Marknadsläget för producenter december 2022

Vädret tvärvände från ovanligt milda temperaturer och på sina platser rekordlång sommar, till snö och kyla i stora delar av landet under november. Kallare temperaturer ger högre efterfrågan på både el och gas, vilket gör att vattenkraftens magasin och Europas gaslager töms snabbare. Hur kall vintern blir är avgörande för priserna.

På kontinenten har de välfyllda naturgaslagren nu börjat användas. Priset på gas har stigit från de relativt lägre nivåerna i oktober, då vädret var milt.

I Sverige och Finland var kärnkraftstillgängligheten i oktober 74 procent med reaktorerna Olkiluoto 3 och Ringhals 4 stoppade. Olkiluoto 3 har försenats två månader till och beräknas inte i drift förrän 22 januari  till följd av de sprickbildningar som upptäckts i fyra av turbinens pumpar. Återstarten av Ringshals 4 har försenats till slutet av februari. Oskarshamn 3 stoppas för underhåll under åtta dagar i december. I Frankrike står en dryg tredjedel av kärnkraften fortfarande stilla, vilket är lägre än både operatören EDF:s prognoser och den franska regeringens förhoppningar. Den låga kärnkraftstillgängligheten är besvärlig, särskilt om vintern blir kall.

Vädret

November har varit mildare än säsongsnittet. Med undantag för de norra delen av landet har medeltemperaturen legat 2-3 grader över periodsnittet 1991–2020. I mitten av månaden uppmätes till och med lokala värmerekord i så väl Oskarshamn som Kalmar, med temperaturer uppemot 17 grader. I vissa delar av landet dröjde sig sommaren kvar och blev rekordlång. Mot mitten av månaden kom dock vintern med stormsteg. Den kallaste temperaturen på -27 grader uppmättes i lappländska Naimakka. Högtrycksbetonat väder resulterade i relativt svag vindkraftsproduktion i så väl Sverige som Norden i stort.

I stora drag var månaden torr vilket tillsammans med sjunkande temperaturer och stigande behov av el för uppvärmning ökade underskottet i den nordiska hydrologiska balansen från 6 TWh i oktober till 9 TWh i november.

Spotpriset och elprisområden

Från låga elpriser under första halvan av november steg de när vintern gjorde sitt intåg.  Skillnaden mellan Sveriges elprisområden har varit små. Det beror dels på underhåll i överföringskablar till omgivande länder och minskad export, dels på isläggning på älvarna i norra Sverige, vilket minskat produktionen.

Sett över månaden i sin helhet har spotpriserna stigit från cirka 35 öre/kWh till 191 öre/kWh SE1 i Luleå och SE2 Sundsvall och från cirka 60 öre/kWh till 205 öre/kWh i SE3 Stockholm och SE4 Malmö. Ju kallare väder vi fått, desto mer verkar elpriserna mellan de olika prisområdena följa varandra.

Terminspriserna

I Europa har terminspriserna tappat något sedan i oktober, men är fortfarande på mycket höga nivåer inför vintern. Oförutsägbara effekter från politiska åtgärder, Frankrikes fortsatta problem med tillgänglighet i kärnkraften och en oviss utveckling av gasförsörjningen medför fortsatt stor osäkerhet på den europeiska energimarknaden. Elterminerna för leverans kvartal 1 nästa år ligger på motsvarande 685 öre/kWh i Frankrike och 430 öre/kWh i Tyskland.

I Sverige handlas terminspriserna för leverans under kvartal 1 2023 fortfarande till historiskt sett höga priser på 385 och 425 öre/kWh i SE3 Stockholm respektive SE4 Malmö. Norra Sverige väntas dock bli mer förskonat mot de höga elpriserna med ett terminspris runt 93 öre/kWh.

Riskhantering för dig som är producent

Den politiska risken har ökat kraftigt. Hur olika förändringar av marknadsprissättningen och utformningen av olika stöd utfaller kommer potentiellt ha stor påverkan på förutsättningarna för riskhantering och marknadsanalys.

Som producent bör du se över möjligheterna du har att själv minska riskerna i din portfölj. Finns det någon typ av aktivitet eller fysiskt verktyg som kan skapa en motkraft till din produktionsexponering? Till exempel kan en matchning mot en producent eller nytt användningsområde minska risken. Många vindkraftsoperatörer överväger även satsningar på vätgas.