Det talas numera ganska ofta om Sveriges snabbt växande elbehov. Industrins omställning, elektrifieringen av transporter och datacenters snabba expansion (inte minst i Dalarna!) målas ibland upp som en framtida våg som riskerar att slå hårt mot vårt elnät. Men hur snabbt växer behovet egentligen och vad krävs för att Sverige ska klara både dagens drift och morgondagens omställning?

Det korta svaret är att framtidens elförsörjning går att säkra, men att vägen dit kräver betydligt mer framförhållning, investeringar och samordning än vi hittills har vant oss vid, något som inte minst syns i den aktuella debatten om elnätsägarnas höjda avgifter. Det längre svaret är mer komplext och just därför så viktigt för företagsledare och inköpare att förstå.

Växer elbehovet snabbt eller långsamt?

Många av de senaste årens prognoser om kraftigt ökande elanvändning har kommit på skam, men det är samtidigt vanskligt att ropa faran över.

Elanvändningen i Sverige har under lång tid varit förvånansvärt stabil. Faktum är att vi i dag använder ungefär lika mycket el som i mitten av 1980-talet. Dels går det att koppla till ekonomisk utveckling, och där hålls elförbrukningen tillbaka av lågkonjunkturer, pandemi och inflation. Och även om vi använder el till fler saker idag än för 40 år sedan så har vi också effektiviserat saker som maskiner, överföringssystem och belysning.

Ändå bedömer Energimyndigheten att elanvändningen kan öka till 220–360 TWh år 2050, jämfört med dagens cirka 140 TWh, beroende på elektrifieringstakten. I flera scenarier sker en stor del av denna ökning redan under 2030-talet.

Även Svenska kraftnät lyfter samma utveckling i sina marknadsanalyser: elbehovet ökar. Inte explosivt varje år, men stadigt och ofta snabbare än både nät och produktion hinner byggas ut.

Med andra ord: just nu är efterfrågan dämpad (här i Dalarna har vi till exempel så gott som balans i systemet), men det kan också komma att se mycket annorlunda ut om bara fem, tio år.

Vad krävs för att säkra elförsörjningen på kort sikt?

Det finns tre avgörande områden där takten kommer att behöva öka jämfört med idag om vi ska klara av att möta behoven.

1. Stärka överföringskapaciteten

Många av Sveriges elsystemutmaningar handlar inte om produktion utan om flaskhalsar i nätet. Norra Sverige har stora överskott medan södra Sverige ofta har underskott.

Överföringskapaciteten måste byggas ut för att elen ska kunna flyttas dit den behövs, inte minst för att företag ska våga investera i elintensiva satsningar.

2. Få mer produktion på rätt platser

Ny vindkraft har framför allt byggts i norr, eftersom tillstånd och markförutsättningar är bättre där. Men industrins elektrifiering i både norr och söder kräver produktion närmare förbrukningen. Kraftslag som solenergi, vind och kraftvärme kan spela en större roll i tätbefolkade regioner, trots att det i sig inte löser överföringsfrågan. För det krävs stora turbiner i landets södra delar som kan ta emot och balansera överföringen.

3. Skapa flexibilitet i systemet

Energimyndigheten och Svenska kraftnät pekar båda på behovet av

• laststyrning och lastbalansering
• energilager
• styrbar produktion som kompletterar vind och sol
• effektiva marknader för stödtjänster.

Varje region har dock sina egna utmaningar och det kommer att krävas gott samarbete mellan alla aktörer på marknaden för att skapa bästa möjliga förutsättningar för förändring. Som elhandelsbolag ansvarar Dalakraft varken för elproduktion eller elnät, men vi för ständig dialog med andra aktörer.

Hur säkrar vi elförsörjningen på lång sikt?

Oavsett om man ser till politiken eller forskningen så handlar den stora frågan i svensk energidebatt om kraftslagen. Kan kärnkraften rädda oss? Är vindkraften tillräcklig? Och hur mycket solkraft kan Sverige egentligen producera?

På längre sikt är det nästintill omöjligt att ge klara svar i frågan och mycket beror också på vilka beslut som tas längs vägen.

Kärnkraft: viktig men långsiktig

Regeringen vill se ny kärnkraft i drift redan under 2030-talet. Flera energibolag undersöker små modulära reaktorer (SMR), men även dessa tar lång tid att tillståndspröva och bygga. Viss forskning tyder också på att de blir dyrare per MWh. Vi kommer också alltid att ha en problematik kring uranutvinning oavsett var det sker.

I ett positivt scenario kan den första nya reaktorn vara i drift runt slutet av 2030-talet. Det betyder att kärnkraften kan bli en viktig del av den långsiktiga lösningen, men inte ett svar på de kortsiktiga behov som uppstår redan under de närmaste tio åren.

Vind och sol: växer snabbt

Enligt Svenska kraftnäts scenarier kommer vindkraften att stå för den största utbyggnaden fram till 2035. Den nuvarande regeringen har dock stoppat många stora, havsbaserade projekt och frågan är om inte prognoserna kommer att behöva revideras. Låga elpriser och regelverket kring effektreglering talar också emot en kraftig vindkraftsutbyggnad så som det ser ut nu, för att inte tala om lokalt motstånd på sina platser.

Solkraft växer snabbt i södra Sverige och kan bli en viktig del av mixen för att avlasta de mest ansträngda områdena under dagtid. Nyligen kunde vi också läsa om att Stora Enso planerar för Sveriges hittills största solcellspark i Grycksbo utanför Falun.

Men elen kommer att behöva lagras och vi ser en möjlig utveckling där fokus går från att förflytta el geografiskt, från produktionsställe till konsumtionsställe, till ett fokus på att kunna “förflytta” el i tid mellan det att den produceras till dess att den ska konsumeras.

Kraftvärme och lager: systemets "stötfångare"

Kraftvärmen, som länge varit under press, kan få ny betydelse i ett elsystem där effekt och styrbarhet blir viktigare. Exempelvis Centerpartiet trycker på för sådana lösningar. Energilager i form av både batterier och termiska lösningar blir allt vanligare även i Norden och kan skapa värdefull flexibilitet.

Import och integrering

Sverige är en del av EU:s energimarknad. Om eller när prisvariationerna ökar i Europa förstärks behovet av robusta överföringsförbindelser, både för import och export.

Som du förstår är frågan komplex, men det står klart att Sverige behöver en robust energimix och alltjämt kommer att luta sig tungt mot vattenkraften.

Hur tacklar andra länder den växande efterfrågan?

Vi är inte ensamma om den här utvecklingen och dess medföljande problematik. Så hur agerar andra närliggande länder?

Finland har stärkt sin elbalans kraftigt tack vare Olkiluoto 3, Europas största kärnreaktor som togs i drift 2023. Det gör att landet nu är nära självförsörjande. Man gör också intressanta tester med lagring av både el och värme, vilket är relevant för oss i Sverige eftersom vi har ett liknande klimat.

Danmark i sin tur fortsätter att bygga ut vindkraft i mycket snabb takt och satsar på stora energiöar i Östersjön. Här behöver vi ha i åtanke att man är ett förhållandevis litet land geografiskt, med goda förutsättningar för vind givet närheten till Nordsjön.

Efter att Tyskland fasat ut sin kärnkraft kombinerar man massiv utbyggnad av sol och vind med stora satsningar på batterier och flexibilitetstjänster. Landet ser energilagring som en ny industri.

Norge har överskottsproduktion tack vare sin vattenkraft men saknar politiskt stöd för storskalig utbyggnad. Landet fokuserar därför på energieffektivisering och nätinvesteringar. Norge exporterar också betydande mängder el till Storbritannien, bland annat via sjökabeln North Sea Link som har en kapacitet om 1 400 MW.

Gemensamt för alla länder är att man utforskar energimixen på olika sätt och ser lagring som en del av framtiden.

Vad kan vi göra i Dalarna?

Dalarna har stora möjligheter, men också sårbarheter. Regionen är en del av elområde SE3, där effektbrist kan uppstå kalla vinterdagar. Vi har också en “getingmidja” i Borlänge som begränsar överföringskapaciteten, åtminstone just nu. Utbyggnad pågår på flera håll, men för att säkerställa att ronderande nedsläckning aldrig blir aktuellt krävs flera parallella åtgärder.

På Dalakraft tror vi att ökad solkraft, kraftvärme, biokraft, och med tiden även vindkraft som producerar el nära förbrukningsplatsen, gör oss mindre känsliga för flaskhalsar. Men det regionala nätet är i behov av investeringar: ju fler företag som elektrifierar, desto större krav ställs på både lokala och regionala nät.

Företag som aktivt kan styra sin förbrukning vid pristoppar bidrar till att avlasta nätet och slipper riskera att hamna i en situation där effektbrist leder till bortkoppling.

Så hur säkrar vi elförsörjningen?

Det enkla svaret är att mycket behöver ske inom många områden och på kort tid. Sverige står inför de största investeringarna i elnätet i modern tid och elektrifieringen kommer inte att sakta ned. Ingen enskild lösning kan säkra elförsörjningen på egen hand. Men tillsammans kan de skapa ett robust, flexibelt och hållbart system som klarar både vardag och framtida elintensiva satsningar.

För företag innebär detta två saker. Dels är det viktigare än någonsin att följa utvecklingen. Elförsörjning kan inte längre vara något man sköter med vänsterhanden, den kan komma att bli en central del av affärsplanen. Och dels gäller det att arbeta parallellt med energieffektivisering och kloka inköp för att försvara marginalerna. Det hjälper vi förstås gärna till med, kontakta oss så berättar vi mer om hur vi ser på framtidens elmarknad.

För företag med möjlighet att styra delar av förbrukningen till tider när elen är som billigast finns det pengar att spara. Här berättar vi hur företag kan dra nytta av att styra förbrukningen, om möjligheter, utmaningar och vad man kan tänka på beroende på verksamhet. 

De senaste årens ökade prisvolatilitet, med allt från negativa priser per kilowattimme till korta pristoppar på flera kronor, har fått allt fler företag att se över möjligheten att styra sin förbrukning för att spara pengar. Särskilt effektivt blir det förstås om elkostnaden har stor påverkan på er affär.

Men att arbeta aktivt med kvartsstyrning är både en möjlighet och en utmaning. Det kräver förståelse för hur priserna rör sig, vad som faktiskt går att flytta, och hur en verksamhet påverkas i praktiken.

Varför ser vi ökad prisvolatilitet?

Prisvariationerna har ökat i takt med att andelen väderberoende produktion har tagit större plats i det nordiska systemet. När vinden blåser mycket, särskilt under helger och nätter med allmänt lägre förbrukning, tenderar priserna att sjunka.

Vid kallt väder, låg produktion eller begränsningar i överföringskapaciteten ökar de snabbt. Svenska kraftnäts långsiktiga analyser visar att dessa svängningar sannolikt fortsätter att förstärkas under 2030-talet, samtidigt som efterfrågan väntas stiga i takt med elektrifiering och expansionen av datacenter. Ovanpå det inför också alla nätbolag effekttaxa senast i januari 2027. Om den inte redan påverkar er så kommer den att göra det under de kommande åren.

För företag innebär det här att det inte bara är den totala förbrukningen som spelar roll, utan även när förbrukningen sker. Att utnyttja de billigaste kvartarna kan ge betydande besparingar över tid. I snitt kan priset variera stort över ett dygn, och historisk data från Nord Pool visar att skillnaden mellan de dyraste och billigaste kvartarna ibland överstiger 1–2 kronor per kilowattimme.

Utmaningar

Samtidigt ska vi inte underskatta svårigheterna. Många verksamheter har sina kontorstider, andra har processer som måste köras dygnet runt, eller där kundlöften, kvalitet och arbetsmiljö sätter gränser för vad som kan styras om. Produktionen kanske inte går att pausa, kyla och ventilation måste hålla rätt nivå oavsett priset, och i vissa verksamheter är elkostnaden en så liten del av totalen att vinsterna inte blir särskilt stora.

Det finns också tekniska hinder: många företag saknar i dag system som automatiskt kan styra värmepumpar, truckladdning, pumpar eller kompressorer baserat på kvartspris. Digitaliseringsgraden varierar och i vissa fall krävs både investeringar och kompetens för att komma igång.

Här kan en energikartläggning visa om det ens är lönt att börja styra verksamheten på kvartsnivå, eller vid vilka elpriser sådana investeringar går att räkna hem.

Möjligheter

Trots detta finns ofta mer flexibilitet än man först tror. Många företag har processer som redan är naturligt flyttbara, som att ladda eltruckar eller elbilar nattetid i stället för på eftermiddagen, köra vissa pumpar eller fläktar när priset är lågt, eller sänka uppvärmningen i lager- och produktionslokaler under de dyraste timmarna.

Även små justeringar kan ge märkbar effekt, särskilt för företag där förbrukningstopparna sammanfaller med höga kvartspriser eller där effekttariffer börjar påverka kostnaden till nätbolaget.

Automation är ett område där den tekniska utvecklingen går snabbt framåt. Det som för tio år sedan kändes nästintill omöjligt att implementera, går idag att köpa in som mjukvarubaserade Saas-plattformar som styr värme, kyla, laddning och ventilation efter kvartspris.

Hos företag som kombinerar sådana verktyg med sin befintliga driftplanering uppstår ofta en tydlig kostnadsfördel, utan att verksamheten behöver ändra särskilt mycket i sitt grundläggande arbetssätt.

Det behöver inte heller handla om att anpassa allt, genom ett mixavtal kan ni prissäkra en basvolym och låta den återstående delen av förbrukningen styras mer aktivt efter priset.

Är det något för ert företag?

Låt oss titta på det tillsammans! Det finns verksamheter som är svårare att optimera på det här sättet än andra, och ibland är det helt enkelt inte lönsamt. Men det kan också finnas nya lösningar som inte optimerar hur ni agerar idag, utan skapar helt nya möjligheter att göra på andra sätt. Vi berättar gärna, kontakta oss och boka en tid redan idag.

Visste du att allt fler villaägare i Sverige väljer att installera solceller på taket för att producera sin egen el? Kanske har du själv funderat på att bli din egen elproducent för att sänka elkostnaderna och samtidigt göra en insats för miljön. I den här guiden reder vi ut hur du kommer igång med egen solel och förklarar vad du behöver tänka på under resans gång.

Steg 1: Planera och kontrollera förutsättningarna

• Planera: Börja med att kartlägga husets förutsättningar och de regler som gäller. Solceller fungerar på de flesta hustak – bästa läget är ett tak mot söder med cirka 45° lutning, men även tak riktade mot öst eller väst kan ge bra utdelning, beroende på din elanvändning. Tak mot norr bör däremot undvikas. Se också över eventuella skuggor från träd, skorstenar eller andra hinder. Om ditt tak riskerar skuggor under de soliga timmarna, kan du behöva beskära träd eller välja en annan placering för panelerna.
• Bedöm takets skick och material: Eftersom en solcellsanläggning är mycket hållbar (panelerna har oftast minst 25 års livslängd) bör du ha ett tak som håller lika länge. Om taket är gammalt eller har brister kan det vara klokt att byta eller renovera taket innan solpanelerna monteras.
• Ta reda på om du behöver bygglov eller andra tillstånd: I normalfallet är solceller bygglovsfria på villatak, men lokala avvikelser kan förekomma. Enligt boverket bör du kontrollera med din kommun om bygglov krävs för din anläggning, särskilt om ditt hus ligger i ett detaljplanerat eller kulturhistoriskt område. Det är bättre att dubbelkolla före än att få överraskningar senare.
• Planera anläggningens storlek utifrån din elförbrukning: Det är inte alltid smartast att maximera antalet paneler. En för stor anläggning kan vara onödigt dyr och den el du inte använder själv måste säljas vidare till lägre ersättning än kostnaden du har för köpt el. Som tumregel är det mest lönsamt att producera ungefär vad du själv förbrukar över året.
• Överväg att installera ett batteri samtidigt. Med batterilagring kan du öka din egenanvändning av solelen genom att lagra överskottet för att nyttja under till exempel kvällar, nätter och mulna dagar. Om du har ett kvartsdebiterat avtal och batteri kan du också passa på att fylla batteriet när spotpriserna är låga under dygnet och använda när spotpriser och effekttaxa är högre. Du ökar din egenanvändning av solelen och sparar pengar.
• Glöm inte att räkna på ekonomin och vilka stöd som finns: Sedan 2021 kan privatpersoner få skattereduktion för grön teknik när man installerar solcellet. Kom ihåg att även installation av hemma-batterier och laddboxar ger rätt till grönt avdrag, om du funderar på sådana tillägg.

Steg 2: Ta in offerter och välj leverantör

När förutsättningarna är klara är nästa steg att skaffa själva solcellssystemet. Ett bra råd är att kontakta flera certifierade solcellsinstallatörer och jämföra deras erbjudanden. Många leverantörer erbjuder helhetslösningar där allt från design till installation och inkoppling mot elnätet ingår.

Så här kan du gå tillväga för att hitta rätt installatör och paket:

1. Begär offerter från olika solcellsföretag för att jämföra. Dalakraft erbjuder solcellspaket i samarbete med vår partner Svesol. Flera av paketen omfattar solceller i kombination med en batterilösning. Läs mer om våra lösningar här.
2. Jämför innehåll och pris i offerterna: Hur många paneler och vilken effekt ingår, vilket fabrikat på paneler och växelriktare erbjuds, samt vilka garantier och certifikat finns?
3. Kontrollera vad som ingår utöver utrustningen: Tar leverantören hand om installation, eventuella bygglov, anmälan till elnätsbolaget och uppstart av anläggningen?
4. Läs på och välj den leverantör som känns mest pålitlig, har goda referenser och kan leverera den lösning som passar din budget och dina behov. Skriv därefter avtal för köp och installation av solcellsanläggningen. När du har valt leverantör planerar ni tillsammans in datum för installationen och de praktiska detaljerna.

En viktig del i offertstadiet är att ställa frågor. Tveka inte att fråga installatörerna om allt från panelernas verkningsgrad till hur de dimensionerar anläggningen utifrån din elförbrukning. En bra leverantör ger tydliga svar och vägledning, och hjälper dig även att navigera bidrag och avdrag. Kontakta gärna oss för att få veta mer om våra solcellslösningar.

Steg 3: Installation av solcellerna

Nu är det dags för själva installationen. I regel sköts detta av en auktoriserad elektriker eller solcellsmontör som säkerställer att allt blir rätt utfört och uppfyller gällande säkerhetskrav. Hur lång tid installationen tar beror på anläggningens storlek, men för en normal villa brukar det röra sig om en till två dagar.

Förberedelser

Innan montörerna anländer kan det vara bra att du som husägare förbereder genom att frilägga ytor där arbetet ska ske, till exempel se till att man kommer åt vinden och att det är tillgängligt runt huset där panelerna ska bäras fram.

Själva takmonteringen innebär att fästen installeras på taket, därefter monteras solpanelerna och kopplas samman. Samtidigt installeras växelriktaren (den enhet som omvandlar likströmmen från panelerna till växelström som kan användas i ditt hus). Elektrikern drar kablar och kopplar in anläggningen till din elcentral.

Säker installation

Professionella installatörer följer standarder och ser till att allt kopplas in korrekt. Det är viktigt för både säkerheten och anläggningens prestanda. När installationen är färdig kommer anläggningen att vara fysiskt på plats, men ännu inte i drift. Det krävs några steg till innan solel kan börja produceras.

Steg 4: Anslutning och driftsättning

För att dina solceller ska börja leverera el behöver anläggningen kopplas in formellt mot elnätet och godkännas. Normalt hjälper din solcellsinstallatör till med föranmälan och färdiganmälan till ditt elnätsbolag. Det innebär att nätbolaget får veta att du har installerat en produktionsanläggning. Elnätsbolaget kan behöva byta ut din elmätare till en som mäter både förbrukning och inmatning.

Innan anläggningen startas ska en besiktning eller kontroll göras. I vissa fall kommer en representant från elnätsbolaget ut och inspekterar att installationen uppfyller kraven. När du får klartecken – ofta i form av ett driftsättningstillstånd eller bekräftelse från nätbolaget – kan solcellsanläggningen sättas i drift. Din installatör eller elektriker slår då på anläggningen och gör de sista kontrollerna för att säkerställa att allt fungerar som det ska.

Viktigt att vänta på godkännande

Starta inte anläggningen innan du fått godkännande. Att tjuvstarta kan vara livsfarligt och dessutom bryta mot reglerna. Men när allt är inkopplat, godkänt och klart är du redo att börja producera din egen solel.

Steg 5: Börja använda din egenproducerade el

Grattis, nu är du mikroproducent av solel! Från och med att anläggningen är igång kommer solcellerna att producera el så fort det är solljus. Den el som produceras går i första hand till dina egna apparater och ditt hushåll. På så vis minskar du mängden el du behöver köpa från elbolaget, vilket sänker dina elkostnader direkt.

Eventuellt överskott av el, alltså den el du inte själv använder i stunden, är det klokt att lagra i ett batteri, för att nyttja på kvällar och nätter, eller då nätet är högre belastat eller spotpriset dyrare.

Har du ingen batterilösning matas eventuellt överskott automatiskt ut på det allmänna elnätet. Din elmätare håller reda på detta och elnätsföretaget ger dig automatiskt ersättning, vanligtvis några öre/kWh, för så kallad nätnytta. Ditt elhandelsbolag har så kallad mottagningsplikt och kan köpa din överskottsproduktion. Dalakraft har fler alternativ där Dala Solspar är populärt. Det innebär att värdet av ditt överskott sparas och kommer dig tillgodo när produktionen går ner och fakturorna är som högst på grund av kyla och uppvärmningsbehov.

Uppföljning och tips

Håll koll på din produktion via den portal eller app som ofta ingår i solcellsanläggningen. Det är både roligt och lärorikt att följa hur mycket el dina paneler genererar en solig dag!

Underhållsbehovet för solceller är litet och panelerna är nästintill underhållsfria. Men det kan ändå vara bra att då och då titta till anläggningen: se över att inga skuggande föremål dykt upp, att panelerna är någorlunda rena från löv eller smuts, och att växelriktaren visar grön status. Vid eventuella driftstörningar brukar installatören erbjuda support eller felsökning enligt garantivillkoren.

Slutligen, njut av känslan att din villa nu delvis drivs av solen. Varje kilowattimme du själv producerar är en minskad kostnad för dig och ett litet steg mot en mer hållbar framtid.

Låt solen värma ditt hem genom hela vintern med Dala Solspar

Som solcellsägare får du ofta störst överskott under sommarhalvåret när elpriserna dessutom brukar vara låga. På vintern är det tvärtom, men med Dala Solspar kan du spara sommarens överskott och använda det för att betala vinterfakturorna.

Du samlar helt enkelt din förtjänst på hög för att nyttja under bistrare tider. Det gör dina elkostnader jämnare över året och ger trygghet i perioder med högre priser.

Läs mer och kom igång med Dala Solspar redan idag. Lycka till med din egen solel!

Visste du att dina solpaneler kan prestera bättre med några enkla knep? Oavsett om det är en stekhet sommar eller snöig vinter finns det sätt att optimera din solelsproduktion. I den här artikeln reder vi ut hur du som villaägare kan få ut maximal effekt av dina solpaneler.

Placera solcellerna rätt: lutning, riktning och skuggning

Grunden till hög effekt läggs redan vid installationen. För att panelerna ska ge så mycket el som möjligt bör de placeras optimalt på taket.

Rätt lutning

Solpanelernas vinkel mot solen påverkar hur mycket energi de kan ta upp. Enligt Naturskyddsföreningen är en taklutning på cirka 30–50° oftast optimal för maximal årsproduktion i Sverige. I södra Sverige är omkring 35° bäst, medan uppemot 45° kan vara bäst i norra Sverige. Lyckligtvis har många villatak redan en lutning inom detta spann. Vid platta tak kan man använda ställningar för att få panelerna vinklade. Bra lutning hjälper dessutom regn att spola bort smuts och gör att snö glider av lättare.

Rätt väderstreck

För maximal total elproduktion ska panelerna helst riktas mot söder. Då fångar de mest sol över dagen. Men det är inte hela sanningen – ditt hushålls användningsmönster spelar också roll. Om man är hemma på dagtid och använder mest el mitt på dagen är söderläge perfekt. Men om mycket av din förbrukning sker på morgon och sen eftermiddag/kväll, kan en öst-västlig placering vara mer fördelaktig.

Med paneler i öster och väster får du produktion utspridd över fler timmar – solceller mot öst ger bra effekt i tidiga timmar och väst i senare timmar. Visserligen blir den totala produktionen något lägre (rakt östlig eller västlig riktning kan ge ca 10–20 procent mindre elproduktion än sydläge), men elen produceras i stället när du behöver den, vilket ökar egenanvändningen.

Så fundera på hushållets elbehov: söder maximerar mängden el, medan en kombination mellan öst och väst kan maximera nyttan av elen.

Undvik skugga

Skuggning är solpanelens största fiende. Även små skuggor från exempelvis en skorsten eller ett träd kan kraftigt reducera effekten från en hel sträng paneler. Se över om det finns träd, antenner eller byggnadsdelar som kastar skugga på taket och försök att minimera dessa.

I vissa fall kan skuggproblem lösas med optimerare eller genom att dela upp panelerna på flera takytor. Men generellt ger fri sikt mot solen högst effekt.

Håll solcellerna rena och i toppskick

En av fördelarna med solceller är att de kräver väldigt lite underhåll. Men för att säkra bästa möjliga effekt bör du ändå ge dem lite omsorg då och då.

Det svenska klimatet hjälper faktiskt till att hålla dina paneler rena. Regn sköljer regelbundet bort damm, pollen och smuts så att panelerna behåller sin verkningsgrad. Enligt Energimyndigheten behöver man normalt sett inte rengöra sina solceller för produktionens skull eftersom vädret sköter “tvätten”.

Om du däremot bor i ett område med mycket damm, nära en trafikerad väg, eller under träd som fäller löv och sav, kan det samlas en hinna över tid. Långvarig torka under sommaren kan också göra att pollen och smuts stannar kvar i stället för att sköljas bort. I sådana undantagsfall kan rengöring öka effekten märkbart. Håll koll på din produktionsdata, om du ser en oförklarlig nedgång under en period med stark sol kan smuts vara boven i dramat.

Rengör vid behov panelerna försiktigt. Undvik att kliva direkt på modulerna, de tål mycket (till exempel jämnt fördelad snötyngd) men punktbelastning kan skapa mikrosprickor.

Använd en mjuk borste eller svamp på teleskopskaft från marken om möjligt. Spola med vanligt vatten med lågt tryck. Använd inte högtryckstvätt nära panelerna och undvik mineralrikt (hårt) vatten som kan lämna kalkfläckar. Inga starka kemikalier behövs, oftast räcker det med bara rent vatten.

Årlig kontroll och service av solcellsanläggningen

För att din solcellsanläggning ska fortsätta leverera hög effekt under lång tid rekommenderas att du gör en årlig kontroll av systemet. Även om solceller i stort sett sköter sig själva, är det klokt att se över vissa saker regelbundet. Mycket kan du som husägare kolla själv, men tveka inte att anlita elektriker eller solcellstekniker för en genomgång vid behov.

Utöver den årliga kontrollen kan en mer omfattande service med ett par års mellanrum vara en bra idé, särskilt om du har en större anläggning. En elektriker kan upptäcka dolda fel som minskar effekten eller kan orsaka driftstopp. På så sätt kan du undvika och åtgärda problem innan de blir allvarliga.

Så maximerar du effekten av dina solpaneler på sommaren

Under sommarmånaderna har solcellerna sin högsta produktion tack vare många soltimmar och hög solinstrålning. Här är två tips för att ta vara på sommarsolen fullt ut:

1. Använd solelen när den produceras: Försök flytta en större del av din elanvändning till dagtid när solen skiner som starkast. Mitt på dagen, kring klockan 13.00, producerar panelerna som allra mest. Att till exempel ladda elbilen, köra tvätt- eller diskmaskin under dessa timmar låter dig använda din egen solel direkt i stället för att köpa el från nätet.
2. Hantera överskottselen smart: Soliga sommardagar kan solcellerna ge mer el än ditt hushåll förbrukar. För att maximera nyttan av din anläggning och minska behovet av köpt el bör du ta vara på detta överskott. Du kan lagra överskottet i ett batteri för att använda under kvällen eller mulna dagar. Om du har ett kvartsdebiterat avtal och batteri är det smart att fylla batteriet när spotpriserna är låga under dygnet och använda när spotpriser och effekttaxa är högre.

Ett alternativ är att sälja överskottselen till ditt elbolag till rådande marknadspris. Dalakraft köper gärna din överskottsel. Är du kund hos oss har vi så kallad mottagningsplikt och blir automatiskt köpare av din överskottsproduktion.
Dalakraft erbjuder också tjänsten Dala Solspar, en smart lösning där din sålda överskottsproduktion under sommaren kan “sparas på hög” till kallare månader, och då användas för att betala dina fakturor.

Så maximerar du effekten av dina solpaneler på vintern

Vinterhalvåret innebär färre soltimmar och lägre solinstrålning, men det finns ändå saker du kan göra för att optimera din produktion. Här tipsar vi om hur du hanterar snö, kyla och när solen står lägre på himlen:

• Låt snön vara – oftast: Om dina paneler täcks av snö under vintern behöver du i regel inte skotta bort det. Endast en liten del av årets totala elproduktion kommer under de mörkaste vintermånaderna. Energimyndigheten förklarar att förlusten i elproduktion är försumbar om snön ligger kvar, samtidigt som risken med att klättra upp för att skotta sällan lönar sig.
• Utnyttja klara och kalla dagar: Soliga vinterdagar kan faktiskt ge förvånansvärt bra effekt om panelerna är snöfria. Solceller jobbar mer effektivt i kallare temperaturer, och snötäckt mark kan reflektera solljuset upp på panelerna. Den extra reflektionen från vit snö och kyla kan öka panelens verkningsgrad något och enligt RISE (Sveriges forskningsinstitut) kan nysnö reflektera upp till 90 procent av ljuset.
• Planera din elanvändning även vintertid: Produktionen är lägre under vintern, men den el som faktiskt genereras är värdefull. Vinterel ersätter köpt el som oftast är dyrare under kallare månader. Använd därför gärna den el som kommer – till exempel för sysslor dagtid eller för stödvärme – så snart den produceras. Att lagra i ett batteri för att nyttja solenergin under de mörka timmarna samma dygn kan också höja egenanvändningen.

Rätt pris och effekt – maximera din investering

För att sammanfatta är det viktigt att tänka på helheten kring din solcellsanläggning. Det handlar inte bara om att klämma in så många paneler som möjligt, utan om att hitta rätt balans för just dina förutsättningar.

För att maximera effekten per krona bör du utgå från ditt hushålls årliga elanvändning och takets förutsättningar. Välj paneler av god kvalitet med lång garanti. Tänk på att det kan kosta lite mer, men det ger också en mer pålitlig produktion under längre tid.

Kom också ihåg att dimensionering och placering hänger ihop. Anpassa anläggningens storlek efter din förbrukning och när på dygnet du använder mest el. Här kan du ta hjälp av Dalakraft och våra samarbetspartners som gärna hjälper till att beräkna en optimal anläggning utifrån dina förutsättningar. På så vis får du ett skräddarsytt solcellspaket med rätt pris och effekt för just ditt hus.

Och sist men inte minst – oavsett årstid är det alltid mest kostnadseffektivt att använda din egenproducerade el och gärna lagra överskottet i ett batteri om du har möjlighet, för att nyttja då nätet är högre belastat eller spotpriset är dyrare. Vi erbjuder solcellspaket i samarbete med vår partner Svesol, delvis i kombination med en batterilösning. Läs mer om våra lösningar här.

Är du nyfiken på att installera solceller eller uppgradera din befintliga anläggning? Tveka inte att ta kontakt med oss på Dalakraft. Tillsammans ser vi till att du får ut det mesta av solens kraft, oavsett årstid.

En elprisprognos kan vara svår materia att förså, men också ett värdefullt verktyg för elberoende företag. Hur kan du som företagsledare eller inköpare använda informationen i praktiken? Här går vi igenom hur prognoserna kan hjälpa dig fatta bättre beslut kring elinköp, prissäkring och riskhantering. Alltså, så tolkar du en elprisprognos som företagare.

Mer än en prisprognos

Pris är förstås en av de viktigaste, om inte den viktigaste, delen av en elprisprognos. Men den är en komponent av många. Den som lär sig att läsa mellan raderna och tolka prognosen kan också börja dra slutsatser kring varför priserna rör sig, vilka faktorer som ligger bakom och hur de kan komma att påverka marknaden framöver.

Det kan handla om vattennivåerna i magasinen, hur mycket vindkraft som produceras, eller hur gaslagren i Europa ser ut inför en vintersäsong. Genom att följa prognoserna över tid och ta del av de underliggande orsakerna bygger du också förståelse kring vilka faktorer som kan påverka mönstret framåt.

För precis som elmarknaden följer säsongsmönster, finns också andra trender som är bra att känna till. En vanlig missuppfattning är att en prognos handlar om att pricka nästa prisrörelse. I själva verket visar den snarare riktningen på marknaden över tid.

Om prisnivåerna stiger månad för månad kan det vara klokt att säkra en del av volymen. Om trenden pekar nedåt kan du vänta ut marknaden eller låta en större del ligga rörligt. På det sättet är det inte olikt hur styrräntan både följer och påverkar den ekonomiska konjunkturen. På mycket lång sikt påverkar elpriset förstås också etableringstakten av ny energiproduktion.

Så tolkar du en elprisprognos

Bra prognoser består ofta av flera delar och insikter som sätts ihop till en helhet.

Pristrender

De flesta elprisprognoser innehåller diagram som visar systempriserna över tid. Och även om en prognos ska vara framåtblickande, så behöver man också se till historiken för att fastslå trenden.

Om terminspriserna på el är stigande så räknar marknaden med högre kostnader framöver, exempelvis på grund av kallare väder, låg vindkraftsproduktion eller låga vattennivåer. Om kurvan är sjunkande så indikerar det ett ökat utbud av billigare produktion. Bra förutsättningar för vindkraft eller fyllda vattenmagasin brukar pressa priserna nedåt.

Vi rekommenderar därför att jämföra den senaste prognosen med de som har gjorts tidigare. Har det uppstått förändringar längs vägen? Förutom att identifiera trender kan det också ge ett hum om hur pålitlig prognosen är framåt.

Väder och vattenmagasin

Elpriset i Norden påverkas starkt av väderläget och som nämnts ovan är tillgången på vind och vatten viktig för de svenska elpriserna.

Mycket nederbörd under en period kan stärka vattenkraften genom att fylla på magasinen, men det stämmer inte alltid. Nederbörd i form av snö ger en fördröjd effekt (när den smälter på våren) och under sommaren kan det regna en hel del utan större påverkan på magasinen eftersom skogen suger upp det mesta av nederbörden.

När det kommer till vind så är lagom bäst. Vindkraftverken slår ifrån vid för höga vindstyrkor, så ett stormsystem från Nordatlanten är inte alltid av godo.

Utöver det så påverkar framför allt temperaturen den svenska elkonsumtionen. En kall vinter tenderar att ge högre elpriser även om vindkraften ofta kan producera mer än många tror. På lång sikt kan vi anta att elförbrukningen även kan stiga under sommarhalvåret till följd av att fler behöver kyla sina lokaler och hem, liksom ladda sina elbilar.

Bränslemarknader och terminspriser

Elprisprognoser innehåller ofta kommentarer om gas, kol och utsläppsrätter, även om Sverige inte använder kolkraft i stor skala. Det beror på att prisnivån i elsystemet påverkas av andra europeiska länder, där fossil energi har en större del av mixen.

Om gaspriset i Europa stiger, följer ofta det nordiska elpriset med (men vid god tillgång på kraft här så kan Skandinavien bli prissättande!). Terminspriser (“forward prices”) visar marknadens förväntningar framåt i tid på kort och lång sikt och därmed kan även fyllnadsgraden i gaslager under hösten agera som en indikator för vinterpriserna.

Om terminspriserna för kommande kvartal är högre än dagens spotpris, räknar marknaden med en prisuppgång.

Produktionsmix och tillgänglighet

De olika produktionsslagen har sina respektive för- och nackdelar. Kärn- och vattenkraft agerar baskraft i Sverige, och är generellt pålitliga. Vi har dock relativt gamla kärnreaktorer och de oväntade driftstopp vi har sett i flera år kan innebära stora störningar på elmarknaden. Där är vattenkraften mer förutsägbar.

För förnybar energi kan priset svänga kraftigt på kort tid. Vi har sett hur vindkraften både har drivit marknaden mot negativa priser såväl som oväntat höga priser (när det har blåst för hårt eller inte alls). Även solkraft har en stor påverkan på priserna under sommarhalvåret. Sammantaget gör mixen att Sveriges elproduktion är stabil, men de olika produktionsslagen har olika påverkan på priset över olika tidshorisonter.

Ha alltid i bakhuvudet:

Det är viktigt att understryka att prognoser är just prognoser. Precis som fondhandlare försöker förutsäga börsens rörelser, gör elhandlare sitt bästa för att sia om framtiden. Men kvalificerade gissningar är förstås bättre än att chansa eller inte bry sig - särskilt om elförbrukningen har en betydande påverkan på organisationens ekonomi.

Om du har Dala Elfond så sköter våra portföljförvaltare din portfölj åt dig. Med rörligt pris styr ni delvis kostnaden genom att påverka er förbrukning och investera i energibesparande åtgärder. Om ni har Mix-avtal eller Avropsavtal rekommenderar vi att ni bestämmer en volym- och handelsstrategi att utgå ifrån. Vi hjälper dig gärna att hitta rätt avtalsmodell och diskutera vilken strategi som bassar er verksamhet bäst.

Kontakta oss gärna så berättar vi mer, och ser om ni kan behöva göra några förändringar.

Visst kan elräkningen kännas som ett mysterium ibland? Det är lätt att undra varför elpriset varierar så mycket och vad som egentligen styr det. I den här artikeln förklarar vi på ett tydligt och enkelt sätt hur elpriset sätts via den nordiska elbörsen Nord Pool, vilka faktorer som påverkar elpriset och hur du som elkund kan påverka din egen elkostnad.

Elpriser på Nord Pool – vad är det egentligen?

För att du bättre ska förstå din elräkning behöver vi börja med att förklara elbörsen Nord Pool. Nord Pool är den gemensamma marknadsplats där el köps och säljs för hela Norden (samt delar av Europa). Här möts elproducenter (exempelvis kraftverk och vindparker) och elhandelsbolag för att handla el varje dag.

Sverige har varit en del av Nord Pool sedan 1996, så vårt elpris bestäms i hög grad av utbud och efterfrågan på den nordiska elmarknaden. Man kan likna det vid en auktion eller en aktiebörs, fast för el. Priset sätts där köpare och säljare möts, och det priset ligger sedan till grund för vad du som konsument får betala för elen.

Hur sätts elpriset på Nord Pool?

Elpriset på Nord Pool sätts genom så kallad spotmarknadshandel för leverans nästkommande dygn. Varje dag lämnar alla aktörer (producenter och elhandlare) in bud på hur mycket el de vill sälja eller köpa för kommande dygn. Budgivningen stänger mitt på dagen, och omkring klockan 13–14 varje dag presenteras elpriset kvart för kvart för nästa dygn.

Prissättningen fungerar enligt klassisk marknadslogik: utbud (produktionsbud) matchas mot efterfrågan (köparbud) varje kvart, och spotpriset för en given timme blir där utbuds- och efterfrågans kurvor möts. Med andra ord fastställs ett unikt spotpris för varje kvart på dygnet baserat på hur mycket el som finns tillgänglig och hur mycket el som behövs den kvarten.

Det kvartsvisa spotpriset påverkas direkt av hur balansen mellan utbud och efterfrågan ser ut vid just den tiden. Finns det gott om billig kraftproduktion – exempelvis mycket vind- och vattenkraft – samtidigt som efterfrågan är låg (till exempel en blåsig natt), då pressas priset ner. Och tvärtom, om efterfrågan är hög (en kall vintermorgon) och tillgänglig produktion är begränsad, kan priserna sticka iväg uppåt.

Vilka faktorer påverkar elpriset?

Elpriset varierar ständigt och styrs i grunden av utbud och efterfrågan, men det finns många faktorer i bakgrunden som påverkar både utbudet av el och efterfrågan på el. Här är några av de viktigaste:

• Väder och temperatur: Kanske den enskilt största faktorn. Kalla temperaturer ökar efterfrågan på uppvärmning, medan milt väder minskar behovet. Vädret påverkar även utbudet – till exempel ger blåsiga dagar mer vindkraft och regniga perioder fyller på vattenmagasinen för vattenkraft.
• Efterfrågan och tid på dygnet: Hur mycket el vi använder varierar över dygnet och året. Under arbetstid och särskilt morgon- och kvällstimmar använder hushåll och industrier mer el, vilket driver upp priset. Nattetid när de flesta sover och färre maskiner är i gång sjunker efterfrågan, och därmed oftast priset.
• Överföringskapacitet i elnätet: Elpriset påverkas av hur mycket el som kan skickas mellan olika regioner. Begränsningar (flaskhalsar) i stamnätet gör att Sverige är indelat i fyra elområden, om el inte kan flyttas fritt från ett område med överskott till ett med underskott så uppstår prisskillnader mellan regionerna.
• Tillgång på elproduktion: Hur mycket el som kan produceras påverkas av flera saker. Driftstopp eller underhåll i stora kraftverk (till exempel kärnkraft) minskar utbudet och kan höja priset. Även bränslepriser för elproduktion (som gas, kol eller biobränsle) och kostnader för utsläppsrätter påverkar elpriset – dyrt bränsle ger dyrare el.

Globala faktorer

Även globala faktorer som världsmarknadspriser på gas och kol, valutakurser och politiska beslut kan påverka elpriset, eftersom vi i Norden handlar el med omvärlden. Exempelvis kan höga gaspriser i Europa öka efterfrågan på svensk el och driva upp priset här.

Spotpris på el – så fungerar det för dig

När Nord Pool har satt spotpriset per kvart, hur påverkar det sedan dig? Jo, spotpriset är elhandelsbolagens inköpspris på el och utgör basen för det pris du som kund får på ditt elavtal. Du kan som privatperson inte köpa el direkt på Nord Pool, utan du köper via ett elhandelsbolag som till exempel Dalakraft. Elhandelsbolaget tar spotpriset och lägger på sina kostnader (till exempel för elcertifikat, ursprungsgarantier, administrativa avgifter) samt moms, vilket resulterar i det slutliga kundpriset.

Hur spotpriset påverkar din elräkning beror också på vilket typ av avtal du har:

• Rörligt elpris – månadsdebiterat: Här betalar du ett pris per kWh som varierar månad för månad. Om medelspotpriset varit lågt under månaden får du ett lägre pris den månaden, och om det varit högt blir priset högre. Ditt pris följer alltså marknadens svängningar över tid. Läs mer om Dalakrafts rörliga elavtal.
• Rörligt elpris – kvartsdebiterat: Här är ditt elpris direkt kopplat till spotpriset varje enskild kvart. Priset du betalar varierar kvart för kvart efter Nord Pools spotpris. Det innebär att du får full nytta av låga priser vissa kvartar (till exempel mitt i natten), men också betalar mer de kvartar priset är högt. Fördelen är att du kan påverka kostnaden genom att flytta din elanvändning till billigare tidpunkter (mer om det nedan).
• Förvaltat elavtal: Förvaltat avtal innebär att elhandelsexperter köper in el när priset är gynnsamt. Det ger mindre svängningar och kapar pristoppar. Dala Elfond hos Dalakraft är ett elavtal med en förvaltad del och en rörlig del som ger ett stabilt pris över tid och kombinerar trygghet med friheten att själv kunna påverka.
• Mixat avtal: Med mixade avtal får du en kombination av fast och rörligt elpris. Det kan se olika ut hos olika elbolag, till exempel vilken mängd som är rörlig respektive fast. Hos Dalakraft finns alternativet Dalakraft Vintertrygg där du kan prissäkra en del av din förbrukning under årets kallaste månader, men behålla rörligt pris under resten av året.
• Fast elpris: Har du ett fastprisavtal är ditt kWh-pris låst och påverkas inte av spotprisets svängningar, varken uppåt eller nedåt, under avtalstiden. Indirekt styrs dock nivån på ditt fasta pris av förväntningarna på spotpriset framöver – elbolagen sätter sina fasta priser utifrån prognoser och terminspriser på elmarknaden. Det fasta avtalet ger trygghet mot prischocker, men du går samtidigt miste om eventuella prissänkningar på spotmarknaden.

Oavsett avtalsform slår spotpriset på Nord Pool igenom till dig, antingen direkt eller indirekt. Har du rörligt avtal följer din elkostnad utvecklingen på elbörsen upp och ned. Har du ett avtal med fast pris märker du inte av de dagliga svängningarna, men det är bra att vara medveten om att tryggheten som följer med det kostar extra då elbolagen behöver ta höjd för olika faktorer i prissättningen – något som oftast blir dyrare för kunden i längden.

Dalakraft har medvetet valt att inte erbjuda ett avtal med fast pris eftersom vi anser att det inte gynnar kunden över tid då riskpåslaget behöver vara ganska högt. I stället erbjuder vi flera alternativ där du kan få extra trygghet under vintern, flexibilitet året om eller det bästa av två världar. Läs mer om våra elavtal här.

Så varierar elpriset över dygnet

Generellt kan man säga att elpriset följer samhällets rytm:

• Nattetid är elen oftast som billigast. Efter klockan 22–23 brukar priset börja falla när industrier och hushåll drar ner på aktiviteten, och det håller sig lågt under småtimmarna (vanligtvis är det som lägst omkring klockan 02–04 på natten). Under dessa timmar är det låg efterfrågan på el, vilket pressar ner priset.
• Morgon: Tidigt på morgonen när folk vaknar och börjar duscha, brygga kaffe och starta dagens verksamheter, stiger efterfrågan snabbt. Ofta märks en tydlig pristopp på morgonen runt klockan 07–09 då många använder el samtidigt.
• Dag och sen eftermiddag: Mitt på dagen kan priset sjunka något igen efter morgonruschen, särskilt soliga och blåsiga dagar när mycket förnybar el matas in i nätet. Men framåt sen eftermiddag och tidig kväll (mellan 17–19) ökar konsumtionen igen när många kommer hem, lagar mat och kanske laddar sina elbilar, då stiger priserna till dagens andra topp.
• Kväll: Efter klockan 20–21 börjar förbrukningen avta igen i hushållen, industrier stänger för dagen, och priset dalar under kvällen mot nattens lågprisnivåer.

Det här mönstret med låga priser på natten, högre på morgonen och tidig kväll, är förstås en generalisering. Ibland kan ovanliga situationer (till exempel väldigt kallt väder en hel dag eller extrem vindkraftsproduktion en blåsig natt) rubba det, men som regel kan du förvänta dig att elen är dyrare de timmar då “alla andra” använder den, och billigare när belastningen är låg.

För den som har ett kvartsprisavtal öppnar detta för möjligheten att planera sin elanvändning smart och därmed spara pengar.

Så kan du påverka din elräkning

Även om du själv inte kan påverka elpriset på marknaden, finns det flera sätt att som privatperson anpassa sig för att sänka elräkningen:

• Förbruka mindre el när priset är som högst: Om du har kvartsdebitering (eller helt enkelt vill spara generellt) kan du försöka flytta en del av din elanvändning till kvartar på dygnet då elen är billigare. Till exempel kan det vara smart att ladda elbilen efter midnatt i stället för på sen eftermiddag, eller köra tvätt- och diskmaskin senare på kvällen. På så vis utnyttjar du de lägre priserna och undviker de dyraste kvartarna. Många energibolag erbjuder appar eller verktyg som visar när på dygnet priset är lågt, vilket kan hjälpa dig planera. Dalakrafts app kan du läsa mer om här.
• Effektivisera din energianvändning: Det kanske mest uppenbara tipset är att se över din totala elförbrukning. Varje kilowattimme du inte använder sparar du pengar på. Små vanor som att släcka lampor i rum som inte används, stänga av elektronik i stället för att ha dem på stand-by och sänka inomhustemperaturen någon grad kan tillsammans ge besparingar som märks över tid. Även investeringar i hemmet som LED-belysning, extra isolering eller en effektivare värmepump kan minska din förbrukning och därmed sänka kostnaderna.
• Välj ett elavtal som passar din situation: Se över hur ditt nuvarande elavtal matchar din riskvilja och förbrukning. Om du har svårt att hantera plötsliga pristoppar kanske ett avtal med delvis prissäkring (som till exempel Dalakraft Vintertrygg) kan vara bäst. Är du däremot aktiv och vill och kan styra din användning mycket kanske ett rörligt avtal med kvartsdebitering ger lägst kostnad i längden. Poängen är att det lönar sig att jämföra elavtal för att hitta ett som passar ditt användningsmönster.

Se över ditt elpris

Att hänga med i svängningarna på elbörsen och anpassa sin förbrukning kan spara pengar. Minst lika viktigt är dock att du har rätt elavtal.

Hos Dalakraft hittar du flera typer av elavtal, alltid med 100 procent förnybar el och konkurrenskraftiga priser. Ta gärna en titt på vårt utbud, med allt från rörligt pris med kvarts- eller månadsdebitering till smarta avtal som Dala Elfond.

Läs mer och jämför Dalakrafts elavtal för att se vilket som passar dig bäst. En liten insats i form av att se över ditt elavtal kan göra stor skillnad för plånboken och tryggheten i längden.

Känns det klurigt att veta vad som passar ditt hushåll bäst? Kontakta oss, vi hjälper dig gärna.

En energikartläggning är ett effektivt verktyg för företag som vill minska kostnader, stärka sitt hållbarhetsarbete och utveckla en mer robust verksamhet. Genom att följa en strukturerad process från datainsamling till åtgärdsplan ger kartläggningen insikter som gör det möjligt att effektivisera energianvändningen, oavsett storlek på företag.

Vad är en energikartläggning och vad säger reglerna?

En energikartläggning är ett strukturerat sätt att förstå var energin faktiskt används och tar vägen, vilka delar av verksamheten som står för den största förbrukningen, och vilka åtgärder som kan ge bäst effekt både kostnadsmässigt och miljömässigt. Energikartläggning är obligatoriskt för större företag, men även mindre organisationer kan spara mycket pengar på effektivisering.

Det är också en metod som ger bättre kontroll och skapar ett mer robust företag. När marknaden svänger, priser ändras och nya krav införs är det företag som har koll på sin energianvändning som står starkast. Och även om lagkrav finns för stora företag (Energikartläggningslagen, EKL), är nyttan minst lika stor för små och medelstora företag.

Energimyndigheten definierar energikartläggning som en systematisk genomgång av företagets energiflöden, med målet att identifiera kostnadseffektiva åtgärder. Syftet är alltså inte bara att samla data, utan att hitta tydliga förbättringsmöjligheter.

För stora företag är kraven tydliga:

• Kartläggningen ska genomföras minst vart fjärde år.
• Den ska omfatta byggnader, verksamhetsprocesser och transporter.
• Resultatet ska dokumenteras och kunna granskas vid tillsyn.

Idag är kartläggningen frivillig för små och medelstora företag. Det finns ett förslag till ändring av energikartläggningslagen som planeras att träda i kraft 1 juli 2026. Enligt det nya förslaget ska företag med en årlig energianvändning över 2,8 GWh göra energikartläggning vart fjärde år. Företag med årlig energianvändning över 23,6 GWh ska införa ett certifierat energiledningssystem. Företag som redan har genomfört en energikartläggning enligt den gamla lagen kan räkna med att den anses vara giltig enligt de nya reglerna.

Rekommendationen idag från Energimyndigheten är att anpassa omfattningen efter verksamhetens storlek. Det viktiga är inte hur avancerad kartläggningen är, utan att den ger insikter som leder framåt.

Energikartläggning steg för steg

Beroende på organisationens storlek behöver man alltså förhålla sig mer eller mindre strikt gentemot lagstiftningen. Många företag tar in hjälp utifrån för sin energikartläggning. Du är välkommen att höra av dig till oss med frågor om energikartläggning, så berättar vi gärna mer!

Steg 1: Datainsamling

Börja med att kartlägga företagets totala energianvändning (det är alltså inte bara elräkningen ni behöver ha koll på):

• Elförbrukning (kvartsvärden, månadsdata, anläggningsnivå)
• Uppvärmning och kylning
• Maskiner och produktionsutrustning
• Ventilation och tryckluft
• Belysning
• Transporter och fordon

Som kund till Dalakraft så kan du få ut en del av informationen direkt via Mina sidor för företag. Med tydliga diagram över förbrukning per kvart eller anläggning blir det enklare att se mönster, höga toppar, perioder med onormal användning eller förbrukning utanför driftstid.

Ju bättre underlag ni samlar in, desto mer träffsäker blir analysen.

Steg 2: Identifiera betydande energianvändning

Energimyndigheten betonar att fokus bör läggas där effekten blir störst. Det betyder att kartläggningen ska prioritera de delar av verksamheten där energianvändningen är hög eller där det finns stor förbättringspotential. Några exempel:

• Produktionsprocesser
• Kompressorer och pumpar
• Värme- och ventilationssystem
• Fordon och transporter
• Maskinhallar eller lager

Det här steget gör också kartläggningen hanterbar och överblickbar. Det är sällan nödvändigt att kartlägga allt på detaljnivå, bara det som verkligen påverkar resultatet.

En enkel ICE-modell kan hjälpa er att prioritera. Rangordna varje område från 1–10 under följande rubriker:

• Impact (hur stor skillnad gör en effektivisering här?)
• Confidence (hur säkra är vi på det givet datan vi har?)
• Ease (hur enkelt är det att genomföra effektiviseringen?)

Områden med högst sammanlagd poäng (3–30) kan prioriteras.

Steg 3: Gör en detaljerad analys av utvalda områden

När de viktigaste områdena är identifierade fördjupas analysen. Vilka områdena är skiljer sig förstås från verksamhet till verksamhet, men vår erfarenhet är att många av Dalakrafts kunder ser över saker som de här:

• drifttider
• lastprofiler
• onödig tomgångskörning (maskiner, tryckluft, ventilation)
• effektuttag (viktigt inför effekttariffer)
• tekniska förluster
• system som är igång fast de inte används.

I industrin handlar det ofta om kompressorer, ugnar, pumpar och ventilationssystem. I tjänstesektorn är det ofta belysning, kylsystem eller värme som står för den största kostnaden.

Det är också här många företag får sina första aha-upplevelser: “Anläggningen drar nästan lika mycket energi på helgerna när ingen är här.”

Steg 4. Lista åtgärder och räkna på effekterna

Naturvårdsverket, Energimyndigheten och vi på Dalakraft är samstämmiga: åtgärdslistan är hjärtat i en energikartläggning. Den är bryggan mellan planering och faktisk förändring, och det är här ni skapar effekt.

Något en del glömmer är att allt inte behöver ha med komponenter, maskiner och drivmedel att göra. Ibland kan beteendeförändringar också vara effektiva.

En fullödig åtgärdslista kan upprättas i Excel och många av de listor vi ser inkluderar kolumner för investeringskostnad, förväntad besparing/år, ROI, investeringskalkyl och klimatpåverkan. Vi ser samtidigt att många åtgärder blir lönsamma redan efter ett eller två år.

Steg 5. Upprätta en handlingsplan

Beroende på hur stort eller litet ni gör arbetet med energikartläggningen kan handlingsplanen omfatta ett A4 upp till ett helt kompendium. För stora företag finns formella krav, men alla företag vinner på att dokumentera tydligt. Utse också en ansvarig, och se till att det finns både budget och mandat att genomföra förbättringarna.

Steg 6. Följ upp, justera och gör arbetet till en rutin

Lika viktigt som det är med en ansvarig som har mandat, är det att följa upp arbetet. Regelbunden återrapportering till en styr- eller ledningsgrupp gör ofta att ni får in energieffektivisering som en löpande del av verksamheten. Energikartläggningen är alltså inte klar bara för att den är gjord – den är starten på ett löpande förbättringsarbete.

Vår bild är att de företag som lyckas bäst med energieffektivisering är de som integrerar energiarbetet i sin ordinarie styrning.

Hur kan Dalakraft bidra till energikartläggningen?

Dalakraft levererar 100 procent förnybar el, men vårt stöd sträcker sig utöver energin i ledningarna.

Vi har ett partnersamarbete med ett väletablerat företag på marknaden för energikartläggning, och är vana vid att hjälpa företag att

• bättre förstå sin energiförbrukning via Mina sidor för företag
• tolka lastprofiler och identifiera mönster
• diskutera risker, effekttariffer och kostnadsdrivare
• ta första steget mot energieffektivisering – oavsett storlek
• koppla kartläggningen till solceller, laddning eller andra hållbara energilösningar.

För oss handlar det om att göra det enkelt för våra kunder att ta kloka beslut. Det stärker Dalarnas konkurrenskraft och gör att vi även i fortsättningen har ett uthålligt och hållbart näringsliv. Välkommen att höra av dig med frågor om energikartläggning, så berättar vi gärna mer!

Elpriset är en av de mest oförutsägbara kostnadsfaktorerna för många företag och de senaste åren har elmarknaden varit allt annat än stabil. Priserna påverkas av väder, tillgång på elproduktion, export, politik och nätkapacitet – faktorer som sällan går att styra över. Alla, från små verkstäder till stora industriföretag, har tvingats förhålla sig till el på ett nytt sätt.

Ett sätt att påverka elpriset är om man har möjlighet att styra elförbrukningen till kvartar med lägre pris. Men det går främst att skapa stabilitet genom att arbeta strategiskt med sina elinköp. En genomtänkt elhandelsstrategi för företag kan både minska kostnader och reducera affärsrisken.

Vad innebär en elhandelsstrategi?

En elhandelsstrategi är en plan för hur företaget köper in sin el. Den beskriver exempelvis när, hur och vid vilken prisnivå man önskar prissäkra, men också hur risk ska hanteras och hur beslut ska följas upp över tid.

För vissa företag räcker det med en enklare form av avtal som ger tillräckligt stor förutsägbarhet och enkel budgetering. För andra, särskilt de med större eller mer varierad elförbrukning, är det klokt att arbeta mer aktivt, till exempel genom en portföljstrategi, där inköpen sprids ut över tid.

Det viktiga är att strategin utgår från företagets behov, risknivå och målsättning. På så sätt blir elen inte bara en kostnad utan något ni kan planera, påverka och optimera.

Så byggs elpriset upp

För att kunna skapa en effektiv strategi behöver man förstå hur elpriset sätts.

• Spotpris: Marknadspriset som bestäms kvart för kvart på elbörsen Nord Pool. Här ingår elcertifikat och ursprungsgarantier som säkerställer att elen kommer från förnybara källor, samt påslag och månadsavgift som täcker elhandlarens kostnader och riskhantering.
• Prissäkring: De prissäkringar Dalakraft gör i överenskommelse med kunden utgår från prisstrategin.
• Nätbolagets avgift och energiskatt: Tas ut av nätbolaget och påverkar totalpriset, men ingår inte i elhandelsdelen.

Det är främst spotpriset och avtalsformen som avgör hur mycket man faktiskt betalar för elen, och det är här en elhandelsstrategi gör störst skillnad.

Risker och möjligheter i elmarknaden

En del av Dalakrafts kunder gör en enkel behovsanalys (något vi kan hjälpa er med) inför sitt strategiarbete. En behovsanalys (eller så kallad SWOT) kartlägger era styrkor och svagheter, främst kopplade till era interna förutsättningar att påverka förbrukningen. Den belyser också möjligheter och hot, där faktorerna generellt är externa. Den nordiska elmarknaden påverkas av flera faktorer som ligger utanför företagets kontroll:

• Väder och nederbörd – vattenkraftens tillgång styr priset i hela Norden.
• Vindkraftsproduktion – varierande vind leder till stora prisskillnader mellan dagar.
• Europeiska bränsle- och utsläppspriser – påverkar importpriset.
• Kapacitet i elnätet – flaskhalsar skapar olika priser mellan elområden.

Att ta hänsyn till dessa “hot” och utmaningar kan i förlängningen skapa interna styrkor och göra er mer robusta, utöver att mitigera risk.

Statistik från SCB visar att under 2022–2023 fördubblade många företag sina elkostnader på kort tid. Samtidigt har studier visat att de som har en tydlig elhandelsstrategi verkar klara sig betydligt bättre på en växlande marknad.

En strategi kan inte förhindra prisrörelser, men den kan fördela risken över tid och minska effekten av tillfälliga pristoppar.

Fem steg mot en mer strategisk elhandel

1. Kartlägg företagets förbrukning

Börja med att analysera hur och när elen används. Som kund hos Dalakraft kan ni via Mina sidor för företag följa er förbrukning i detalj, jämföra anläggningar genom att ta ut statistiken från Mina sidor till Excel, och se trender över tid. Det ger ett bättre beslutsunderlag än att gå på magkänslan.

2. Sätt mål för risk och budget

Hur mycket variation i elpriset kan verksamheten tåla? En bra strategi utgår från vilken risknivå ni är beredda att hantera. Det handlar om att hitta rätt balans mellan trygghet och flexibilitet.

3. Välj avtalsmix

En kombination av prissäkrat och rörligt pris ger ofta bra balans. Att prissäkra en del av volymen ger stabilitet, medan en rörlig andel gör att ni kan dra nytta av lägre priser när marknaden viker.

4. Sprid inköpen över tid

I stället för att köpa all el vid ett tillfälle kan inköpen delas upp över året. Det minskar risken att hamna i en pristopp och jämnar ut kostnadsnivån över tid – ungefär som när man sprider investeringar i en aktieportfölj. För att fullt ut dra nytta av det här så tecknar ni ett avropsavtal.

5. Följ upp och justera

Elmarknaden förändras ständigt. Nya effekttariffer, förändrad produktion och vädervariationer gör att strategin behöver ses över regelbundet. En årlig genomgång tillsammans med vår rådgivare är ofta en god investering. Beroende på vilket håll trenden pekar ska ni inte vara rädda för att byta till en annan avtalsform.

Dala Elfond, portföljförvaltning som sprider risk och frigör tid

Många av Dalakrafts företagskunder har valt Dala Elfond. På det viset får man en aktiv portföljförvaltning där elen köps in successivt av erfarna analytiker. Riskerna sprids över tid, och ni slipper bevaka marknaden dag för dag.

Målet är inte att alltid köpa till lägsta pris utan att skapa stabila och förutsägbara kostnader över tid. Det ger trygghet och gör budgetarbetet enklare.

Koppla strategin till hållbarhet

En modern elhandelsstrategi handlar inte bara om pris. Den handlar också om hållbarhet och långsiktighet.

All el som Dalakraft levererar till företag är 100 procent förnybar, från sol, vind och vatten. Det betyder att ni kan arbeta med både ekonomi och klimat i samma strategi, något som är viktigt för er hållbarhetsredovisning.

För företag som vill ta steget längre finns möjlighet att kombinera elhandeln med egen solelproduktion, egna batterier eller laddinfrastruktur för elfordon. Det minskar beroendet av marknadspriserna och stärker er hållbarhetsprofil. Kontakta oss så berättar vi gärna mer om hur vi kan vara en trygg elpartner!

Trendord att ta med sig i arbetet: flexibilitet

Framöver kommer flexibilitet att spela en allt viktigare roll, både eftersom det hela tiden kommer nya och mer effektiva system för intern lastbalansering, men också för att hantera effektbalansen. Företag som kan styra sin förbrukning, till exempel genom att flytta vissa processer eller ladda fordon under lågpristimmar, kommer att ha en konkurrensfördel.

Med rätt system kan man dessutom delta i flexmarknader och få ersättning för att tillfälligt minska sin elförbrukning när nätet är högt belastat. Det är ett nytt sätt att både spara pengar och bidra till ett stabilare elsystem.

Dalakraft följer utvecklingen noga och hjälper företag att hitta lösningar som passar både er verksamhet och framtidens energimarknad.

Vill du veta mer?

Kontakta oss för en kostnadsfri behovsanalys – så tar vi fram en elhandelsstrategi som passar just ert företag.

När kylan kommer ökar elanvändningen i de flesta hushåll och även risken för höga elpriser. För många blir elräkningen en extra oro under vintern, men det finns sätt att skydda dig mot höga elpriser i vinter. Här guidar vi dig till enkla val och smarta vanor som kan hjälpa dig att hålla nere kostnaderna i vinter.

Förstå varför elpriset stiger på vintern

Kalla vinterdagar går mycket el till uppvärmning, samtidigt som nätet kan bli hårt belastat om många använder el samtidigt. Det leder ofta till höga elpriser. Om vi samtidigt har låga nivåer i vattenmagasin och det inte blåser särskilt mycket, blir efterfrågan på el större än tillgången, vilket ytterligare pressar upp priset.

Välj elavtal med omsorg

Hur mycket du påverkas av prisvariationerna beror dels på din boende- och levnadssituation men även på vilken form av elavtal du har:

• Ett rörligt elprisavtal följer marknadspriset och innebär att kostnaden för din elanvändning kan vara svår att förutse. Det är därmed en större risk och du behöver därför kunna hantera ökade kostnader, exempelvis i samband med pristoppar på grund av obalans när tillgången på el är låg och efterfrågan är hög. Ett rörligt elpris kan vara ett billigare alternativ över tid om du har möjlighet att styra din elförbrukning. Här behöver du alltså göra en riskbedömning utifrån din egen situation och ekonomi.
• Ett fast, eller bundet, elprisavtal ger en förutsägbarhet under avtalstiden (vanligtvis mellan ett och tre år) och kan skydda mot höga elpriser. Det kan likväl bli ett dyrare alternativ om priserna sjunker och det faktum att din elhandlare behöver göra ett riskpåslag som kan vara ganska högt. Om du önskar byta avtal eller elleverantör innan bindnings-/uppsägningstiden är slut kommer det oftast med en brytavgift som kan bli ganska kostsam.
• Ett mixat avtal kombinerar den bästa av två världar med både trygghet och flexibilitet. Det finns olika varianter och olika omfattning på den del som är prissäkrad eller förvaltad och den del som är rörlig. Även här handlar det om att du behöver göra en bedömning utifrån hur dina egna behov och din egen livssituation ser ut.

Vill du ha en tryggare vinter?

Vintern är ofta den dyraste perioden för hushållens elkostnader. Dalakraft erbjuder flera alternativ där du kan kombinera prissäkring med rörligt pris som följer marknaden.

Det mest populära elavtalet heter Dala Elfond. Då får du både en förvaltad och en rörlig del, vilket ger ett stabilare pris över tid och en trygghet året om, samtidigt som du med kvartsdebitering kan behålla friheten att påverka ditt pris.

Dalakraft Vintertrygg ger dig prissäkring under november–februari, medan du behåller fördelen med rörligt pris resten av året. Du väljer vilken nivå du vill säkra på, utifrån din egen förbrukning, och kan välja mellan tre olika bindningstider.

Dalakraft har medvetet valt att inte erbjuda ett avtal med fast pris eftersom vi anser att det inte är gynnar kunden över tid då riskpåslaget behöver vara ganska högt.

Läs mer om våra elavtal, eller kontakta oss så berättar vi mer och hjälper dig hitta den lösning som passar just dig bäst för att skydda dig mot höga elpriser i vinter.

Smarta vanor som håller nere förbrukningen – 5 tips

1: Sänk värmen

Uppvärmningen står ofta för den största delen av elanvändningen i hemmet. Enligt Energimyndigheten kan en enda grads sänkning minska energibehovet för värme med omkring fem procent, vilket gör stor skillnad när höga elpriser pressar upp kostnaderna.

Ett enkelt sätt är att sänka temperaturen i rum du sällan använder, eller när du är bortrest några dagar. Värmande tröjor och extra filtar kan ersätta den där extra graden så du slipper göra avkall på komfort.

2: Håll värmen inne

Mycket av värmen smiter ut genom fönster, dörrar och dåligt isolerade väggar. Dragiga fönster kan snabbt släppa ut dyrbar värme och därmed också pengar. Genom att täta lister, använda gardiner och lägga ut mattor på ouppvärmda golv kan du behålla värmen längre och minska behovet av uppvärmning.

På så vis minskar du både elanvändningen och risken att elräkningen drar iväg under månader med höga elpriser.

3: Var sparsam med varmvatten

Varmvatten kan stå för upp till en tredjedel av hushållets energiförbrukning. Genom att ta kortare duschar, installera snålspolande munstycken och undvika att spola varmvatten i onödan kan du minska elanvändningen rejält, något som gör skillnad för både plånboken och miljön.

4: Välj smart belysning

Belysning är en mindre del av den totala elanvändningen, men spelar ändå en stor roll. Att byta ut gamla glödlampor mot LED kan minska elanvändningen för belysning med upp till 80 procent.
Kombinerar du det med att alltid släcka lampor i rum du inte använder, kan du hålla nere kostnaderna ytterligare. Små justeringar i vardagen blir särskilt värdefulla om och när höga elpriser slår till.

5: Använd elen när den är billigare

Har du kvartsprisavtal kan du spara pengar om du har möjlighet att förlägga en del av din förbrukning till dygnets billigare timmar. Ofta är elen billigare på natten, så genom att ladda elbilen och köra tvättmaskinen eller diskmaskinen under dessa timmar kan du undvika pristoppar och därmed få billigare el. Observera dock att höga effektuttag samtidigt kan innebära att den totala kostnaden ökar, så det är viktigt att ha koll på sitt förbrukningsmönster och känna till prismodellen hos sitt elnätsbolag.

När vinterns kyla kryper på ökar ofta elanvändningen i hemmet – det ska värmas, belysas och duschas varmt. Men med några smarta grepp kan du och din familj minska förbrukningen rejält utan att behöva frysa eller ge upp mysfaktorn hemma. Nedan har vi samlat konkreta åtgärder inom uppvärmning, varmvatten, isolering, belysning och vardagsvanor som hjälper dig att sänka elförbrukningen i vinter. Små förändringar i vardagen kan göra stor skillnad, både för plånboken och för miljön.

1. Uppvärmning

Uppvärmningen står ofta för den största delen av hushållets elanvändning vintertid. Som tur är finns det enkla sätt att spara energi här. Att sänka inomhustemperaturen med bara en grad kan minska energianvändningen med upp till fem procent enligt Energimyndigheten.

Här är några tips för smartare uppvärmning i vinter:

• Justera termostaten försiktigt: Sikta på omkring 19–20 °C inomhus i de rum ni vistas mest i, det upplevs ofta som lagom. I sovrum kan det gärna vara ett par grader svalare för bättre sömn.
• Undvik att värme “fastnar”: Se till att möbler eller tunga gardiner inte blockerar elementen eller termostaterna. Då kan värmen cirkulera fritt ut i rummet och huset värms upp mer effektivt.
• Spara värme där det inte behövs: Värm inte upp utrymmen i onödan. Har ni rum som sällan används, till exempel gästrum, källare eller förråd, kan ni hålla lägre temperatur där. Stäng dörrarna dit och sänk elementen några steg.
• Utnyttja solen: Släpp in solen dagtid genom att dra upp persienner och gardiner, solinstrålningen värmer rummen gratis. På kvällen gör ni tvärtom: dra för gardiner och persienner för att hålla kvar värmen inne.

2. Spara energi i dusch och badrum

Varmvatten är en dold energitjuv i många hem. Att duscha och bada varmt drar mer el än man kanske tror eftersom vattnet måste värmas upp. Som tur är finns det mycket man kan göra utan att familjen behöver sluta njuta av en varm dusch, det handlar mest om att duscha smartare och undvika slöseri. Några saker att tänka på kring varmvatten:

• Kortare duschtider: En dusch på fem minuter kan förbruka runt 1,25–1,5 kWh el (med standardmunstycke ~10 liter/minut) enligt Energimyndigheten. Om ni halverar duschtiden halverar ni i princip också energin och vattnet som går åt. Utmana gärna familjen att ta snabbare duschar genom att tävla om vem som duschar snabbast!
• Snålspolande duschmunstycken: Byt till energieffektiva duschmunstycken som bättre reglerar vattenflödet. Beroende på vilket duschmunstycke du har går det åt cirka 8–16 liter vatten per minut. Med ett snålspolande munstycke kan man alltså spara upp till hälften av kostnaden utan att det märks någon stor skillnad för den som duschar.
• Stäng av vattnet när det inte behövs: En enkel vana som gör stor skillnad är att stänga av duschen medan du tvålar in dig eller schamponerar håret. Samma sak gäller vid tandborstning, låt inte varmt vatten stå och rinna i onödan.
• Badkar eller dusch: Om ni har badkar, tänk på att ett bad oftast drar betydligt mer varmvatten än en dusch. Fyll inte badkaret mer än nödvändigt, eller välj duschen till vardags och spara skumbadet till särskilda tillfällen.

3. Belysning

Vintermörkret gör att vi använder betydligt mer belysning än under sommarhalvåret. Lamporna står tända fler timmar om dygnet, men det går att hålla nere elförbrukningen utan att famla i mörker. LED-tekniken har gjort det enkelt att belysa hemmet effektivt och fortfarande ha det lika ljust och tryggt. Så här kan ni tänka kring lampor i vinter:

• Byt till LED-lampor: Har ni kvar gamla glödlampor eller halogenlampor är det hög tid att byta ut dem. LED-lampor drar 5–6 gånger mindre energi än halogen och hela 10 gånger mindre än traditionella glödlampor enligt Energimyndigheten. Samtidigt håller de mycket längre. Ni sparar alltså både el och får färre lampbyten.
• Släck när ingen är där: En klassiker som tål att upprepas, släck ljuset när du lämnar ett rum. Det är lätt att lampor står och lyser i tomma rum. Gör det till en rutin att den sista som går ut släcker efter sig. Involvera gärna barnen genom att turas om att vara “ljusvakten” som har koll på att allt är släckt.
• Använd timer och sensorer: I utrymmen där lampor ofta glöms på, som i förråd, garage eller kanske barnens rum, kan en timer eller rörelsesensor göra jobbet åt er. Då slipper ni oroa er för att lampan står och lyser hela natten.
• Dra nytta av mysbelysning: Istället för att alltid tända “stora” taklampor kan ni använda punktbelysning, dimmers eller levande ljus för att skapa stämning. En dimrad lampa drar mindre ström och tända stearinljus (under uppsikt) ger både värme och trivsel utan att belasta elnätet.

4. Effektivisera i köket

Köket är ett av hemmets mest energikrävande rum. Kyl och frys står på hela tiden, och spis eller ugn används dagligen. Med små förändringar kan du sänka elanvändningen rejält utan att det påverkar vardagen.

• Använd lock på kastruller: När du kokar upp vatten eller mat, lägg på locket. Då behålls värmen och kokningen går snabbare. Med lock använder du endast ungefär en tredjedel så mycket energi som utan lock. Om du har en vattenkokare (och ingen induktionshäll) är det oftast mer energieffektivt att koka upp vattnet i vattenkokaren först.
• Tina mat i kylen: Planera i förväg och tina fryst mat i kylskåpet istället för i mikrovågsugnen. På så vis tas kylan tillvara i kylen, vilket sparar energi där, samtidigt som du slipper använda el till mikron. Det kräver lite framförhållning, som att till exempel lägga frysta varor i kylen kvällen innan de ska användas.
• Frosta av frysen regelbundet: En isig frys drar mer el än en frostfri. Avfrosta frysen med jämna mellanrum så att den inte behöver jobba hårdare än nödvändigt.
• Håll koll på kyltemperaturen: Se till att kylen håller ca +4 °C och frysen -18 °C. Lägre temperaturer än så är onödiga och ökar energianvändningen.
• Planera ugnsanvändningen: Passa på att baka eller laga flera rätter när ugnen ändå är varm. Öppna inte ugnsluckan i onödan, det sänker temperaturen och ugnen drar extra el för att bli varm igen.

5. Vitvaror och hushållsapparater

Våra vitvaror och apparater i kök och tvättstuga står för en stor del av hushållselen. Genom att använda dem smart kan du kapa onödig förbrukning:

• Kör fulla maskiner med eco-program: Se till att fylla diskmaskinen och tvättmaskinen innan du kör dem, i stället för många halvtomma körningar. Använd energisnåla eco-program. Att diska i maskin är mer energieffektivt än att diska för hand, särskilt om du undviker att fördiska under rinnande vatten.
• Tvätta vid lägre temperatur: Tvätta kläder i 30–40 °C istället för 60 °C när det är möjligt. Moderna tvättmedel får oftast tvätten ren ändå. Den lägre temperaturen halverar nästan energiförbrukningen vid varje tvätt.
• Torka kläder smart: En torktumlare är en riktig energitjuv. Försök hänga tvätten på lina eller torkställning i stället för att köra torktumlaren, så ofta du kan. En torktumlare kan använda 2–3 gånger mer energi än själva tvättmaskinen för en enda tvätt.
• Energimärkning och byte av gamla apparater: Om du ska köpa ny kyl, frys, tvättmaskin eller annan vitvara, titta på energimärkningen för att välja en energieffektiv modell. Gamla energislukande apparater kan vara värda att byta ut om möjligheten finns, då de drar betydligt mer el än nya.

6. Stäng av i stället för standby

Många elektroniska prylar drar ström även när de står i standby-läge. Allt från TV, dator och spelkonsoler till laddare som sitter kvar i uttaget kan tillsammans stå för flera procent av ditt hems elförbrukning. För att spara el bör du:

• Stänga av helt: Stäng av TV, dator, musikanläggning med mera helt när de inte används, eller dra ur kontakten. En varm laddare som sitter i uttaget är ett tecken på att den drar el i onödan.
• Undvik standby-läget: Undersök om dina apparater har ”energisparläge” och använd det, men bäst är att helt undvika standby. Upp till fem procent av hushållets elanvändning kan gå åt till apparater i standby-läge – energi du betalar för utan att ha nytta av.
• Grenuttag med strömbrytare: Använd grenkontakter med egen strömbrytare. Då kan du med ett klick stänga av strömmen till flera prylar samtidigt (som TV, TV-box, spelkonsol och ljudsystem) över natten.

7. Planera elanvändningen

Elpriset varierar ofta över dygnet. Har du ett elavtal med kvartspris kan du spara pengar genom att flytta viss förbrukning till de timmar när elen är som billigast. Elen är generellt ofta billigare på natten, då efterfrågan är som lägst. Även helger kan ha lägre priser än vardagar. Så här kan du planera:

• Utnyttja billigare timmar: Om det passar din livsstil, kör energikrävande apparater under lågpristimmar. Till exempel kan du ladda elbilen, köra tvättmaskin eller diskmaskin sent på kvällen eller på natten. Undvik däremot att köra alla tunga apparater samtidigt, då ett högt effektuttag kan bli kostsamt.
• Använd hjälpmedel för koll: Många elbolag, som Dalakraft, erbjuder verktyg som app eller “Mina sidor” på webbplatsen där du kan se din förbrukning timme för timme. Då kan du identifiera mönster och upptäcka om det finns apparater som står och drar mycket el vid onödiga tider, eller om det finns möjligheter att ändra rutiner. Med bättre koll blir det också lättare att lägga om användningen till tider med lägre elpris.

8. Engagera hela familjen och gör det tillsammans

Energisparande blir lättare och roligare om alla i hushållet är med på tåget. Prata med din partner, barn och andra som bor i hemmet om varför det är viktigt att spara el och hur ni kan hjälpas åt. Om alla drar sitt strå till stacken kan det få stor effekt. Här är några sätt att engagera alla i hushållet:

• Sätt gemensamma mål: Kom överens om att till exempel att minska er elförbrukning med ett visst antal procent eller kilowattimmar per månad. Följ upp via elräkningen eller i Dalakrafts app för att se hur ni ligger till, och fira när ni når delmål.
• Fördela ansvaret: Låt alla få ett område att hålla koll på – någon påminner om att släcka lampor, en annan ser till att inget står på standby över natten, en tredje ser över att elementen är fria och fönster stängda. Genom att dela upp ansvaret blir det tydligare att alla kan bidra.
• Gör det till en positiv utmaning: Engagera särskilt barnen genom att göra energisparandet lekfullt. Kanske en tävling i att komma på nya sätt att spara el, eller en belöning till hela familjen (till exempel en spelkväll eller favoritmiddag) efter en månad med uppnått mål. Då blir det motiverande för alla att hjälpas åt.

Tillsammans kan ni på så vis spara både energi och pengar, utan att ge avkall på komforten hemma. När hela familjen är med och tar gemensamt ansvar blir energisparandet en naturlig del av vardagen, och resultatet kommer både att synas på elräkningen och kännas i plånboken.

Bli mer medveten

Att sänka elförbrukningen i vinter behöver inte betyda att du ska frysa eller göra avkall på bekvämligheten i hemmet. Små förändringar i vardagen kan göra stor skillnad, både för plånboken och för miljön. Prata med dem du delar hushållet med och påminn varandra så att det blir ett gemensamt ansvar.

Som kund hos Dalakraft får du tillgång till vår app som bland annat kan ge dig koll på ditt förbrukningsmönster och energiinsikter utifrån ditt hem. Båda kan kan bidra till att göra förändringar som sänker din elförbrukning.