Flödesbaserad kapacitetsberäkning och mFRR – det här innebär det

Sverige står inför stora förändringar i elsystemet. En av de mest genomgripande är övergången till flödesbaserad kapacitetsberäkning. För dig som driver företag är det här något som kan påverka både elpriset och tillgången till el i din region. Men vad betyder det i praktiken, och hur hänger det ihop med den nya algoritmen mFRR?

Kort bakgrund: Hur sätts elpriset idag?

I dag delas Sverige in i fyra elområden (SE1–SE4) och elpriset sätts för varje område utifrån tillgång och efterfrågan samt kapaciteten i elnäten mellan områdena. Tidigare har den så kallade ATC-metoden (Available Transfer Capacity) använts, där elnätskapaciteten mellan länder och områden anges i fasta siffror. Det här har varit ett relativt grovt sätt att räkna på, där man i förväg bestämmer hur mycket el som får flöda mellan olika elområden, utan att ta hänsyn till hur elen faktiskt rör sig i nätet. Det är en enklare lösning att implementera och förstå, men den anpassar sig inte efter faktiska förhållanden i elnätet.

Vad är flödesbaserad kapacitetsberäkning?

I oktober 2024 införde Svenska kraftnät den så kallade flödesbaserade kapacitetsberäkningsmetoden. Metoden införs som en del av EU:s gemensamma elmarknadsmodell och målet är att det ska bidra till en mer integrerad och effektiv europeisk elmarknad.

Med den nya modellen, som kallas flow-based på engelska, beräknas kapaciteten mer dynamiskt. Metoden använder stamnätet mer effektivt och räknar på alla sätt som det är möjligt att skicka el genom stamnätet, så att marknaden kan handla med all el som finns tillgänglig utan att kompromissa med driftsäkerheten. Att kunna transportera mer el är viktigt och med den nya metoden används ledningarna på ett smartare sätt, så att mer el kan transporteras från producenter till konsumenter.

Det gör att elen kan styras mer effektivt dit den behövs mest och att priset bättre speglar den verkliga belastningen i nätet. Utgångspunkten är att skillnaden i elpris mellan elområden i Europa kommer att jämnas ut om mer kapacitet finns tillgänglig och elen kan flöda från ett lågprisområde till ett högprisområde. Då elpriserna i Sverige ofta är lägre än i våra grannländer så innebär det att elen ibland kan bli dyrare här.

Vad betyder det för ditt företag?

För företag innebär det här flera saker:

• Elpriset kommer i högre grad att spegla lokala flaskhalsar i elnätet. Det gör att företag i vissa elområden kan se större prisvariationer.
• På sikt kan den nya modellen minska antalet tillfällen med begränsad elöverföring, något som gynnar företag som är beroende av stabil tillgång.
• Övergången innebär mer avancerade beräkningar bakom prissättningen. Det ställer högre krav på att förstå elmarknaden, särskilt för de som förbrukar mycket el.

mFRR-algoritmen – en nyckel i det moderna elsystemet

Samtidigt med den flödesbaserade modellen infördes även en ny algoritm för att balansera elsystemet i realtid: mFRR EAM (Manual Frequency Restoration Reserve Energy Activation Market).

mFRR-algoritmen används av Svenska kraftnät (systemansvarig myndighet för elförsörjningen i Sverige) för att automatiskt aktivera manuella stödtjänster – alltså reservkapacitet som ska hjälpa till att balansera elnätet när det uppstår obalans mellan tillgång och efterfrågan.

Tidigare har denna aktivering skett manuellt och nationellt. Med den nya algoritmen samordnas aktiveringen i Norden (och längre fram mot en gemensam plattform mellan 17 europeiska länder) vilket ger ett mer effektivt system. Aktörerna bjuder in sin tillgängliga effekt och algoritmen väljer automatiskt de bästa buden. Syftet är att snabbare och mer träffsäkert balansera nätet när något oförutsett händer – som en störning i produktion eller förbrukning.

Hur hänger det ihop?

Både flödesbaserad kapacitetsberäkning och mFRR-algoritmen är delar av samma, större omställning av det europeiska elsystemet. Målet är att få till ett mer flexibelt, kostnadseffektivt och robust elsystem och att bättre kunna integrera den ökade andelen väderberoende elproduktion som vind- och solkraft.

Men allt fungerar inte felfritt – kritik mot mFRR-algoritmen

Samtidigt som ambitionen med mFRR-algoritmen är att skapa en mer robust balansmarknad, har den senaste tiden bjudit på en del barnsjukdomar och kritik mot Svenska kraftnät efter införandet. Enligt flera aktörer har den nya algoritmen i vissa fall gett orimliga utslag, med omfattande reservaktiveringar som inte motsvarat verkliga behov. Det har lett till kraftigt ökade kostnader på stödtjänstmarknaden och i förlängningen högre avgifter för alla aktörer i elsystemet.

Svenska kraftnät har å sin sida svarat att algoritmen fungerar som den ska, men att man kontinuerligt justerar den baserat på erfarenheter från marknaden. De pekar också på att övergången till ett gemensamt europeiskt system är komplex och att det är naturligt med en viss inkörningsproblematik.

En justering man gjort är att Svenska kraftnät i maj 2025 införde ett så kallat toleransband till följd av de orimliga utslag, och påföljande högre kostnader, som införandet av mFRR inneburit. Toleransbandet är en justering i den automatiska budväljaralgoritmen som gör det möjligt att acceptera balansbud som är något större än den exakta mängd som efterfrågas – om de är billigare. Utan bandet måste algoritmen hitta ett bud som exakt matchar behovet, vilket kan tvinga den att acceptera dyrare bud med exakt volym, något som då driver upp priset.

Toleransbandet ökar alltså flexibiliteten i automatiska budval och förbättrar därmed prisstabiliteten på balansmarknaden.

Vad innebär detta för svenska företag?

Den tillfälliga turbulensen påverkar i första hand elmarknadens aktörer och balanstjänsteleverantörer, men det är samtidigt viktigt för företag att känna till hur marknadens utveckling kan påverka avgifter och priser – både direkt och indirekt.

Att förstå hur elmarknaden förändras är avgörande för att kunna ta kloka beslut. Dalakraft följer utvecklingen noga och finns här för att hjälpa dig som företagskund att navigera i det nya landskapet – vare sig det gäller val av elavtal, energieffektivisering eller att delta i flexibilitetsmarknader.

Kontakta oss gärna för rådgivning.