Ändrat beteende krävs i framtidens energilandskap
Vårt behov av energi spås öka i framtiden – men vart ska den komma ifrån? Och vilka är utmaningarna? Vi har blickat in i framtidens energilandskap med hjälp av ett par experter.
Vårt behov av energi spås öka i framtiden – men var ska den komma ifrån? Och vilka är utmaningarna? Vi har blickat in i framtidens energilandskap med hjälp av ett par experter.
Eva Thorin är professor och forskare vid Mälardalens högskola. Hennes forskning handlar om framtidens energisystem, med särskilt fokus på förnybara källor.
– Vi måste ställa om, dels för hållbarheten men även för att de fossila källorna helt enkelt är ändliga, säger hon.
Allt fler fordon går redan på el och dessutom behöver industrin mer förnybar energi för att ställa om från fossila bränslen. Eva Thorin menar att framtidens energisystem kommer att ha en helt ny struktur.
– Förnybara källor kan till exempel vara väderberoende, som solkraft. Då måste vi kunna växla mellan olika energikällor samt ha möjlighet att lagra. Vi går mot fler och mindre anläggningar än tidigare, och ett vanligt hus kan både vara konsument och producent samtidigt.
Det kan komma att innebära större lokal variation beroende på vilka energikällor som dominerar där man bor.
Framtiden är nära
Framtiden ligger närmare än man först kan tro. Om bara nio år ska mycket av det som Eva Thorin och hennes kollegors forskning handlar om vara verklighet.
– Det närmaste framtidsmålet är 2030 eftersom det är fokus för de globala hållbarhetsmålen.
Enligt målen i Agenda 2030 ska alla ha tillgång till tillförlitlig, hållbar och modern energi till en överkomlig kostnad. Omöjligt? Kanske inte ändå. Jimmy Anjevall är projektledare inom energi och klimat på Region Jämtland Härjedalen:
– Det är bara att titta tillbaka tio år: 2010 var solceller en icke-fråga och det fanns bara ett fåtal anläggningar i hela vår region. Nu finns det 1 000 stycken. Elbilar betraktades ungefär som rymdskepp, visst såg man att det var på gång men jag kunde i alla fall inte föreställa mig utvecklingen som vi ser nu, säger Jimmy Anjevall.
Vätgas både ”batteri” och bränsle
Anjevall tror att det är möjligt att Sverige har 100 procent förnybar energi år 2030 och en ökad andel även i resten av världen. För att klara det målet menar både han och Eva Thorin att vi i större utsträckning behöver få in vätgas som en del av energimixen, tillsammans med biobränsle, sol, vind, vatten.
Med vätgas kan man lagra sol- och vindkraft och som bränsle ger det avgasfria fordon som bara släpper ut rent vatten.
– En annan fördel är att det är ett internationellt bränsle som kan produceras världen över. Det är dock viktigt att hela kedjan från råvara till vätgas är grön, det vill säga framställd med förnybar energi hela vägen, samt att det görs på ett säkert och standardiserat sätt, säger Jimmy.
Sluta ta energin för givet
Tillgång till elektricitet är något vi idag tar för givet. I den närliggande framtiden lär vi återigen behöva bli medvetna om vår elkonsumtion.
– Vi kommer att behöva jämna ut elförbrukningen över dygn och år, menar Jimmy Anjevall.
Det innebär till exempel att det blir mer hållbart och ekonomiskt att köra hushållsmaskiner när solen skiner.
– Ett spännande utvecklingsområde är inom digitalisering och automatisering av produktion och användning. Med data om beteendemönster kan man både effektivisera elproduktionen under vissa tidpunkter, samt jobba med att ändra människors beteendemönster för att flytta användning av energi till när det finns god tillgång, avslutar Eva Thorin.