Marknadsläget februari 2026

Januari blev en riktig vintermånad. Ett högtryck som parkerade över Norden öppnade upp för kalla, arktiska vindar. Vädret var också mycket torrt, särskilt i vattenkraftstunga Norge. Svaga vindar resulterade i rejält lägre vindkraftsproduktion än brukligt. Vattenkraftens magasinerade volymer går åt snabbt i kylan för att möta den förhöjda efterfrågan. Det höjer vattenvärdet och därmed också elpriserna långt in på det här året.

Väder och elproduktion

Väderomslaget vid årsskiftet förändrade snabbt förutsättningarna på energimarknaderna.
Januari 2026 blev den kallaste januarimånaden i Sverige på över 20 år. Det blockerande högtrycket som låg över Norden öppnade upp för inflöde av kall, arktisk luft från norr och öster. Samtidigt höll högtrycket lågtrycken borta, vilket ledde till ett mycket torrt och vindfattigt väderläge. Nyårsdagen inleddes dessutom med snöstormen Anna som orsakade kraftiga snöfall och stora störningar, framför allt i mellersta Norrland.

Med den långvariga kylan ökade elförbrukningen samtidigt som elproduktionen begränsades. Vindkraftsproduktionen i Norden låg omkring 30 procent under det normala för årstiden. Vattenkraften fick både kompensera för bortfallet av vindkraft och möta en kraftigt förhöjd efterfrågan på el. Samtidigt uteblev tillrinningen till vattenmagasinen på grund av den låga nederbörden. I vattenkraftstäta Norge föll nederbörden till omkring en tredjedel av det normala.

Följden blev att de magasinerade volymerna i vattenkraften minskade snabbt. Den hydrologiska balansen försämrades med cirka 20 TWh under januari och uppgick vid månadsskiftet till −19 TWh. När vatten som annars hade kunnat användas senare under vintern förbrukas tidigt, stiger vattenvärdet. Vattenproducenterna prissätter då sin produktion högre, vilket höjer elpriserna både spot- och terminsmarknaden, på både på kort och längre sikt. För att balansläget ska återhämta sig under våren och sommaren krävs gynnsamt väder, och fram till dess förblir prisbilden förhöjd.

Europa och gaslagren

Även de europeiska marknaderna bidrog till prisuppgången. Gaslagren sjönk snabbt under den kalla perioden och låg vid slutet av januari på 43 procent, klart under fjolårets nivå , på 55 procent. Lägre gaslager ökar Europas exponering mot globala LNG-marknader (globala handeln med flytande naturgas) och innebär ett större påfyllnadsbehov under injektionssäsongen april till oktober. Sammantaget ger det stöd åt både högre gas- och elpriser framöver, särskilt om det kalla och torra väderläget består längre in i februari.

Spot- och terminspriser på el

Elpriserna steg tydligt i samtliga svenska elområden. För januari som helhet snittade spotpriserna 98 öre/kWh i SE1 Luleå och SE2 Sundsvall, 112 öre/kWh i SE3 Stockholm och 117 öre/kWh i SE4 Malmö. Det är en kraftig ökning jämfört med samma period föregående år och jämfört med december. Månadens högsta dagsspotpris var 181 öre/kWh i SE4 den 20 januari, det lägsta var 15 öre/kWh i SE1 och SE2 den 1 januari. Det kan jämföras med snittpriserna i januari 2025 som låg på 24 öre/kWh i SE1 och SE2, 64 öre/kWh i SE3 och 76 öre/kWh i SE4. För elkonsumenter tillkommer profilkostnader, överföringsavgifter, energiskatt och moms.

Även terminskontrakten för vintern och för 2026 har stigit som svar på högre spotpriser och en mer pressad hydrologisk situation. För terminerna för 2027 och framåt är effekten mer dämpad. De långsiktiga terminspriserna ligger fortfarande på nivåer som antyder en återgång mot på sikt mer “normala” förhållanden än nuläget. Marknaden intar ett mer balanserat perspektiv där långsiktiga vattennivåer, vindförhållanden och produktionskapacitet också vägs in.

Hur ser framtidens elmarknad ut i ett lite längre perspektiv?

Vi ger dig en fördjupning i vår senaste artikel, ta del av den här.

Har ni frågor kring elmarknaden?

Kontakta oss med era frågor kring er elanvändning.