Visst kan elräkningen kännas som ett mysterium ibland? Det är lätt att undra varför elpriset varierar så mycket och vad som egentligen styr det. I den här artikeln förklarar vi på ett tydligt och enkelt sätt hur elpriset sätts via den nordiska elbörsen Nord Pool, vilka faktorer som påverkar elpriset och hur du som elkund kan påverka din egen elkostnad.
För att du bättre ska förstå din elräkning behöver vi börja med att förklara elbörsen Nord Pool. Nord Pool är den gemensamma marknadsplats där el köps och säljs för hela Norden (samt delar av Europa). Här möts elproducenter (exempelvis kraftverk och vindparker) och elhandelsbolag för att handla el varje dag.
Sverige har varit en del av Nord Pool sedan 1996, så vårt elpris bestäms i hög grad av utbud och efterfrågan på den nordiska elmarknaden. Man kan likna det vid en auktion eller en aktiebörs, fast för el. Priset sätts där köpare och säljare möts, och det priset ligger sedan till grund för vad du som konsument får betala för elen.
Elpriset på Nord Pool sätts genom så kallad spotmarknadshandel för leverans nästkommande dygn. Varje dag lämnar alla aktörer (producenter och elhandlare) in bud på hur mycket el de vill sälja eller köpa för kommande dygn. Budgivningen stänger mitt på dagen, och omkring klockan 13–14 varje dag presenteras elpriset kvart för kvart för nästa dygn.
Prissättningen fungerar enligt klassisk marknadslogik: utbud (produktionsbud) matchas mot efterfrågan (köparbud) varje kvart, och spotpriset för en given timme blir där utbuds- och efterfrågans kurvor möts. Med andra ord fastställs ett unikt spotpris för varje kvart på dygnet baserat på hur mycket el som finns tillgänglig och hur mycket el som behövs den kvarten.
Det kvartsvisa spotpriset påverkas direkt av hur balansen mellan utbud och efterfrågan ser ut vid just den tiden. Finns det gott om billig kraftproduktion – exempelvis mycket vind- och vattenkraft – samtidigt som efterfrågan är låg (till exempel en blåsig natt), då pressas priset ner. Och tvärtom, om efterfrågan är hög (en kall vintermorgon) och tillgänglig produktion är begränsad, kan priserna sticka iväg uppåt.
Elpriset varierar ständigt och styrs i grunden av utbud och efterfrågan, men det finns många faktorer i bakgrunden som påverkar både utbudet av el och efterfrågan på el. Här är några av de viktigaste:
Även globala faktorer som världsmarknadspriser på gas och kol, valutakurser och politiska beslut kan påverka elpriset, eftersom vi i Norden handlar el med omvärlden. Exempelvis kan höga gaspriser i Europa öka efterfrågan på svensk el och driva upp priset här.
När Nord Pool har satt spotpriset per kvart, hur påverkar det sedan dig? Jo, spotpriset är elhandelsbolagens inköpspris på el och utgör basen för det pris du som kund får på ditt elavtal. Du kan som privatperson inte köpa el direkt på Nord Pool, utan du köper via ett elhandelsbolag som till exempel Dalakraft. Elhandelsbolaget tar spotpriset och lägger på sina kostnader (till exempel för elcertifikat, ursprungsgarantier, administrativa avgifter) samt moms, vilket resulterar i det slutliga kundpriset.
Hur spotpriset påverkar din elräkning beror också på vilket typ av avtal du har:
Oavsett avtalsform slår spotpriset på Nord Pool igenom till dig, antingen direkt eller indirekt. Har du rörligt avtal följer din elkostnad utvecklingen på elbörsen upp och ned. Har du ett avtal med fast pris märker du inte av de dagliga svängningarna, men det är bra att vara medveten om att tryggheten som följer med det kostar extra då elbolagen behöver ta höjd för olika faktorer i prissättningen – något som oftast blir dyrare för kunden i längden.
Dalakraft har medvetet valt att inte erbjuda ett avtal med fast pris eftersom vi anser att det inte gynnar kunden över tid då riskpåslaget behöver vara ganska högt. I stället erbjuder vi flera alternativ där du kan få extra trygghet under vintern, flexibilitet året om eller det bästa av två världar. Läs mer om våra elavtal här.
Generellt kan man säga att elpriset följer samhällets rytm:
Det här mönstret med låga priser på natten, högre på morgonen och tidig kväll, är förstås en generalisering. Ibland kan ovanliga situationer (till exempel väldigt kallt väder en hel dag eller extrem vindkraftsproduktion en blåsig natt) rubba det, men som regel kan du förvänta dig att elen är dyrare de timmar då “alla andra” använder den, och billigare när belastningen är låg.
För den som har ett kvartsprisavtal öppnar detta för möjligheten att planera sin elanvändning smart och därmed spara pengar.
Även om du själv inte kan påverka elpriset på marknaden, finns det flera sätt att som privatperson anpassa sig för att sänka elräkningen:
Att hänga med i svängningarna på elbörsen och anpassa sin förbrukning kan spara pengar. Minst lika viktigt är dock att du har rätt elavtal.
Hos Dalakraft hittar du flera typer av elavtal, alltid med 100 procent förnybar el och konkurrenskraftiga priser. Ta gärna en titt på vårt utbud, med allt från rörligt pris med kvarts- eller månadsdebitering till smarta avtal som Dala Elfond.
Läs mer och jämför Dalakrafts elavtal för att se vilket som passar dig bäst. En liten insats i form av att se över ditt elavtal kan göra stor skillnad för plånboken och tryggheten i längden.
Känns det klurigt att veta vad som passar ditt hushåll bäst? Kontakta oss, vi hjälper dig gärna.
Att ladda elbilen hemma ska vara både enkelt och tryggt. Men utbudet av laddboxar kan vara en djungel – olika modeller, effekter och funktioner att välja mellan. Här guidar vi dig genom allt du behöver veta – från tekniska skillnader mellan laddboxar till installation, kostnader och smarta funktioner – så att du kan avgöra vilken laddbox som passar dig och din elbil.
En laddbox är en fast installerad enhet för att ladda elbilar eller laddhybrider hemma. Laddboxen kopplas in av en behörig elektriker till din elcentral. Laddboxen kommunicerar med bilen och levererar ström på ett kontrollerat sätt – strömmen aktiveras bara när allt är rätt inkopplat och stängs av automatiskt när batteriet är fullt eller vid eventuella fel.
Till skillnad från laddning via ett vanligt standarduttag (schukouttag) har en laddbox komponenter som klarar hög belastning under lång tid. Att ladda regelbundet från ett vanligt uttag är farligt – ett sådant är inte dimensionerat för kontinuerlig hög ström och det innebär en brandrisk att ladda på det sättet. En laddbox laddar också betydligt snabbare.
Med en rätt installerad laddbox minskar du risken för överhettning, brand och att proppar eller säkringar går stup i kvarten. Kort sagt är en laddbox det tryggaste och mest effektiva sättet att ladda din elbil hemma.
Laddboxar kan verka lika vid första anblick, men det finns flera viktiga skillnader att känna till. De varierar bland annat i laddkapacitet (effekt), hur de kopplas in i elnätet (1-fas eller 3-fas), vilka säkerhetsnivåer (laddläge/Mode) de stödjer, om de har smarta funktioner och om de levereras med fast kabel eller uttag för lös kabel. Nedan reder vi ut dessa begrepp.
En av de första frågorna när man väljer laddbox är om den ska installeras på enfas eller trefas. Detta avgör vilken maximal effekt (kW) laddboxen kan ge och därmed hur snabbt bilen kan laddas. En 1-fasladdbox på 16 A (ampere) kan ge upp till cirka 3,7 kW effekt, vilket räcker långt för de flesta laddhybrider och många elbilar. Faktum är att 3,7 kW ofta klarar vardagsbehoven, över en natt hinner man ladda 20–30 mils räckvidd beroende på bil.
Med en starkare 1-fasinstallation (till exempel 32 A) kan man nå upp till 7,4 kW.
En 3-fasladdbox kan vid 16 A ge upp till 11 kW, och med högre ström (32 A) upp till 22 kW. För dig med en elbil som kan ta emot högre effekt, eller om du vill framtidssäkra för kommande elbilar, kan trefas vara fördelaktigt.
Notera dock att för att utnyttja 22 kW krävs att din huvudsäkring är minst 32 A. De flesta villor har 16–25 A huvudsäkring, vilket normalt räcker för 3,7 kW laddning (16 A enfas). För 11 kW laddning behövs minst 16 A trefas (vilket motsvarar ~16–20 A huvudsäkring).
Många väljer att ändå installera laddboxen på trefas även om behovet just nu är litet, eftersom man då enkelt kan justera laddeffekten vid installation. Till exempel kan man begränsa laddboxen till 7,4 kW (vilket tar ut ungefär 32 A men fördelat på tre faser är det ~10,7 A per fas) för att inte överbelasta elsystemet.
En trefasinstallation ger flexibilitet att ladda snabbare vid behov och är mer framtidssäker – förutsatt att man också har en lösning (som lastbalansering) för att inte överlasta huvudsäkringen.
Elbilsladdning delas in i olika laddningslägen (Mode) 1, 2, 3 och 4, vilket anger säkerhetsnivån och vilken typ av utrustning som används. För hemmaladdning är Mode 3 standarden och det rekommenderade laddsättet, enligt europeisk elsäkerhetsstandard. Mode 3 innebär laddning via en fast installerad laddbox som kommunicerar med bilen och har inbyggda skydd.
För hemmabruk är alltså en Mode 3-laddare det naturliga valet.
De flesta moderna laddboxar är ”smarta”, vilket innebär att de kan kopplas upp mot internet (via wifi, mobilnät eller kabel) och styras eller övervakas via en app. En smart laddbox ger flera fördelar: du kan se laddstatus, starta eller stoppa laddningen på distans, schemalägga laddning till billiga timmar och oftast integrera med andra system. Till exempel kan du ställa in att bilen bara laddar på natten när elpriset är lägre, så sparar du pengar i längden. Smarta laddare kan även kommunicera med lastbalanserare och andra energistyrningssystem i hemmet.
Tänk dock på att många bilar också har egna appar med timerfunktion, så se till att bara styra laddtiderna i antingen bilens app, eller enbart i laddboxens, för att inte riskera överlappande scheman som krockar.
Alla nya elbilar som säljs inom EU idag använder Typ 2 som standard för AC-laddning. Äldre elbilar (och vissa asiatiska modeller från förr) kan ha Typ 1-kontakt, men de blir allt ovanligare. För hemmaladdning innebär detta att din laddbox i praktiken alltid kommer ha ett Typ 2-uttag eller fast Typ 2-kabel, vilket är kompatibelt med i princip alla moderna elbilar.
Har du mot förmodan en bil med Typ 1-kontakt kan du använda en adapterkabel (Typ 2 till Typ 1) eller en laddbox med fast Typ 1-kabel. Men om du är osäker kan du utgå från att det är Typ 2 du behöver – det täcker standarden för både enfas- och trefasladdning och alla nya europeiska elbilar.
En avgörande faktor vid valet av laddbox är vad din bil klarar av för laddning. Alla elbilar har en inbyggd ombordladdare som begränsar hur många kW bilen kan ta emot vid AC-laddning (hemma- eller destinationsladdning). Många vanliga elbilar och plug-in hybrider kan maximalt ladda med cirka 3,7 kW (16 A enfas), en del fullstora elbilar klarar 7,4 kW (32 A enfas), och de mer påkostade modellerna hanterar 11 kW (16 A trefas).
Endast ett fåtal personbilar stödjer 22 kW (till exempel vissa Tesla och Renault Zoe), och även då krävs som sagt att hushållet har tillräckligt hög säkring.
Det innebär att om din bil ändå maximalt kan ladda i 3,7 eller 7,4 kW, så kommer en laddbox på 11 kW eller 22 kW inte göra att bilen laddar snabbare då bilen begränsar effekten. I sådana fall kan du spara pengar genom att välja en laddbox som matchar bilens kapacitet, i stället för att betala för högre effekt som ändå inte kommer utnyttjas.
Exempel: Många laddhybrider tar max ca 3,7 kW – då räcker en 3,7 kW laddare gott. Har du en elbil som tar 11 kW kan det däremot vara värt att installera trefas för att få ut de hastigheterna.
Samtidigt ska man tänka långsiktigt. Byter du bil om några år vill du inte stå med en underdimensionerad laddbox. Om nästa bil du köper klarar 11 kW kan det vara tråkigt om du bara har en 3,7 kW laddbox hemma.
Fundera alltså över dina körvanor och framtidsplaner, hur många mil kör du om dagen? Om det är få mil och du alltid laddar över natten, klarar du dig kanske med lägre effekt. Om du kör mycket eller planerar en elbil med större batteri kan högre laddeffekt vara motiverat.
Det handlar helt enkelt om att balansera kostnad mot bekvämlighet och framtidssäkerhet.
När du installerar en kraftfull laddbox hemma är det viktigt att inte överbelasta husets elsystem. Lastbalansering är en teknik som övervakar hur mycket ström som används i resten av hemmet och automatiskt anpassar laddboxens effekt därefter. På så vis skyddas din huvudsäkring från överbelastning – laddningen sänks eller pausas tillfälligt om du till exempel kör tvättmaskin, diskmaskin och spis samtidigt som bilen laddar. När hushållets övriga förbrukning går ned, ökar laddboxen automatiskt effekten igen.
En lastbalanserare består ofta av en sensor eller mätare vid elmätaren som känner av husets totala strömförbrukning i realtid. Den kommunicerar med laddboxen (antingen via kabel, trådlöst eller över internet) och reglerar laddströmmen dynamiskt. Resultatet blir att du inte behöver oroa dig för att huvudsäkringen ska lösa ut för att du laddar bilen samtidigt som hemmet drar mycket ström – det sköts automatiskt i bakgrunden.
Lastbalansering är inte alltid ett måste, men det är starkt rekommenderat om du installerar en laddbox på högre effekt i ett vanligt hushåll. Utan lastbalanserare måste du själv vara försiktig med när och hur du laddar (till exempel endast ladda bilen nattetid när övrig förbrukning är låg) för att inte proppen ska gå. Med lastbalansering slipper du hålla koll och oroa dig, då systemet ser till att det aldrig tas mer ström totalt än vad huvudsäkringen tål.
Vissa laddboxar har lastbalansering som tillval snarare än inbyggt. Ofta säljs det som ett extra tillbehör, exempelvis en särskild elmätarsensor. I Dalakrafts laddbox-paket ingår lastbalansering direkt, så att din installation är trygg från start. Om din valda laddbox inte har egen lastbalansering finns tredjepartslösningar.
När du har koll på grunderna är det dags att väga samman allt och göra ett val. Här är en snabb checklista för att välja rätt laddbox för dig:
De allra flesta som bor i villa eller radhus med egen parkering kan installera en laddbox. Grundkraven är egentligen bara att du har någonstans att montera den (till exempel garagevägg, husvägg nära uppfarten, eller att du kan sätta upp en stolpe) och att din elcentral har kapacitet för den ökade belastningen.
Ett första steg är att som sagt ta reda på din huvudsäkrings storlek. Den avgör hur hög effekt du maximalt kan ta ut totalt i hushållet vid ett givet ögonblick. Enklaste sättet är att kolla din elfaktura, där brukar säkringsabonnemanget stå angivet, eftersom nätavgiften baseras på huvudsäkringens storlek. Alternativt kan du kika i din elcentral eller i ditt mätarskåp.
De flesta småhus har huvudsäkring på 16, 20 eller 25 A. Skulle det visa sig att du bara har till exempel 16 A och du önskar köra en 22 kW laddare, kan du behöva höja huvudsäkringen till 32 A. Men var beredd på att det medför en ökad nätavgift, så det är oftast bättre att begränsa effekten eller använda lastbalansering. Moderna laddboxar med lastbalansering kan nämligen anpassa effekten så att du får ut maximal laddning utan att spränga säkringen.
Utöver elkapaciteten behöver du en behörig elektriker som sköter installationen. Enligt lag ska alla fasta elinstallationer, särskilt en så pass strömkrävande sak som en laddbox, utföras av behörig elinstallatör. Det handlar om din egen säkerhet och att anläggningen ska uppfylla elsäkerhetskraven. Försök inte koppla in laddboxen på egen hand – det kan leda till allvarliga fel eller i värsta fall brand. Hos Dalakraft ingår en trygg installation med alla nödvändiga åtgärder för att din laddning ska vara säker.
Om du bor i hyresrätt eller bostadsrätt med parkeringsplats kan det krävas tillstånd från hyresvärd eller bostadsrättsförening för att installera en egen laddbox. För villaägare är det fritt fram så länge elen i huset räcker till.
Kontrollera också att du kan dra kabel fram till den plats där laddboxen ska sitta. Vid standardinstallation brukar upp till 10–15 meter kabel ingå, men längre avstånd kan öka kostnaden.
Sammanfattningsvis krävs:
Priset för en laddbox med installation varierar något beroende på märke, effekt och husets förutsättningar. Dalakraft Laddpaket kostar från 9 325 kronor inklusive moms (avser standardinstallation och pris gäller efter ROT och grönt avdrag). I paketet ingår Zaptec GO laddbox, installation av laddboxen och Enegic lastbalansering.
Notera att specialfall, som om elcentralen behöver uppgraderas, om kabeldragning är väldigt lång eller om andra anpassningar krävs, kan ge extra kostnader.
Laddtiden hemma beror på laddboxens effekt, bilens ombordladdare och batteriets storlek. En tumregel är att en enfas 7,4 kW laddbox (32 A enfas) kan ge ungefär 3–4 mil räckvidd per timmes laddning. En trefas 11 kW laddning kan ge runt 7–8 mil per timme, och en 22 kW laddning upp mot 12 mil per timme under idealiska förhållanden.
Ett enkelt sätt att räkna ut full laddtid är: batteriets kWh / laddeffekt = timmar. Om du till exempel har ett tomt batteri på 50 kWh och laddar med 3,7 kW, tar det cirka 13,5 timmar att ladda fullt. Samma 50 kWh batteri på 11 kW laddning skulle ta runt 4,5 timmar, och på 22 kW omkring 2,5 timmar (om bilen kan ta emot full effekt hela vägen). I praktiken avtar laddhastigheten när batteriet börjar bli fullt, så sista procenten tar längre tid, men detta märks mest vid höga laddeffekter.
De flesta laddningar hemma sker nattetid när bilen ändå står parkerad länge. Om din laddbox ger dig till exempel 7–8 mil per timme (vid 11 kW) så har du närmare 60 mil på 8 timmar, vilket överstiger batteristorleken på de flesta bilar. Även vid lägre effekt som 3,7 kW får du runt 30 mil laddade över 8 timmar, vilket täcker vardagsbehovet för nästan alla pendlingar.
Tänk så här: dimensionera effekten utifrån hur snabbt du behöver ladda upp de mil du faktiskt kör. För många räcker det att bilen är full på morgonen, vilket även en enklare laddbox kan ordna över natten. Har du däremot behov att snabbt kunna toppa upp många mil på kort tid, då är en kraftigare laddbox värd investeringen.
När du installerar en laddbox hemma kan du utnyttja det statliga grön teknik-avdraget (ofta kallat grönt skatteavdrag). Det fungerar likt ROT/RUT men är specifikt för grön teknik som solceller, hemmabatterier och laddstationer för elfordon. För laddboxar innebär avdraget att du får 50 procent rabatt på både material och arbetskostnad (inklusive moms) upp till ett maxbelopp på 50 000 kr per person och år.
För att avdraget ska gälla måste installationen vara gjord i en bostad du äger och bor permanent i (villa, radhus eller bostadsrätt). Det krävs också att laddboxen är smart/uppkopplingsbar för att kvalificera sig, vilket de flesta nya modeller är. Läs mer om grön teknik-avdraget hos Skatteverket.
Det är många aspekter att ta hänsyn till kring val av laddbox, men du behöver inte fatta beslutet ensam. Dalakraft erbjuder Dalakraft Laddpaket med Zaptec GO – en smart, uppkopplad laddbox som passar alla elbilar, inklusive standardinstallation och lastbalansering till ett förmånligt paketpris.
Vi ser till att installationen blir korrekt och säker, endast behöriga elektriker anlitas. I standardinstallationen ingår allt som oftast behövs, och vi kan givetvis hantera specialanpassningar om ditt hem kräver det. Grönt avdrag sker direkt på fakturan.
Kontakta oss på Dalakraft så hjälper vi dig utifrån din situation. Tillsammans hittar vi den bästa lösningen för din elbilsladdning hemma.
Visste du att vädret har stor påverkan på elpriset? Vind, temperatur och nederbörd kan få elpriset att svänga rejält och ibland till och med ge minuspriser under blåsiga och milda dagar. I den här artikeln går vi igenom hur väderfaktorerna påverkar elpriset året runt.
Varje årstid bjuder på unika väderförhållanden som påverkar både efterfrågan på el (hur mycket vi använder för uppvärmning eller kylning) och utbudet av el (hur mycket kraft våra vind-, vatten- och solkraftverk kan producera).
Generellt gäller att kallare väder ökar elanvändningen och pressar upp priserna, medan mer vind och mer nederbörd ökar elproduktionen och kan sänka priserna. Andelen väderberoende elproduktion, så som vindkraft och solenergi, har ökat de senaste åren vilket gör att elpriset numera kan variera snabbt när vädret skiftar. Nedan tittar vi på varje årstid för sig.
Vintern brukar innebära högre elpriser, framför allt för att kyligare temperaturer driver upp efterfrågan på el för uppvärmning. Kalla och vindstilla vinterdagar leder ofta till att elpriset når sina högsta toppar för året. När det är sträng kyla och dessutom torrt väder kan situationen bli ännu mer ansträngd.
Samtidigt kan mildare vintrar ge motsatt effekt. En mild och blöt vinter med mycket blåst innebär lägre uppvärmningsbehov och god tillgång på vind- och vattenkraft. Det kan pressa ner elpriset rejält. Ibland har vintern till och med bjudit på rekordlåga priser vissa år, när det varit ovanligt varmt och regnigt.
Till exempel bidrog den extremt milda vintern 2019–2020, den varmaste som uppmätts på många håll, till så god tillgång på vind- och vattenkraft att elpriserna tillfälligt blev negativa under vissa timmar. Vattenmagasinen var välfyllda och snösmältningen i fjällen skedde i lagom takt, vilket gav god vattenkraft långt in på året.
Under våren börjar situationen ofta lätta på elmarknaden. Temperaturen stiger, vilket minskar behovet av uppvärmning när dagarna blir längre och ljusare. Den kanske viktigaste faktorn är dock vårfloden, när snön och isen smälter i fjällen och fyller på vattenmagasinen.
Det brukar ge gott om vattenkraftsel under vår- och försommaren, något som vanligtvis sänker elpriserna. Om vintern varit snörik kan tillrinningen från snösmältningen bli stor, vilket ökar produktionen i vattenkraftverken.
Det motsatta kan ske om våren blir ovanligt torr eller kall. Om snömängderna från vintern är små, eller om det faller lite nederbörd tidigt på året, fylls inte vattenmagasinen på som normalt. Då minskar vattenkraftsproduktionen och vi går in i sommaren med sämre tillgång på el, vilket tenderar att hålla uppe prisnivån. Lyckligtvis är sådana vårar ovanliga och oftare ser vi vårfloden bidra till stabila eller fallande priser.
Värt att nämna är också att soliga vårdagar numera ger ett allt tydligare tillskott av solel, i takt med att antalet solcellsanläggningar ökar. Även om solenergin fortfarande utgör en liten andel av Sveriges elmix kan den under klara vår- och försommardagar bidra på dagtid och hjälpa till att hålla dagspriserna nere.
Sommaren brukar traditionellt vara den period då elpriset är som lägst. Behovet av el för uppvärmning är minimalt under varma månader, och i Sverige har kylbehovet (till exempel luftkonditionering) historiskt varit ganska litet jämfört med vinterhalvårets uppvärmningsbehov. Dessutom är vattenmagasinen ofta välfyllda efter vårfloden, vilket ger god vattenkraftsproduktion i början av sommaren.
Men vädret kan slå om snabbt och sommaren kan också överraska. Om det blir en extremt torr och vindstilla sommar sjunker vattennivåerna i magasin och vattendrag, något som kan leda till minskad vattenkraftsproduktion och stigande elpriser.
Vissa somrar kan präglas av växlande väder, där perioder med sol och värme avlöses av regn, blåst eller tillfälliga temperaturfall. För elmarknaden innebär det en viss osäkerhet, då blåsiga dagar gynnar vindkraften, medan torra och varma perioder kan begränsa vattenkraftens kapacitet.
Under soliga dagar produceras ofta mycket solel, särskilt i södra Sverige där flest solcellsanläggningar finns. Solkraften ger störst effekt mitt på dagen, vilket kan pressa ner elpriset under vissa timmar. Men varma och stillastående kvällar kan innebära låg vindkraftsproduktion, vilket gör att elpriset kan svänga.
Det gör att även under sommaren, då elpriset generellt är lägre, kan väderväxlingar över dygnet och mellan olika delar av landet påverka priset märkbart.
Hösten är en övergångstid som kan gå åt olika håll beroende på vädret. När vi går mot mörkare och svalare tider börjar efterfrågan på uppvärmning så smått öka igen, vilket kan pressa elpriset uppåt.
Samtidigt är hösten ofta förknippad med lågtryck, blåst och regn, särskilt i norra Europa. Det gynnar både vindkraftsproduktionen och fyller på vattenmagasinen. Men om höstvädret blir torrt, eller ovanligt lugnt på vindfronten, kan situationen bli den omvända. Efter en sommar med låga vattennivåer är elmarknaden då beroende av höstregnen för att återhämta vattenkraften inför vintern.
Uteblir regnet, och om det dessutom är vindstilla, riskerar vi att gå in i vintersäsongen med ett underskott på billig förnybar el. Då hålls priserna uppe eller fortsätter att stiga.
Sammanfattningsvis kan man säga att vädret påverkar elpriset året om. Sverige är till stor del beroende av väderbaserad elproduktion: vattenkraft (som styrs av nederbörd och snösmältning) samt vindkraft och i viss mån solkraft. Under vattenrika år, så kallade våtår när tillrinningen överstiger det normala, kan elpriserna bli lägre än snittet, medan torrår med underskott på vatten oftast ger högre elpriser.
Vattenkraftens produktion kan svänga mellan 50 och 80 TWh per år beroende på hur mycket det regnar och snöar, vilket i sin tur påverkar elpriserna kraftigt. Och vinden är lika nyckfull – blåsiga perioder ger extra kraft och pressar ned priset, medan vindstilla högtryck leder till mer begränsad elproduktion och högre priser.
För konsumenter innebär det att elpriset vi möter speglar naturens skiftningar. Genom att vara medveten om hur årstiderna och vädret påverkar kan man också bättre förstå varför elräkningen varierar och om möjligt planera sin elanvändning efter när priserna väntas vara som lägst.
Vädret kan vi inte styra över, men oavsett om du vill ha trygghet under vintern, flexibilitet året om, eller det bästa av båda världar har Dalakraft en lösning för dig. Vi erbjuder både helt rörligt pris med kvarts- eller månadsdebitering, och olika alternativ för dig som önskar mer trygghet. Med Dala Elfond får du en förvaltad och en rörlig del vilket ger stabilare pris över tid, och Dalakraft Vintertrygg låter dig prissäkra en del av din förbrukning under vintermånaderna.
Läs mer om våra elavtal här, eller kontakta oss så hjälper vi dig att hitta en lösning som matchar dina behov.
Har du hört ordet ursprungsgaranti någon gång och funderat på vad det innebär? Och hur hänger det ihop med att du som konsument kan köpa förnybar el? I den här artikeln reder vi ut hur ursprungsgarantier fungerar och vad det innebär för dig som elkund.
Ursprungsgarantier är ett spårningssystem för elens ursprung. Det är ett elektroniskt dokument som intygar att varje MWh (megawattimme) el har producerats med en specificerad energikälla, som till exempel sol, vind, vatten eller biobränsle. Det är ett frivilligt system där elproducenter kan ansöka om ett elektroniskt bevis för varje MWh el, som visar vilken energikälla som elen kommer från. Ursprungsgarantin kan sedan säljas vidare på en öppen marknad till elhandelsföretag som vill erbjuda förnybar el (ibland också kallad “grön el”) till sina kunder.
Certifikatet utfärdas i Sverige av Energimyndigheten och informerar om vilken typ av kraftkälla som elen kommer ifrån. Det innebär att även om all el blandas i samma elnät, så garanterar ursprungsgarantin att motsvarande mängd el har producerats från den energikälla som anges under en viss period.
Ursprungsgarantier utfärdas endast i digital form och kan ges för all elproduktion, oavsett om den är förnybar eller ej. Det är dock främst i syfte att märka förnybar och fossilfri el som de används, så att kunder kan välja att köpa el med miljöprofil. Genom ursprungsgarantisystemet kan du som elkonsument alltså vara säker på att det har producerats lika mycket förnybar el som den mängd du använder, i enlighet med ditt elavtal.
Ursprungsgarantierna registreras i ett nationellt register (CESAR) som Energimyndigheten ansvarar för. Elproducenter får garantierna av staten och berörs av lagen om ursprungsgarantier, liksom elleverantörer som säljer elen vidare.
Ursprungsgarantier infördes som ett verktyg för att öka transparensen på elmarknaden och ge konsumenter möjlighet att göra ett välinformerat val. Systemet är en del av EU:s regelverk och syftar till att stötta omställningen till mer förnybar elproduktion. Genom att koppla ursprungsmärkning till elavtalen kan både privatpersoner och företag aktivt bidra till en hållbar energimix.
Några av de främsta syftena med ursprungsgarantier är:
Ursprungsgarantiernas process kan beskrivas steg för steg, från elproduktion till att du som kund får ditt avtal med förnybar el uppfyllt:
Annullering innebär att en ursprungsgaranti makuleras (förbrukas) när den har använts för ursprungsmärkning av el. Alltså – när ett elhandelsbolag har sålt exempelvis 100 MWh förnybar el till kunder, måste 100 ursprungsgarantier av motsvarande slag annulleras i registret. Det här steget är obligatoriskt för att ingen ska kunna sälja eller använda samma certifikat flera gånger. Annulleringen garanterar att det inte säljs mer el av ett visst ursprung än vad som faktiskt har producerats av den källan.
Elbolaget ansvarar för att rätt antal garantier annulleras i systemet CESAR när de levererar ursprungsmärkt el. Efter annullering försvinner certifikatet ur systemet, vilket ger trygghet åt konsumenten – den förnybara el du förbrukat har “tagits i anspråk” av enbart dig och ingen annan.
En ursprungsgaranti har en giltighetstid på 12 månader från det att den aktuella elen producerades. Om certifikatet inte har använts (annullerats) inom 12 månader förfaller det och annulleras automatiskt. Det innebär till exempel att om ett vindkraftverk producerade el i januari i år, så måste ursprungsgarantin användas (annulleras för såld “vindel”) senast januari nästa år – annars blir den ogiltig. Tack vare detta “bäst före-datum” hålls systemet uppdaterat och överskottsgarantier som inte används hamnar i den så kallade residualmixen (den mix av el som saknar specifik ursprungsgaranti).
Ibland får vi frågan hur vi kan garantera att all el vi säljer kommer från förnybara källor, när all el blandas i ledningarna. Men tack vare ursprungsgarantierna kan vi lova till 100 procent, att all el vi säljer kommer från energislagen vatten, vind och sol.
När kylan kommer ökar elanvändningen i de flesta hushåll och även risken för höga elpriser. För många blir elräkningen en extra oro under vintern, men det finns sätt att skydda dig mot höga elpriser i vinter. Här guidar vi dig till enkla val och smarta vanor som kan hjälpa dig att hålla nere kostnaderna i vinter.
Kalla vinterdagar går mycket el till uppvärmning, samtidigt som nätet kan bli hårt belastat om många använder el samtidigt. Det leder ofta till höga elpriser. Om vi samtidigt har låga nivåer i vattenmagasin och det inte blåser särskilt mycket, blir efterfrågan på el större än tillgången, vilket ytterligare pressar upp priset.
Hur mycket du påverkas av prisvariationerna beror dels på din boende- och levnadssituation men även på vilken form av elavtal du har:
Vintern är ofta den dyraste perioden för hushållens elkostnader. Dalakraft erbjuder flera alternativ där du kan kombinera prissäkring med rörligt pris som följer marknaden.
Det mest populära elavtalet heter Dala Elfond. Då får du både en förvaltad och en rörlig del, vilket ger ett stabilare pris över tid och en trygghet året om, samtidigt som du med kvartsdebitering kan behålla friheten att påverka ditt pris.
Dalakraft Vintertrygg ger dig prissäkring under november–februari, medan du behåller fördelen med rörligt pris resten av året. Du väljer vilken nivå du vill säkra på, utifrån din egen förbrukning, och kan välja mellan tre olika bindningstider.
Dalakraft har medvetet valt att inte erbjuda ett avtal med fast pris eftersom vi anser att det inte är gynnar kunden över tid då riskpåslaget behöver vara ganska högt.
Läs mer om våra elavtal, eller kontakta oss så berättar vi mer och hjälper dig hitta den lösning som passar just dig bäst för att skydda dig mot höga elpriser i vinter.
Uppvärmningen står ofta för den största delen av elanvändningen i hemmet. Enligt Energimyndigheten kan en enda grads sänkning minska energibehovet för värme med omkring fem procent, vilket gör stor skillnad när höga elpriser pressar upp kostnaderna.
Ett enkelt sätt är att sänka temperaturen i rum du sällan använder, eller när du är bortrest några dagar. Värmande tröjor och extra filtar kan ersätta den där extra graden så du slipper göra avkall på komfort.
Mycket av värmen smiter ut genom fönster, dörrar och dåligt isolerade väggar. Dragiga fönster kan snabbt släppa ut dyrbar värme och därmed också pengar. Genom att täta lister, använda gardiner och lägga ut mattor på ouppvärmda golv kan du behålla värmen längre och minska behovet av uppvärmning.
På så vis minskar du både elanvändningen och risken att elräkningen drar iväg under månader med höga elpriser.
Varmvatten kan stå för upp till en tredjedel av hushållets energiförbrukning. Genom att ta kortare duschar, installera snålspolande munstycken och undvika att spola varmvatten i onödan kan du minska elanvändningen rejält, något som gör skillnad för både plånboken och miljön.
Belysning är en mindre del av den totala elanvändningen, men spelar ändå en stor roll. Att byta ut gamla glödlampor mot LED kan minska elanvändningen för belysning med upp till 80 procent.
Kombinerar du det med att alltid släcka lampor i rum du inte använder, kan du hålla nere kostnaderna ytterligare. Små justeringar i vardagen blir särskilt värdefulla om och när höga elpriser slår till.
Har du kvartsprisavtal kan du spara pengar om du har möjlighet att förlägga en del av din förbrukning till dygnets billigare timmar. Ofta är elen billigare på natten, så genom att ladda elbilen och köra tvättmaskinen eller diskmaskinen under dessa timmar kan du undvika pristoppar och därmed få billigare el. Observera dock att höga effektuttag samtidigt kan innebära att den totala kostnaden ökar, så det är viktigt att ha koll på sitt förbrukningsmönster och känna till prismodellen hos sitt elnätsbolag.
När vinterns kyla kryper på ökar ofta elanvändningen i hemmet – det ska värmas, belysas och duschas varmt. Men med några smarta grepp kan du och din familj minska förbrukningen rejält utan att behöva frysa eller ge upp mysfaktorn hemma. Nedan har vi samlat konkreta åtgärder inom uppvärmning, varmvatten, isolering, belysning och vardagsvanor som hjälper dig att sänka elförbrukningen i vinter. Små förändringar i vardagen kan göra stor skillnad, både för plånboken och för miljön.
Uppvärmningen står ofta för den största delen av hushållets elanvändning vintertid. Som tur är finns det enkla sätt att spara energi här. Att sänka inomhustemperaturen med bara en grad kan minska energianvändningen med upp till fem procent enligt Energimyndigheten.
Här är några tips för smartare uppvärmning i vinter:
Varmvatten är en dold energitjuv i många hem. Att duscha och bada varmt drar mer el än man kanske tror eftersom vattnet måste värmas upp. Som tur är finns det mycket man kan göra utan att familjen behöver sluta njuta av en varm dusch, det handlar mest om att duscha smartare och undvika slöseri. Några saker att tänka på kring varmvatten:
Vintermörkret gör att vi använder betydligt mer belysning än under sommarhalvåret. Lamporna står tända fler timmar om dygnet, men det går att hålla nere elförbrukningen utan att famla i mörker. LED-tekniken har gjort det enkelt att belysa hemmet effektivt och fortfarande ha det lika ljust och tryggt. Så här kan ni tänka kring lampor i vinter:
Köket är ett av hemmets mest energikrävande rum. Kyl och frys står på hela tiden, och spis eller ugn används dagligen. Med små förändringar kan du sänka elanvändningen rejält utan att det påverkar vardagen.
Våra vitvaror och apparater i kök och tvättstuga står för en stor del av hushållselen. Genom att använda dem smart kan du kapa onödig förbrukning:
Många elektroniska prylar drar ström även när de står i standby-läge. Allt från TV, dator och spelkonsoler till laddare som sitter kvar i uttaget kan tillsammans stå för flera procent av ditt hems elförbrukning. För att spara el bör du:
Elpriset varierar ofta över dygnet. Har du ett elavtal med kvartspris kan du spara pengar genom att flytta viss förbrukning till de timmar när elen är som billigast. Elen är generellt ofta billigare på natten, då efterfrågan är som lägst. Även helger kan ha lägre priser än vardagar. Så här kan du planera:
Energisparande blir lättare och roligare om alla i hushållet är med på tåget. Prata med din partner, barn och andra som bor i hemmet om varför det är viktigt att spara el och hur ni kan hjälpas åt. Om alla drar sitt strå till stacken kan det få stor effekt. Här är några sätt att engagera alla i hushållet:
Tillsammans kan ni på så vis spara både energi och pengar, utan att ge avkall på komforten hemma. När hela familjen är med och tar gemensamt ansvar blir energisparandet en naturlig del av vardagen, och resultatet kommer både att synas på elräkningen och kännas i plånboken.
Att sänka elförbrukningen i vinter behöver inte betyda att du ska frysa eller göra avkall på bekvämligheten i hemmet. Små förändringar i vardagen kan göra stor skillnad, både för plånboken och för miljön. Prata med dem du delar hushållet med och påminn varandra så att det blir ett gemensamt ansvar.
Som kund hos Dalakraft får du tillgång till vår app som bland annat kan ge dig koll på ditt förbrukningsmönster och energiinsikter utifrån ditt hem. Båda kan kan bidra till att göra förändringar som sänker din elförbrukning.
För Dalakraft är det viktigt att bidra till en livskraftig region. Därför utdelas stöd till föreningar som satsar på barn- och ungdomsverksamhet två gånger per år. Dalakrafts stöd till föreningar i Dalarna ger 15 föreningar med verksamhet inom kultur, idrott och sociala engagemang 10 000 kronor vardera.
– Genom att stötta de ideella krafter som ger barn och ungdomar möjlighet till gemenskap och meningsfulla fritidsaktiviteter vill vi hjälpa till att bygga ett starkt Dalarna, säger Rita Adolfsen, sälj- och marknadschef på Dalakraft.
Till höstens utdelning inkom omkring 100 ansökningar. Vid urvalet har Dalakraft lagt särskild vikt vid mångfald och inkludering – både vad gäller typ av verksamhet, geografisk spridning och bred nytta.
– Tidigare har många ansökningar kommit från idrottsföreningar, men vi ser en fortsatt tydlig breddning. Fler kulturföreningar och organisationer med socialt engagemang söker stöd, vilket vi tycker är väldigt glädjande, säger Rita Adolfsen.
De beviljade bidragen kommer bland annat att användas till inköp av utrustning, utökade aktiviteter så att fler barn kan delta, ledarutbildningar samt särskilda insatser för utsatta grupper i samhället.
Rita Adolfsen lyfter fram den viktiga roll som föreningslivet spelar för barns och ungas utveckling – inte bara själva aktiviteten, utan också om att få känna tillhörighet, bygga relationer och skapa en trygg identitet.
– Här gör de ideella krafterna som driver föreningar runt om i Dalarna en ovärderlig insats. De bidrar till gemenskap, glädje och utveckling för våra unga. Vi är stolta över att få vara med och stödja detta arbete, avslutar Rita Adolfsen.
Vill din förening också ha chansen att ta del av Dalakrafts stöd till föreningar i Dalarna? Läs mer och sök här, ansökningen för våren 2026 är öppen till 31 mars 2026.
Allt fler svenskar väljer elbil: ungefär var tredje nyregistrerad bil under första halvan av 2025 var en elbil. Att hantera laddinfrastrukturen för alla dessa nya fordon kommer på sikt att vara en utmaning för branschen som helhet, men hur ska du som privatperson tänka och göra för att ladda din elbil så smart, effektivt och billigt som möjligt?
Som villaägare har du möjlighet att, och bör, investera i en laddbox. Med installation inräknat kostar det vanligtvis 10 000–15 000 kronor och det är lätt att börja tänka rent ekonomiskt: “Hur mycket måste jag ladda för att få igen den kostnaden?”.
Till det bör du också väga in flexibiliteten det innebär att alltid kunna ladda batteriet medan du är hemma – du köper inte bara el, utan även räckvidd och mobilitet. En laddbox kan också vara en tillgång på fler sätt.
Med smart styrning av din elbilsladdning, något som de allra flesta lösningar tillhandahåller idag, kan du konfigurera laddningen så att den blir så billig som möjligt. Nyttja elmarknadens svängningar och ladda batteriet när elen är billig!
Men, något som är viktigt att tänka på när du skaffar en elbil är att ha koll på din nätägares effekttaxa. Effekttaxa är en avgift som tas ut av nätbolagen (och alltså inte av Dalakraft eller andra elbolag) för att försöka styra människors beteende till att nyttja “lagom” mycket el över hela dygnet. I förlängningen bidrar det också till att jämna ut elpriset.
En bra laddbox kan ställas in så att hushållet inte förbrukar en högre effekt än vad som aktiverar effekttaxan på totalen. Endast i nödfall bör du köra snabbaste laddning av ditt batteri (något som också sliter lite mer på själva batteriet).
För dig som bor i lägenhet kan det se lite annorlunda ut. Kanske har hyresvärden satt upp laddboxar eller laddstolpar där du parkerar, eller så har din bostadsrättsförening gjort det. Oavsett så har du troligen mindre möjligheter att påverka hur och när din bil laddas. Incitamenten är också ofta mindre, eftersom du antagligen betalar ett fast pris för tjänsten och per kWh.
I det läget gäller det i stället att ladda så mycket som möjligt hemma och så lite som möjligt efter vägen. Ju fler kilowattimmar du får ut hemma desto mer laddning fördelas den fasta avgiften ut på. Priset per kilowattimme är ju också nästan garanterat lägre än vid en snabbladdningsstation, som bara bör användas i nödfall.
Utöver vad som redan har nämnts om effekttaxor och nyttjande av elpriset, är det också på sin plats att tänka framåt. Även om inte alla elbilar, laddboxar och elavtal ger dig möjligheten idag, så är vi på väg mot en framtid där elbilens batteri fungerar i synk med elnätet och balanserar laddning, lagring och sin funktion som elkälla för hushållet.
Vehicle to grid (V2G) är ett spännande teknikområde som vi säkert kommer få anledning att återkomma till framöver. I korthet går det ut på att du kan använda bilens batteri för att täcka husets elbehov när elpriset är som dyrast. Smart batterilagring, utan att behöva ha ett batteri i källaren.
Blickar man ännu lite längre fram så är det egentligen inget som står i vägen för att bilbatterier används för balansering av elnätet, något som alltså innebär att du till och med kan tjäna på att ladda när det är billigt och sälja när det är dyrt. Vill du ha billig laddning av din elbil, så kan en sådan framtid faktiskt innebära att du till och med får betalt för din bil.
Vill du veta mer om elbilsladdning för villor och bostadsrättsföreningar? Självklart kan vi hjälpa dig med allt från elavtal (och solelsproduktion om du vill) till laddbox och appstyrning.
El är något vi använder varje dag, men det är inte alltid helt enkelt att förstå hur allt hänger ihop. Det är vanligt att begrepp blandas ihop eller att man hör påståenden som inte riktigt stämmer. Här reder vi ut några vanliga missförstånd om el, så det blir lättare för dig att förstå din elräkning, ditt val av elavtal och hur du kan bidra till en mer hållbar elmarknad.
Det är lätt att tro att elräkningen enbart handlar om din förbrukning, alltså hur mycket el du använder i ditt hem. Men i själva verket består den av flera delar:
Nej, det kan du inte. Du kan själv välja elhandelsbolag, men elnätsbolaget bestäms av var du bor. Det är de som äger ledningarna i ditt område och ser till att elen kommer fram till ditt hem.
Rörligt pris följer marknaden och kan vara förmånligt när priserna är låga, men det innebär också en risk när priserna stiger snabbt. Det stämmer alltså inte att rörligt alltid är billigast.
Hos Dalakraft kan du välja Dala Elfond som är ett så kallat förvaltat elavtal med en rörlig del. Det innebär att experter köper in el när priserna är gynnsamma och avvaktar när priserna är höga, vilket ger ett jämnare och stabilare elpris över tid. Bekvämt, smidigt och utan krångel.
För den som vill ha en kombination av trygghet och prisfördelar erbjuder vi även Dalakraft Vintertrygg. Då kan du prissäkra en del av din el när elpriserna brukar vara som högst, och kan samtidigt dra fördel av ett rörligt pris på sommaren, när priset oftast är lägre. Perfekt för dig som vill kunna planera och undvika pristoppar.
Dalakraft erbjuder även Rörligt Pris för dig som vill vara aktiv och har möjlighet att anpassa din elanvändning.
Nej, alla elbolag erbjuder inte 100 % förnybar el. Alla elbolag måste redovisa sin elmix – alltså vilken typ av el de sålt under året. Vissa bolag erbjuder 100 % förnybar el, andra blandar olika energikällor. För vissa bolag kan elen alltså komma från fossila källor.
Hos Dalakraft får du alltid el från 100 % förnybara källor, som vatten-, vind-, sol- och biokraft. Det betyder att den el du köper bidrar till ett mer hållbart elsystem, även om själva elen som kommer ur ditt uttag är en blandning från hela det nordiska elnätet. Under nästa fråga förklarar vi hur det fungerar.
Nej, inte riktigt. När du köper förnybar el innebär det inte automatiskt att den el som kommer ur ditt uttag alltid kommer från till exempel vind- eller vattenkraft. All el blandas i det gemensamma elnätet, men genom det som kallas ursprungsgarantier kan elbolaget säkerställa att motsvarande mängd el som du förbrukar har producerats från förnybara källor.
Ursprungsgarantier (UG) är ett system som hela Europa använder sig av och varje gång en megawattimme el produceras från exempelvis vind- eller vattenkraft utfärdas en elektronisk ursprungsgaranti av Energimyndigheten. När du köper förnybar el köper elhandlaren garantier i lika stor mängd som du använder el och det blir därmed kvittot på att elen du betalar för är just förnybar.
Här är svaret både ja och nej, det beror nämligen på vilket avtal du har. Generellt är efterfrågan på el lägre på natten, vilket gör att priset sjunker. Många tror därmed att el automatiskt är billigare på natten och att alla kan dra nytta av det. Men det gäller bara om du har kvartsprisavtal. Då kan du spara pengar om du har möjlighet att förlägga en del av din förbrukning till dygnets billigare timmar.
Men de flesta privatkunder har fortfarande ett elavtal där de blir debiterade ett snittpris för varje månad. Om du har ett månadsdebiterat avtal kan du inte direkt påverka din kostnad på samma sätt som om du har ett kvartsdebiterat avtal. Men, du kan indirekt bidra genom att undvika att belasta elnätet under de tider på dygnet då förbrukningen och priset är som högst – det vinner alla på i längden.
Nej, el kan inte ta slut på samma sätt som en fysisk vara. Däremot kan elnäten bli ansträngda när många använder mycket el samtidigt. Därför arbetar både elnätsbolag och myndigheter med att förstärka och utveckla näten. Som privatkund kan du också bidra, till exempel genom att ladda bilen nattetid eller använda smarta laddlösningar.
Elmarknaden kan kännas komplex, men många missförstånd går att reda ut med enkla och tydliga fakta. När du vet vad som faktiskt gäller blir det lättare att göra medvetna val, både för plånboken och miljön.
Har du fler funderingar kring el, till exempel vad som är ett bra elavtal för just dig? Hör av dig, vi hjälper dig gärna.
Från den 30 september kommer el att prissättas per kvart istället för som tidigare per timme, så kallade kvartspriser. Övergången sker automatiskt och påverkar endast de kunder som har avtal med timdebitering – inte kunder som är månadsdebiterade.
Bakgrunden är en EU-lagstiftning som syftar till att göra energimarknaden mer flexibel och elnätet mer långsiktigt hållbart. När allt mer av elproduktionen kommer från sol och vind, som varierar över dygnet, blir det viktigt att kunna balansera elanvändningen på ett bättre sätt.
Elpriset baseras på aktuella så kallade spotpriser på den nordiska elbörsen Nord Pool. Priset styrs av utbud och efterfrågan och varierar beroende på bland annat väderberoende elproduktion.
Genom tätare mätintervaller vill man ge hushåll och företag större incitament att förbruka el under de tider då tillgången på el är god och elen därmed kan vara billigare.
För dig som redan har avtal med timdebitering blir skillnaden inte så stor. Det innebär bara att elpriset ändras per kvart istället för per timme. I Dalakraftappen och på Mina sidor kan du följa din egen förbrukning och försöka styra den till tider på dygnet då efterfrågan är mindre och elen är billigare. Generellt kan man säga att det är högre priser morgon och kväll när fler förbrukar el samtidigt.
Viktigt att tänka på är även att inte använda för mycket el vid samma tidpunkt, till exempel genom att ladda bilen, tvätta och bada bastu, för då kan din kostnad bli avsevärt högre. Det är ytterligare en anledning till att känna till sitt eget förbrukningsmönster och hur man själv kan påverka sin elanvändning. Känner du att du inte har möjlighet att planera kan vi erbjuda dig andra avtalsformer som kanske kan passa dig bättre.
Har du frågor gällande ditt elavtal? Kontakta oss så kan vi berätta mer.