Hur påverkar vädret elpriset?

Visste du att vädret har stor påverkan på elpriset? Vind, temperatur och nederbörd kan få elpriset att svänga rejält och ibland till och med ge minuspriser under blåsiga och milda dagar. I den här artikeln går vi igenom hur väderfaktorerna påverkar elpriset året runt.

Så påverkar årstiderna elpriset

Varje årstid bjuder på unika väderförhållanden som påverkar både efterfrågan på el (hur mycket vi använder för uppvärmning eller kylning) och utbudet av el (hur mycket kraft våra vind-, vatten- och solkraftverk kan producera).

Generellt gäller att kallare väder ökar elanvändningen och pressar upp priserna, medan mer vind och mer nederbörd ökar elproduktionen och kan sänka priserna. Andelen väderberoende elproduktion, så som vindkraft och solenergi, har ökat de senaste åren vilket gör att elpriset numera kan variera snabbt när vädret skiftar. Nedan tittar vi på varje årstid för sig.

Elpriset under vintern

Vintern brukar innebära högre elpriser, framför allt för att kyligare temperaturer driver upp efterfrågan på el för uppvärmning. Kalla och vindstilla vinterdagar leder ofta till att elpriset når sina högsta toppar för året. När det är sträng kyla och dessutom torrt väder kan situationen bli ännu mer ansträngd.

Samtidigt kan mildare vintrar ge motsatt effekt. En mild och blöt vinter med mycket blåst innebär lägre uppvärmningsbehov och god tillgång på vind- och vattenkraft. Det kan pressa ner elpriset rejält. Ibland har vintern till och med bjudit på rekordlåga priser vissa år, när det varit ovanligt varmt och regnigt.

Till exempel bidrog den extremt milda vintern 2019–2020, den varmaste som uppmätts på många håll, till så god tillgång på vind- och vattenkraft att elpriserna tillfälligt blev negativa under vissa timmar. Vattenmagasinen var välfyllda och snösmältningen i fjällen skedde i lagom takt, vilket gav god vattenkraft långt in på året.

Elpriset under våren

Under våren börjar situationen ofta lätta på elmarknaden. Temperaturen stiger, vilket minskar behovet av uppvärmning när dagarna blir längre och ljusare. Den kanske viktigaste faktorn är dock vårfloden, när snön och isen smälter i fjällen och fyller på vattenmagasinen.

Det brukar ge gott om vattenkraftsel under vår- och försommaren, något som vanligtvis sänker elpriserna. Om vintern varit snörik kan tillrinningen från snösmältningen bli stor, vilket ökar produktionen i vattenkraftverken.

Det motsatta kan ske om våren blir ovanligt torr eller kall. Om snömängderna från vintern är små, eller om det faller lite nederbörd tidigt på året, fylls inte vattenmagasinen på som normalt. Då minskar vattenkraftsproduktionen och vi går in i sommaren med sämre tillgång på el, vilket tenderar att hålla uppe prisnivån. Lyckligtvis är sådana vårar ovanliga och oftare ser vi vårfloden bidra till stabila eller fallande priser.

Värt att nämna är också att soliga vårdagar numera ger ett allt tydligare tillskott av solel, i takt med att antalet solcellsanläggningar ökar. Även om solenergin fortfarande utgör en liten andel av Sveriges elmix kan den under klara vår- och försommardagar bidra på dagtid och hjälpa till att hålla dagspriserna nere.

Elpriset under sommaren

Sommaren brukar traditionellt vara den period då elpriset är som lägst. Behovet av el för uppvärmning är minimalt under varma månader, och i Sverige har kylbehovet (till exempel luftkonditionering) historiskt varit ganska litet jämfört med vinterhalvårets uppvärmningsbehov. Dessutom är vattenmagasinen ofta välfyllda efter vårfloden, vilket ger god vattenkraftsproduktion i början av sommaren.

Men vädret kan slå om snabbt och sommaren kan också överraska. Om det blir en extremt torr och vindstilla sommar sjunker vattennivåerna i magasin och vattendrag, något som kan leda till minskad vattenkraftsproduktion och stigande elpriser.

Vissa somrar kan präglas av växlande väder, där perioder med sol och värme avlöses av regn, blåst eller tillfälliga temperaturfall. För elmarknaden innebär det en viss osäkerhet, då blåsiga dagar gynnar vindkraften, medan torra och varma perioder kan begränsa vattenkraftens kapacitet.

Under soliga dagar produceras ofta mycket solel, särskilt i södra Sverige där flest solcellsanläggningar finns. Solkraften ger störst effekt mitt på dagen, vilket kan pressa ner elpriset under vissa timmar. Men varma och stillastående kvällar kan innebära låg vindkraftsproduktion, vilket gör att elpriset kan svänga.

Det gör att även under sommaren, då elpriset generellt är lägre, kan väderväxlingar över dygnet och mellan olika delar av landet påverka priset märkbart.

Elpriset under hösten

Hösten är en övergångstid som kan gå åt olika håll beroende på vädret. När vi går mot mörkare och svalare tider börjar efterfrågan på uppvärmning så smått öka igen, vilket kan pressa elpriset uppåt.

Samtidigt är hösten ofta förknippad med lågtryck, blåst och regn, särskilt i norra Europa. Det gynnar både vindkraftsproduktionen och fyller på vattenmagasinen. Men om höstvädret blir torrt, eller ovanligt lugnt på vindfronten, kan situationen bli den omvända. Efter en sommar med låga vattennivåer är elmarknaden då beroende av höstregnen för att återhämta vattenkraften inför vintern.

Uteblir regnet, och om det dessutom är vindstilla, riskerar vi att gå in i vintersäsongen med ett underskott på billig förnybar el. Då hålls priserna uppe eller fortsätter att stiga.

Sammanfattning av hur vädret påverkar elpriset

Sammanfattningsvis kan man säga att vädret påverkar elpriset året om. Sverige är till stor del beroende av väderbaserad elproduktion: vattenkraft (som styrs av nederbörd och snösmältning) samt vindkraft och i viss mån solkraft. Under vattenrika år, så kallade våtår när tillrinningen överstiger det normala, kan elpriserna bli lägre än snittet, medan torrår med underskott på vatten oftast ger högre elpriser.

Vattenkraftens produktion kan svänga mellan 50 och 80 TWh per år beroende på hur mycket det regnar och snöar, vilket i sin tur påverkar elpriserna kraftigt. Och vinden är lika nyckfull – blåsiga perioder ger extra kraft och pressar ned priset, medan vindstilla högtryck leder till mer begränsad elproduktion och högre priser.

För konsumenter innebär det att elpriset vi möter speglar naturens skiftningar. Genom att vara medveten om hur årstiderna och vädret påverkar kan man också bättre förstå varför elräkningen varierar och om möjligt planera sin elanvändning efter när priserna väntas vara som lägst.

Byt till ett smartare elavtal

Vädret kan vi inte styra över, men oavsett om du vill ha trygghet under vintern, flexibilitet året om, eller det bästa av båda världar har Dalakraft en lösning för dig. Vi erbjuder både helt rörligt pris med kvarts- eller månadsdebitering, och olika alternativ för dig som önskar mer trygghet. Med Dala Elfond får du en förvaltad och en rörlig del vilket ger stabilare pris över tid, och Dalakraft Vintertrygg låter dig prissäkra en del av din förbrukning under vintermånaderna.

Läs mer om våra elavtal här, eller kontakta oss så hjälper vi dig att hitta en lösning som matchar dina behov.