Visste du att vädret har stor påverkan på elpriset? Vind, temperatur och nederbörd kan få elpriset att svänga rejält och ibland till och med ge minuspriser under blåsiga och milda dagar. I den här artikeln går vi igenom hur väderfaktorerna påverkar elpriset året runt.
Varje årstid bjuder på unika väderförhållanden som påverkar både efterfrågan på el (hur mycket vi använder för uppvärmning eller kylning) och utbudet av el (hur mycket kraft våra vind-, vatten- och solkraftverk kan producera).
Generellt gäller att kallare väder ökar elanvändningen och pressar upp priserna, medan mer vind och mer nederbörd ökar elproduktionen och kan sänka priserna. Andelen väderberoende elproduktion, så som vindkraft och solenergi, har ökat de senaste åren vilket gör att elpriset numera kan variera snabbt när vädret skiftar. Nedan tittar vi på varje årstid för sig.
Vintern brukar innebära högre elpriser, framför allt för att kyligare temperaturer driver upp efterfrågan på el för uppvärmning. Kalla och vindstilla vinterdagar leder ofta till att elpriset når sina högsta toppar för året. När det är sträng kyla och dessutom torrt väder kan situationen bli ännu mer ansträngd.
Samtidigt kan mildare vintrar ge motsatt effekt. En mild och blöt vinter med mycket blåst innebär lägre uppvärmningsbehov och god tillgång på vind- och vattenkraft. Det kan pressa ner elpriset rejält. Ibland har vintern till och med bjudit på rekordlåga priser vissa år, när det varit ovanligt varmt och regnigt.
Till exempel bidrog den extremt milda vintern 2019–2020, den varmaste som uppmätts på många håll, till så god tillgång på vind- och vattenkraft att elpriserna tillfälligt blev negativa under vissa timmar. Vattenmagasinen var välfyllda och snösmältningen i fjällen skedde i lagom takt, vilket gav god vattenkraft långt in på året.
Under våren börjar situationen ofta lätta på elmarknaden. Temperaturen stiger, vilket minskar behovet av uppvärmning när dagarna blir längre och ljusare. Den kanske viktigaste faktorn är dock vårfloden, när snön och isen smälter i fjällen och fyller på vattenmagasinen.
Det brukar ge gott om vattenkraftsel under vår- och försommaren, något som vanligtvis sänker elpriserna. Om vintern varit snörik kan tillrinningen från snösmältningen bli stor, vilket ökar produktionen i vattenkraftverken.
Det motsatta kan ske om våren blir ovanligt torr eller kall. Om snömängderna från vintern är små, eller om det faller lite nederbörd tidigt på året, fylls inte vattenmagasinen på som normalt. Då minskar vattenkraftsproduktionen och vi går in i sommaren med sämre tillgång på el, vilket tenderar att hålla uppe prisnivån. Lyckligtvis är sådana vårar ovanliga och oftare ser vi vårfloden bidra till stabila eller fallande priser.
Värt att nämna är också att soliga vårdagar numera ger ett allt tydligare tillskott av solel, i takt med att antalet solcellsanläggningar ökar. Även om solenergin fortfarande utgör en liten andel av Sveriges elmix kan den under klara vår- och försommardagar bidra på dagtid och hjälpa till att hålla dagspriserna nere.
Sommaren brukar traditionellt vara den period då elpriset är som lägst. Behovet av el för uppvärmning är minimalt under varma månader, och i Sverige har kylbehovet (till exempel luftkonditionering) historiskt varit ganska litet jämfört med vinterhalvårets uppvärmningsbehov. Dessutom är vattenmagasinen ofta välfyllda efter vårfloden, vilket ger god vattenkraftsproduktion i början av sommaren.
Men vädret kan slå om snabbt och sommaren kan också överraska. Om det blir en extremt torr och vindstilla sommar sjunker vattennivåerna i magasin och vattendrag, något som kan leda till minskad vattenkraftsproduktion och stigande elpriser.
Vissa somrar kan präglas av växlande väder, där perioder med sol och värme avlöses av regn, blåst eller tillfälliga temperaturfall. För elmarknaden innebär det en viss osäkerhet, då blåsiga dagar gynnar vindkraften, medan torra och varma perioder kan begränsa vattenkraftens kapacitet.
Under soliga dagar produceras ofta mycket solel, särskilt i södra Sverige där flest solcellsanläggningar finns. Solkraften ger störst effekt mitt på dagen, vilket kan pressa ner elpriset under vissa timmar. Men varma och stillastående kvällar kan innebära låg vindkraftsproduktion, vilket gör att elpriset kan svänga.
Det gör att även under sommaren, då elpriset generellt är lägre, kan väderväxlingar över dygnet och mellan olika delar av landet påverka priset märkbart.
Hösten är en övergångstid som kan gå åt olika håll beroende på vädret. När vi går mot mörkare och svalare tider börjar efterfrågan på uppvärmning så smått öka igen, vilket kan pressa elpriset uppåt.
Samtidigt är hösten ofta förknippad med lågtryck, blåst och regn, särskilt i norra Europa. Det gynnar både vindkraftsproduktionen och fyller på vattenmagasinen. Men om höstvädret blir torrt, eller ovanligt lugnt på vindfronten, kan situationen bli den omvända. Efter en sommar med låga vattennivåer är elmarknaden då beroende av höstregnen för att återhämta vattenkraften inför vintern.
Uteblir regnet, och om det dessutom är vindstilla, riskerar vi att gå in i vintersäsongen med ett underskott på billig förnybar el. Då hålls priserna uppe eller fortsätter att stiga.
Sammanfattningsvis kan man säga att vädret påverkar elpriset året om. Sverige är till stor del beroende av väderbaserad elproduktion: vattenkraft (som styrs av nederbörd och snösmältning) samt vindkraft och i viss mån solkraft. Under vattenrika år, så kallade våtår när tillrinningen överstiger det normala, kan elpriserna bli lägre än snittet, medan torrår med underskott på vatten oftast ger högre elpriser.
Vattenkraftens produktion kan svänga mellan 50 och 80 TWh per år beroende på hur mycket det regnar och snöar, vilket i sin tur påverkar elpriserna kraftigt. Och vinden är lika nyckfull – blåsiga perioder ger extra kraft och pressar ned priset, medan vindstilla högtryck leder till mer begränsad elproduktion och högre priser.
För konsumenter innebär det att elpriset vi möter speglar naturens skiftningar. Genom att vara medveten om hur årstiderna och vädret påverkar kan man också bättre förstå varför elräkningen varierar och om möjligt planera sin elanvändning efter när priserna väntas vara som lägst.
Vädret kan vi inte styra över, men oavsett om du vill ha trygghet under vintern, flexibilitet året om, eller det bästa av båda världar har Dalakraft en lösning för dig. Vi erbjuder både helt rörligt pris med kvarts- eller månadsdebitering, och olika alternativ för dig som önskar mer trygghet. Med Dala Elfond får du en förvaltad och en rörlig del vilket ger stabilare pris över tid, och Dalakraft Vintertrygg låter dig prissäkra en del av din förbrukning under vintermånaderna.
Läs mer om våra elavtal här, eller kontakta oss så hjälper vi dig att hitta en lösning som matchar dina behov.
Har du hört ordet ursprungsgaranti någon gång och funderat på vad det innebär? Och hur hänger det ihop med att du som konsument kan köpa förnybar el? I den här artikeln reder vi ut hur ursprungsgarantier fungerar och vad det innebär för dig som elkund.
Ursprungsgarantier är ett spårningssystem för elens ursprung. Det är ett elektroniskt dokument som intygar att varje MWh (megawattimme) el har producerats med en specificerad energikälla, som till exempel sol, vind, vatten eller biobränsle. Det är ett frivilligt system där elproducenter kan ansöka om ett elektroniskt bevis för varje MWh el, som visar vilken energikälla som elen kommer från. Ursprungsgarantin kan sedan säljas vidare på en öppen marknad till elhandelsföretag som vill erbjuda förnybar el (ibland också kallad “grön el”) till sina kunder.
Certifikatet utfärdas i Sverige av Energimyndigheten och informerar om vilken typ av kraftkälla som elen kommer ifrån. Det innebär att även om all el blandas i samma elnät, så garanterar ursprungsgarantin att motsvarande mängd el har producerats från den energikälla som anges under en viss period.
Ursprungsgarantier utfärdas endast i digital form och kan ges för all elproduktion, oavsett om den är förnybar eller ej. Det är dock främst i syfte att märka förnybar och fossilfri el som de används, så att kunder kan välja att köpa el med miljöprofil. Genom ursprungsgarantisystemet kan du som elkonsument alltså vara säker på att det har producerats lika mycket förnybar el som den mängd du använder, i enlighet med ditt elavtal.
Ursprungsgarantierna registreras i ett nationellt register (CESAR) som Energimyndigheten ansvarar för. Elproducenter får garantierna av staten och berörs av lagen om ursprungsgarantier, liksom elleverantörer som säljer elen vidare.
Ursprungsgarantier infördes som ett verktyg för att öka transparensen på elmarknaden och ge konsumenter möjlighet att göra ett välinformerat val. Systemet är en del av EU:s regelverk och syftar till att stötta omställningen till mer förnybar elproduktion. Genom att koppla ursprungsmärkning till elavtalen kan både privatpersoner och företag aktivt bidra till en hållbar energimix.
Några av de främsta syftena med ursprungsgarantier är:
Ursprungsgarantiernas process kan beskrivas steg för steg, från elproduktion till att du som kund får ditt avtal med förnybar el uppfyllt:
Annullering innebär att en ursprungsgaranti makuleras (förbrukas) när den har använts för ursprungsmärkning av el. Alltså – när ett elhandelsbolag har sålt exempelvis 100 MWh förnybar el till kunder, måste 100 ursprungsgarantier av motsvarande slag annulleras i registret. Det här steget är obligatoriskt för att ingen ska kunna sälja eller använda samma certifikat flera gånger. Annulleringen garanterar att det inte säljs mer el av ett visst ursprung än vad som faktiskt har producerats av den källan.
Elbolaget ansvarar för att rätt antal garantier annulleras i systemet CESAR när de levererar ursprungsmärkt el. Efter annullering försvinner certifikatet ur systemet, vilket ger trygghet åt konsumenten – den förnybara el du förbrukat har “tagits i anspråk” av enbart dig och ingen annan.
En ursprungsgaranti har en giltighetstid på 12 månader från det att den aktuella elen producerades. Om certifikatet inte har använts (annullerats) inom 12 månader förfaller det och annulleras automatiskt. Det innebär till exempel att om ett vindkraftverk producerade el i januari i år, så måste ursprungsgarantin användas (annulleras för såld “vindel”) senast januari nästa år – annars blir den ogiltig. Tack vare detta “bäst före-datum” hålls systemet uppdaterat och överskottsgarantier som inte används hamnar i den så kallade residualmixen (den mix av el som saknar specifik ursprungsgaranti).
Ibland får vi frågan hur vi kan garantera att all el vi säljer kommer från förnybara källor, när all el blandas i ledningarna. Men tack vare ursprungsgarantierna kan vi lova till 100 procent, att all el vi säljer kommer från energislagen vatten, vind och sol.
När kylan kommer ökar elanvändningen i de flesta hushåll och även risken för höga elpriser. För många blir elräkningen en extra oro under vintern, men det finns sätt att skydda dig mot höga elpriser i vinter. Här guidar vi dig till enkla val och smarta vanor som kan hjälpa dig att hålla nere kostnaderna i vinter.
Kalla vinterdagar går mycket el till uppvärmning, samtidigt som nätet kan bli hårt belastat om många använder el samtidigt. Det leder ofta till höga elpriser. Om vi samtidigt har låga nivåer i vattenmagasin och det inte blåser särskilt mycket, blir efterfrågan på el större än tillgången, vilket ytterligare pressar upp priset.
Hur mycket du påverkas av prisvariationerna beror dels på din boende- och levnadssituation men även på vilken form av elavtal du har:
Vintern är ofta den dyraste perioden för hushållens elkostnader. Dalakraft erbjuder flera alternativ där du kan kombinera prissäkring med rörligt pris som följer marknaden.
Det mest populära elavtalet heter Dala Elfond. Då får du både en förvaltad och en rörlig del, vilket ger ett stabilare pris över tid och en trygghet året om, samtidigt som du med kvartsdebitering kan behålla friheten att påverka ditt pris.
Dalakraft Vintertrygg ger dig prissäkring under november–februari, medan du behåller fördelen med rörligt pris resten av året. Du väljer vilken nivå du vill säkra på, utifrån din egen förbrukning, och kan välja mellan tre olika bindningstider.
Dalakraft har medvetet valt att inte erbjuda ett avtal med fast pris eftersom vi anser att det inte är gynnar kunden över tid då riskpåslaget behöver vara ganska högt.
Läs mer om våra elavtal, eller kontakta oss så berättar vi mer och hjälper dig hitta den lösning som passar just dig bäst för att skydda dig mot höga elpriser i vinter.
Uppvärmningen står ofta för den största delen av elanvändningen i hemmet. Enligt Energimyndigheten kan en enda grads sänkning minska energibehovet för värme med omkring fem procent, vilket gör stor skillnad när höga elpriser pressar upp kostnaderna.
Ett enkelt sätt är att sänka temperaturen i rum du sällan använder, eller när du är bortrest några dagar. Värmande tröjor och extra filtar kan ersätta den där extra graden så du slipper göra avkall på komfort.
Mycket av värmen smiter ut genom fönster, dörrar och dåligt isolerade väggar. Dragiga fönster kan snabbt släppa ut dyrbar värme och därmed också pengar. Genom att täta lister, använda gardiner och lägga ut mattor på ouppvärmda golv kan du behålla värmen längre och minska behovet av uppvärmning.
På så vis minskar du både elanvändningen och risken att elräkningen drar iväg under månader med höga elpriser.
Varmvatten kan stå för upp till en tredjedel av hushållets energiförbrukning. Genom att ta kortare duschar, installera snålspolande munstycken och undvika att spola varmvatten i onödan kan du minska elanvändningen rejält, något som gör skillnad för både plånboken och miljön.
Belysning är en mindre del av den totala elanvändningen, men spelar ändå en stor roll. Att byta ut gamla glödlampor mot LED kan minska elanvändningen för belysning med upp till 80 procent.
Kombinerar du det med att alltid släcka lampor i rum du inte använder, kan du hålla nere kostnaderna ytterligare. Små justeringar i vardagen blir särskilt värdefulla om och när höga elpriser slår till.
Har du kvartsprisavtal kan du spara pengar om du har möjlighet att förlägga en del av din förbrukning till dygnets billigare timmar. Ofta är elen billigare på natten, så genom att ladda elbilen och köra tvättmaskinen eller diskmaskinen under dessa timmar kan du undvika pristoppar och därmed få billigare el. Observera dock att höga effektuttag samtidigt kan innebära att den totala kostnaden ökar, så det är viktigt att ha koll på sitt förbrukningsmönster och känna till prismodellen hos sitt elnätsbolag.
När vinterns kyla kryper på ökar ofta elanvändningen i hemmet – det ska värmas, belysas och duschas varmt. Men med några smarta grepp kan du och din familj minska förbrukningen rejält utan att behöva frysa eller ge upp mysfaktorn hemma. Nedan har vi samlat konkreta åtgärder inom uppvärmning, varmvatten, isolering, belysning och vardagsvanor som hjälper dig att sänka elförbrukningen i vinter. Små förändringar i vardagen kan göra stor skillnad, både för plånboken och för miljön.
Uppvärmningen står ofta för den största delen av hushållets elanvändning vintertid. Som tur är finns det enkla sätt att spara energi här. Att sänka inomhustemperaturen med bara en grad kan minska energianvändningen med upp till fem procent enligt Energimyndigheten.
Här är några tips för smartare uppvärmning i vinter:
Varmvatten är en dold energitjuv i många hem. Att duscha och bada varmt drar mer el än man kanske tror eftersom vattnet måste värmas upp. Som tur är finns det mycket man kan göra utan att familjen behöver sluta njuta av en varm dusch, det handlar mest om att duscha smartare och undvika slöseri. Några saker att tänka på kring varmvatten:
Vintermörkret gör att vi använder betydligt mer belysning än under sommarhalvåret. Lamporna står tända fler timmar om dygnet, men det går att hålla nere elförbrukningen utan att famla i mörker. LED-tekniken har gjort det enkelt att belysa hemmet effektivt och fortfarande ha det lika ljust och tryggt. Så här kan ni tänka kring lampor i vinter:
Köket är ett av hemmets mest energikrävande rum. Kyl och frys står på hela tiden, och spis eller ugn används dagligen. Med små förändringar kan du sänka elanvändningen rejält utan att det påverkar vardagen.
Våra vitvaror och apparater i kök och tvättstuga står för en stor del av hushållselen. Genom att använda dem smart kan du kapa onödig förbrukning:
Många elektroniska prylar drar ström även när de står i standby-läge. Allt från TV, dator och spelkonsoler till laddare som sitter kvar i uttaget kan tillsammans stå för flera procent av ditt hems elförbrukning. För att spara el bör du:
Elpriset varierar ofta över dygnet. Har du ett elavtal med kvartspris kan du spara pengar genom att flytta viss förbrukning till de timmar när elen är som billigast. Elen är generellt ofta billigare på natten, då efterfrågan är som lägst. Även helger kan ha lägre priser än vardagar. Så här kan du planera:
Energisparande blir lättare och roligare om alla i hushållet är med på tåget. Prata med din partner, barn och andra som bor i hemmet om varför det är viktigt att spara el och hur ni kan hjälpas åt. Om alla drar sitt strå till stacken kan det få stor effekt. Här är några sätt att engagera alla i hushållet:
Tillsammans kan ni på så vis spara både energi och pengar, utan att ge avkall på komforten hemma. När hela familjen är med och tar gemensamt ansvar blir energisparandet en naturlig del av vardagen, och resultatet kommer både att synas på elräkningen och kännas i plånboken.
Att sänka elförbrukningen i vinter behöver inte betyda att du ska frysa eller göra avkall på bekvämligheten i hemmet. Små förändringar i vardagen kan göra stor skillnad, både för plånboken och för miljön. Prata med dem du delar hushållet med och påminn varandra så att det blir ett gemensamt ansvar.
Som kund hos Dalakraft får du tillgång till vår app som bland annat kan ge dig koll på ditt förbrukningsmönster och energiinsikter utifrån ditt hem. Båda kan kan bidra till att göra förändringar som sänker din elförbrukning.
För Dalakraft är det viktigt att bidra till en livskraftig region. Därför utdelas stöd till föreningar som satsar på barn- och ungdomsverksamhet två gånger per år. Dalakrafts stöd till föreningar i Dalarna ger 15 föreningar med verksamhet inom kultur, idrott och sociala engagemang 10 000 kronor vardera.
– Genom att stötta de ideella krafter som ger barn och ungdomar möjlighet till gemenskap och meningsfulla fritidsaktiviteter vill vi hjälpa till att bygga ett starkt Dalarna, säger Rita Adolfsen, sälj- och marknadschef på Dalakraft.
Till höstens utdelning inkom omkring 100 ansökningar. Vid urvalet har Dalakraft lagt särskild vikt vid mångfald och inkludering – både vad gäller typ av verksamhet, geografisk spridning och bred nytta.
– Tidigare har många ansökningar kommit från idrottsföreningar, men vi ser en fortsatt tydlig breddning. Fler kulturföreningar och organisationer med socialt engagemang söker stöd, vilket vi tycker är väldigt glädjande, säger Rita Adolfsen.
De beviljade bidragen kommer bland annat att användas till inköp av utrustning, utökade aktiviteter så att fler barn kan delta, ledarutbildningar samt särskilda insatser för utsatta grupper i samhället.
Rita Adolfsen lyfter fram den viktiga roll som föreningslivet spelar för barns och ungas utveckling – inte bara själva aktiviteten, utan också om att få känna tillhörighet, bygga relationer och skapa en trygg identitet.
– Här gör de ideella krafterna som driver föreningar runt om i Dalarna en ovärderlig insats. De bidrar till gemenskap, glädje och utveckling för våra unga. Vi är stolta över att få vara med och stödja detta arbete, avslutar Rita Adolfsen.
Vill din förening också ha chansen att ta del av Dalakrafts stöd till föreningar i Dalarna? Läs mer och sök här, ansökningen för våren 2026 är öppen till 31 mars 2026.
Allt fler svenskar väljer elbil: ungefär var tredje nyregistrerad bil under första halvan av 2025 var en elbil. Att hantera laddinfrastrukturen för alla dessa nya fordon kommer på sikt att vara en utmaning för branschen som helhet, men hur ska du som privatperson tänka och göra för att ladda din elbil så smart, effektivt och billigt som möjligt?
Som villaägare har du möjlighet att, och bör, investera i en laddbox. Med installation inräknat kostar det vanligtvis 10 000–15 000 kronor och det är lätt att börja tänka rent ekonomiskt: “Hur mycket måste jag ladda för att få igen den kostnaden?”.
Till det bör du också väga in flexibiliteten det innebär att alltid kunna ladda batteriet medan du är hemma – du köper inte bara el, utan även räckvidd och mobilitet. En laddbox kan också vara en tillgång på fler sätt.
Med smart styrning av din elbilsladdning, något som de allra flesta lösningar tillhandahåller idag, kan du konfigurera laddningen så att den blir så billig som möjligt. Nyttja elmarknadens svängningar och ladda batteriet när elen är billig!
Men, något som är viktigt att tänka på när du skaffar en elbil är att ha koll på din nätägares effekttaxa. Effekttaxa är en avgift som tas ut av nätbolagen (och alltså inte av Dalakraft eller andra elbolag) för att försöka styra människors beteende till att nyttja “lagom” mycket el över hela dygnet. I förlängningen bidrar det också till att jämna ut elpriset.
En bra laddbox kan ställas in så att hushållet inte förbrukar en högre effekt än vad som aktiverar effekttaxan på totalen. Endast i nödfall bör du köra snabbaste laddning av ditt batteri (något som också sliter lite mer på själva batteriet).
För dig som bor i lägenhet kan det se lite annorlunda ut. Kanske har hyresvärden satt upp laddboxar eller laddstolpar där du parkerar, eller så har din bostadsrättsförening gjort det. Oavsett så har du troligen mindre möjligheter att påverka hur och när din bil laddas. Incitamenten är också ofta mindre, eftersom du antagligen betalar ett fast pris för tjänsten och per kWh.
I det läget gäller det i stället att ladda så mycket som möjligt hemma och så lite som möjligt efter vägen. Ju fler kilowattimmar du får ut hemma desto mer laddning fördelas den fasta avgiften ut på. Priset per kilowattimme är ju också nästan garanterat lägre än vid en snabbladdningsstation, som bara bör användas i nödfall.
Utöver vad som redan har nämnts om effekttaxor och nyttjande av elpriset, är det också på sin plats att tänka framåt. Även om inte alla elbilar, laddboxar och elavtal ger dig möjligheten idag, så är vi på väg mot en framtid där elbilens batteri fungerar i synk med elnätet och balanserar laddning, lagring och sin funktion som elkälla för hushållet.
Vehicle to grid (V2G) är ett spännande teknikområde som vi säkert kommer få anledning att återkomma till framöver. I korthet går det ut på att du kan använda bilens batteri för att täcka husets elbehov när elpriset är som dyrast. Smart batterilagring, utan att behöva ha ett batteri i källaren.
Blickar man ännu lite längre fram så är det egentligen inget som står i vägen för att bilbatterier används för balansering av elnätet, något som alltså innebär att du till och med kan tjäna på att ladda när det är billigt och sälja när det är dyrt. Vill du ha billig laddning av din elbil, så kan en sådan framtid faktiskt innebära att du till och med får betalt för din bil.
Vill du veta mer om elbilsladdning för villor och bostadsrättsföreningar? Självklart kan vi hjälpa dig med allt från elavtal (och solelsproduktion om du vill) till laddbox och appstyrning.
El är något vi använder varje dag, men det är inte alltid helt enkelt att förstå hur allt hänger ihop. Det är vanligt att begrepp blandas ihop eller att man hör påståenden som inte riktigt stämmer. Här reder vi ut några vanliga missförstånd om el, så det blir lättare för dig att förstå din elräkning, ditt val av elavtal och hur du kan bidra till en mer hållbar elmarknad.
Det är lätt att tro att elräkningen enbart handlar om din förbrukning, alltså hur mycket el du använder i ditt hem. Men i själva verket består den av flera delar:
Nej, det kan du inte. Du kan själv välja elhandelsbolag, men elnätsbolaget bestäms av var du bor. Det är de som äger ledningarna i ditt område och ser till att elen kommer fram till ditt hem.
Rörligt pris följer marknaden och kan vara förmånligt när priserna är låga, men det innebär också en risk när priserna stiger snabbt. Det stämmer alltså inte att rörligt alltid är billigast.
Hos Dalakraft kan du välja Dala Elfond som är ett så kallat förvaltat elavtal med en rörlig del. Det innebär att experter köper in el när priserna är gynnsamma och avvaktar när priserna är höga, vilket ger ett jämnare och stabilare elpris över tid. Bekvämt, smidigt och utan krångel.
För den som vill ha en kombination av trygghet och prisfördelar erbjuder vi även Dalakraft Vintertrygg. Då kan du prissäkra en del av din el när elpriserna brukar vara som högst, och kan samtidigt dra fördel av ett rörligt pris på sommaren, när priset oftast är lägre. Perfekt för dig som vill kunna planera och undvika pristoppar.
Dalakraft erbjuder även Rörligt Pris för dig som vill vara aktiv och har möjlighet att anpassa din elanvändning.
Nej, alla elbolag erbjuder inte 100 % förnybar el. Alla elbolag måste redovisa sin elmix – alltså vilken typ av el de sålt under året. Vissa bolag erbjuder 100 % förnybar el, andra blandar olika energikällor. För vissa bolag kan elen alltså komma från fossila källor.
Hos Dalakraft får du alltid el från 100 % förnybara källor, som vatten-, vind-, sol- och biokraft. Det betyder att den el du köper bidrar till ett mer hållbart elsystem, även om själva elen som kommer ur ditt uttag är en blandning från hela det nordiska elnätet. Under nästa fråga förklarar vi hur det fungerar.
Nej, inte riktigt. När du köper förnybar el innebär det inte automatiskt att den el som kommer ur ditt uttag alltid kommer från till exempel vind- eller vattenkraft. All el blandas i det gemensamma elnätet, men genom det som kallas ursprungsgarantier kan elbolaget säkerställa att motsvarande mängd el som du förbrukar har producerats från förnybara källor.
Ursprungsgarantier (UG) är ett system som hela Europa använder sig av och varje gång en megawattimme el produceras från exempelvis vind- eller vattenkraft utfärdas en elektronisk ursprungsgaranti av Energimyndigheten. När du köper förnybar el köper elhandlaren garantier i lika stor mängd som du använder el och det blir därmed kvittot på att elen du betalar för är just förnybar.
Här är svaret både ja och nej, det beror nämligen på vilket avtal du har. Generellt är efterfrågan på el lägre på natten, vilket gör att priset sjunker. Många tror därmed att el automatiskt är billigare på natten och att alla kan dra nytta av det. Men det gäller bara om du har kvartsprisavtal. Då kan du spara pengar om du har möjlighet att förlägga en del av din förbrukning till dygnets billigare timmar.
Men de flesta privatkunder har fortfarande ett elavtal där de blir debiterade ett snittpris för varje månad. Om du har ett månadsdebiterat avtal kan du inte direkt påverka din kostnad på samma sätt som om du har ett kvartsdebiterat avtal. Men, du kan indirekt bidra genom att undvika att belasta elnätet under de tider på dygnet då förbrukningen och priset är som högst – det vinner alla på i längden.
Nej, el kan inte ta slut på samma sätt som en fysisk vara. Däremot kan elnäten bli ansträngda när många använder mycket el samtidigt. Därför arbetar både elnätsbolag och myndigheter med att förstärka och utveckla näten. Som privatkund kan du också bidra, till exempel genom att ladda bilen nattetid eller använda smarta laddlösningar.
Elmarknaden kan kännas komplex, men många missförstånd går att reda ut med enkla och tydliga fakta. När du vet vad som faktiskt gäller blir det lättare att göra medvetna val, både för plånboken och miljön.
Har du fler funderingar kring el, till exempel vad som är ett bra elavtal för just dig? Hör av dig, vi hjälper dig gärna.
Från den 30 september kommer el att prissättas per kvart istället för som tidigare per timme, så kallade kvartspriser. Övergången sker automatiskt och påverkar endast de kunder som har avtal med timdebitering – inte kunder som är månadsdebiterade.
Bakgrunden är en EU-lagstiftning som syftar till att göra energimarknaden mer flexibel och elnätet mer långsiktigt hållbart. När allt mer av elproduktionen kommer från sol och vind, som varierar över dygnet, blir det viktigt att kunna balansera elanvändningen på ett bättre sätt.
Elpriset baseras på aktuella så kallade spotpriser på den nordiska elbörsen Nord Pool. Priset styrs av utbud och efterfrågan och varierar beroende på bland annat väderberoende elproduktion.
Genom tätare mätintervaller vill man ge hushåll och företag större incitament att förbruka el under de tider då tillgången på el är god och elen därmed kan vara billigare.
För dig som redan har avtal med timdebitering blir skillnaden inte så stor. Det innebär bara att elpriset ändras per kvart istället för per timme. I Dalakraftappen och på Mina sidor kan du följa din egen förbrukning och försöka styra den till tider på dygnet då efterfrågan är mindre och elen är billigare. Generellt kan man säga att det är högre priser morgon och kväll när fler förbrukar el samtidigt.
Viktigt att tänka på är även att inte använda för mycket el vid samma tidpunkt, till exempel genom att ladda bilen, tvätta och bada bastu, för då kan din kostnad bli avsevärt högre. Det är ytterligare en anledning till att känna till sitt eget förbrukningsmönster och hur man själv kan påverka sin elanvändning. Känner du att du inte har möjlighet att planera kan vi erbjuda dig andra avtalsformer som kanske kan passa dig bättre.
Har du frågor gällande ditt elavtal? Kontakta oss så kan vi berätta mer.
Varför skiljer sig elpriset åt beroende på var i Sverige du bor? Svaret hittar du i det svenska elsystemet och det som kallas för elområden. Här förklarar vi vad det handlar om, den senaste analysen och vad du behöver ha koll på.
Sedan 2011 är Sverige indelat i fyra elområden: SE1 (Luleå), SE2 (Sundsvall), SE3 (Stockholm) och SE4 (Malmö). Indelningen skedde på uppmaning av EU, där syftet var att skapa en mer rättvis och effektiv elmarknad. Tanken är att elpriset ska visa var elen finns – och var den behövs. Det i sin tur ska uppmuntra till mer elproduktion där efterfrågan är hög, och till investeringar i elnätet där det uppstår flaskhalsar (alltså när kapaciteten i nätet inte räcker till och det blir trångt).
Skillnaderna mellan områden var till en början ganska små. Men eftersom elproduktionen är ojämnt fördelad i Sverige – med ett överskott i norr och ett underskott i söder – har det också lett till prisskillnader mellan olika delar av landet. I norra Sverige, där det finns gott om elproduktion, blir priserna ofta lägre. I södra Sverige, där många använder el men produktionen är lägre och det är trångt i elnätet, blir priset i regel högre.
I april 2025 meddelade Svenska kraftnät – den myndighet som ansvarar för elförsörjningen i Sverige – att det inte blir någon ny indelning av elområden i Sverige just nu. Det betyder att dagens indelning i fyra områden ligger kvar tills vidare.
Bakgrunden är en stor EU-granskning där alla medlemsländer med elområden har deltagit, för att undersöka om dagens indelning är effektiv och kapaciteten används på ett bra sätt. Svenska kraftnät har haft i uppdrag från regeringen att se över om en ny indelning skulle kunna ge en mer rättvis prissättning i Sverige. Men myndigheten kom alltså fram till att inget av de alternativ som undersökts skulle ge en tydlig förbättring. Tvärtom kunde vissa av förslagen skapa mer osäkerhet på marknaden.
Samtidigt är elområdesfrågan långt ifrån avgjord. I maj 2025 fick Svenska kraftnät i uppdrag av regeringen att ta fram en ny analys. Regeringen anser att elsystemet behöver utvecklas för att minska skillnaderna i elpriset inom Sverige. Det uppdraget ska redovisas i maj 2026.
Vilket elområde du bor i avgör vilket elpris du får – framför allt om du har ett rörligt elavtal. Bor du i norra Sverige har du oftare lägre elpriser. I södra Sverige har elen ibland kostat betydligt mer, särskilt under perioder med hög belastning och liten tillgång på elproduktion i området.
Därför är det inte konstigt att många vill se en förändring, samtidigt som en ny indelning riskerar att skapa nya problem. Det är en balansgång som både Svenska kraftnät och regeringen behöver ta hänsyn till när analysarbetet går vidare.
Oavsett vilket elområde du bor i finns det olika sätt att påverka din elkostnad:
Vill du veta mer om hur elområdena fungerar, eller funderar du på vilket elavtal som passar dig bäst? Hör av dig till oss – vi hjälper dig gärna!
Små förändringar i vardagen kan göra stor skillnad, både för miljön och för din elräkning. Här har vi samlat enkla och smarta sätt att använda elen klokare i din villa.
Första steget är att få koll på var elen faktiskt tar vägen och vad det är du betalar för. Är det uppvärmningen, varmvatten eller kanske gamla apparater som drar mest energi?
Tips:
Uppvärmningen är ofta den största energikostnaden i ett hus. Därför lönar det sig att justera både system och vanor för att minska husets behov av uppvärmning. Visste du till exempel att bra isolering på vinden kan göra att du sparar tusenlappar varje år?
Tips:
Kylskåp, frys, diskmaskin och tvättmaskin använder vi året runt, och äldre modeller kan dra onödigt mycket el. Gamla vitvaror kan kosta en del att byta ut, men det finns flera saker du kan göra som inte kostar något men som sparar energi och pengar.
Tips:
Belysningen står för en rätt liten del av elförbrukningen, men varje krona räknas. Och här är det enkelt att göra rätt. Kom överens inom familjen och påminn varandra om att släcka och stänga av.
Tips:
Att värma vatten kostar mer än man kanske tror. Men här finns flera enkla åtgärder för att minska förbrukningen och kostnaderna.
Tips:
Har du elbil, robotgräsklippare eller andra saker som ska laddas ofta? Då kan du påverka mer än du tror.
Tips:
Har ditt hus rätt förutsättningar för solceller kan det vara en riktigt bra investering, både för din ekonomi och för klimatet. Genom att producera din egen el kan du både sänka din förbrukning och på sikt spara pengar.
Tips:
Dalakraft erbjuder solceller i samarbete med Svesol, här kan du läsa mer om våra olika solcellspaket.
Du behöver inte göra allt på en gång. Välj ut ett eller två områden att börja med för att undvika att det känns övermäktigt. Hör av dig om du vill ha rådgivning om smart energianvändning, vi guidar dig gärna.