Marknadsläget för producenter maj 2025

En ovanligt mild vinter har lett till rekordfyllda vattenmagasin redan innan vårfloden – och pressat elpriserna rejält. Tillsammans med hög vind- och solproduktion har det bidragit till negativa priser och ökad volatilitet, där den så kallade ankkurvan blivit allt mer märkbar.

Vårfloden

Vårfloden inträffar normalt någon gång i mitten eller slutet av april. I år har magasinens fyllnadsnivå betett sig annorlunda jämfört tidigare år och innehåller mer energi än vanligt för årstiden när de ska börja fyllas på av vårfloden. Detta till följd av en mild vinter där man tidvis haft smältning ner i vattenmagasinen tidigt på säsongen. Magasinen har fyllts på mer än normalt – det som ”normalt” skulle lagras som snö och komma med vårfloden har redan till stor del runnit ned i magasinen. Fyllnadsgraden har aldrig varit så hög som vid denna tidpunkt sett på hela mätperioden från 1960 till nu. Detta sätter press på spotpriserna tillsammans med tidvis hög vindproduktion och solproduktion.

Negativa priser

Vi har sett många timmar med negativa priser – sammantaget har detta lett till de lägsta elpriserna på fyra år. Ökat införande av intermittent kraft i systemet medför volatila elpriser och vi ser allt oftare att den s k ”ankkurvan” slår igenom. Vinnare är producenter som snabbt kan ställa om sin produktion.

Ankkurvan

Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, särskilt solenergi, påverkar elnätet över en dag. Kurvan har fått sitt namn för att grafen över elproduktion och efterfrågan under en dag liknar profilen på en anka.

Efterfrågan på el ökar ökar under morgontimmarna efter att ha varit låg under natten – varpå kurvan går upp.

Mitt på dagen står solen som högst och solpanelerna producerar så mycket el att det blir ett överskott i vissa områden. Under den tiden minskar efterfrågan på el från andra energikällor och den totala elförbrukningen från nätet sjunker – vilket gör att kurvan dyker neråt.

Eftermiddag och kväll – solen går ner och efterfrågan rusar. Elpriserna stiger och elnätet får jobba hårt för att hålla en jämn balans. Denna branta stigning i efterfrågan på kvällen är ankkurvans hals och huvud – den del av kurvan som stiger brant uppåt.

Flödesbaserad kapacitetsberäkning (Flowbased)

Algoritmen som räknar ut spotpriset i Norden och som numera (sedan oktober 2024) är en flödesbaserad kapacitetsberäkningsmetod kan ha påverkat spotpriserna till att priserna blivit lägre i SE2 och högre i övriga elområden.

Prisområdesskillnader

Vi har sett stora prisområdesskillnader till följd av flaskhalsar mellan områdena. En jämförelse visar att de började öka de sista månaderna av 2024 och fortsatt denna trend under årets första månader. Prisskillnaderna nov 2024 - mars 2025 har varit väsentligt högre än motsvarande period 2023 - 2024. En förklaring till detta kan vara att nivåerna i vattenmagasinen i norr legat på mycket höga nivåer, samt att vindkraftsproduktionen i norra Sverige varit hög. I de södra prisområdena SE3 och SE4 har priserna tidvis påverkats av höga gaspriser på kontinenten och perioder med låg produktion av sol och vind. Det är svårt att utröna om skillnaderna endast beror på fundamenta eller om det också är flowbased som påverkat priserna.

mFRR (EAM)

Svenska kraftnät införde i mars en automatiserad energiaktiveringsmarknad för manuell frekvensåterställningsreserv (mFRR EAM). Detta är en förändring som syftar till att förbättra systembalansen i en värld med alltmer fluktuerande energiproduktion och en anpassning till övergången till 15 minuters tidsupplösning, 1 MW budstorlek och områdesbaserad balansering. Efter driftsättningen har marknaden sett stora obalanspriser, vilket är kostnaden för aktörerna att avvika från den planerade produktionen och konsumtionen av el. Detta drabbar främst aktörer som har svårt att vara flexibla i sin produktion och konsumtion av el. Vind- och solkraft är de som har svårast att reglera sin produktion, och är därmed mest utsatta. Orsaken till den stora inverkan på balansmarknaden är att stort fokus hamnar på dagen före-marknaden (spotmarknaden) på bekostnad av intradagsmarknaden (dygnshandeln). Det råder alltså en brist på tillgängliga reglerbud.

Elområdesöversynen

Den 28 april presenterade ENTSO-E – den EU-gemensamma elområdesöversynen, där framgår att Svenska Kraftnät (SvK) landat i att de nuvarande fyra områdena skall vara kvar som idag, åtminstone tills vidare. Simuleringar hur elmarknaden skulle fungera med de här olika tänkta elområdena har visat att det skulle ge en lägre samhällsekonomisk nytta.

SvK ser dock ett behov av en ny analys till eventuellt nya förslag på elområden, och nu mer utifrån hur det svenska elsystemet beräknas se ut 2030-2035. Den svenska elkartan kan alltså eventuellt ritas om efter en ny analys. Det alltmer väderberoende elsystemet, nya elvägar i Norden samt andra prognoser över förbrukningen har ändrat förutsättningarna.