpassa elanvändningen på bästa sätt.

Hur påverkar det här ditt företag?

Om ditt företag har en ojämn elanvändning (till exempel om många maskiner eller utrustning startas och används samtidigt) kan det innebära att ni får betala mer än tidigare. Hög effekt vid tidpunkter då nätet samtidigt är hårt belastat innebär högre effektavgift.

För företag med jämn drift eller med möjlighet att styra elanvändningen till tider med låg belastning kan kostnaden däremot minska. Genom att följa er elanvändning kan ni sänka topparna, påverka effekttaxan och därmed minska er totala elnätsavgift.

Det viktigaste är att förstå er effektanvändning. Här är några konkreta saker att göra:

Dalakraft hjälper gärna till att analysera er elanvändning och hitta lösningar som passar er verksamhet. Det handlar i slutändan inte bara om kostnader, utan om att använda el på ett smart och hållbart sätt.

Nya prismodellen på plats senast 1 januari 2027

Effekttaxor införs successivt av elnätsbolagen runt om i landet. Exakt när och hur det påverkar dig beror på vilket nätbolag som ditt företag är anslutet till. Som exempel införde Dala Energi effekttaxor redan år 2024. Men oavsett var ditt företag verkar geografiskt är det klokt att fundera över hur ni kan minska era effekttoppar.

Hos Dalakraft följer vi utvecklingen noggrant och står redo att hjälpa er, med kunskap, verktyg och rådgivning. Tillsammans skapar vi ett elsystem som håller, nu och i framtiden.