Marknadsläget mars 2026

Februari månad blev den kallaste på 16 år med ett blockerande högtryck som dominerade vädret i Norden vilket också avspeglade sig i elpriserna. Vattenmagasinen dräneras i kylan och den hydrologiska balansen har tappat 10 TWh på en månad till -29 TWh. Detta höjer vattenvärdet och ger stöd åt elpriserna både nu och framåt under 2026. Innehållet i gaslagren minskar även de och är nu betydligt lägre än både i fjol och 2024. Kriget i Iran har skapat en eskalerande energikris, eftersom Hormuzsundet är genomfartsled för en femtedel av olje- och gastransporterna.

Huvuddelen av februari bjöd likt januari på högtrycksdominerande väder med kalla och torra förhållanden och blev den kallaste på 16 år. För första gången på länge låg priserna i norra Sverige nära nivåerna i de södra delarna av landet. Den nya ökade överföringskapaciteten via Aurora Line mot Finland har haft prispåverkan för de norra delarna då efterfrågan från Finland och Baltikum varit hög. I Norden kan vårväder och blötare prognoser resultera i en lägre prisbild i mars än i februari.

Gaslagren i Europa

Nivån i de europeiska gaslagren är viktiga för elpriserna i Europa, särskilt vintertid. Inför den här vintern var gaslagernivåerna något lägre än föregående vinter. En mindre mängd gas i lagren under vintern ökar relativt sett risken för energiprisuppgångar. I det kyliga vintervädret på kontinenten tömdes gaslagren i snabbare takt än normalt. I slutet av februari låg nivåerna i gaslagren på ca 30 procent, jämfört 39 procent vid samma tid förra året.

Det högsta kvartspriset under februari var 523 SEK/MWh den 19 februari i elområde SE4 och månadens lägsta kvartspris var 72 SEK/MWh i SE2 måndagen den 16 februari.

Vindkraftsproduktionen klart under normalt

Även februari månad blev vindfattig till följd av det blockerande högtrycket och vindkraftsproduktionen har varit cirka en tredjedel lägre i Norden än säsongsnittet. I början av mars bröts förhållandena med högtrycksbetonat väder med mildare och blötare prognoser.

Hydrologisk balans försämras

Innehållet i vattenmagasinen dränerades fort i vinterkylan – den hydrologiska balansen har tappat 10 TWh på en månad till -29 TWh. Detta påverkar inte bara spotpriserna, utan även terminspriserna långt in i 2026. Nederbörden på de ställen där de stora vattenmagasinen i Norge finns har varit under det normala vilket kan innebära mindre vårflod och vi ser ett lyft för priserna i sommarterminerna.

Kärnkraftens tillgänglighet i Norden

Kärnkraften i Norden producerar i skrivande stund cirka 8 705 MW. I Sverige är Oskarshamn 3 uttagen för teknisk inspektion och beräknas vara i drift 22 maj, Forsmark 3 är uttagen för årlig revision och beräknas vara i drift igen 4 april. I Finland går reaktorn Olkiluoto 2 med reducerad effekt på 83 procent av sin kapacitet.

Mellanösternkonflikten driver energipriser

Konflikten i Mellanöstern har påverkat de internationella energimarknaderna, med prisökningar på både olja och naturgas - det europeiska gaspriset har stigit med ca 60 procent. Prisökningen på gasmarknaderna kan främst kopplas till att Qatar, världens näst största leverantör av LNG efter USA, stoppat all transport och produktion av LNG efter iranska attacker mot två qatariska LNG-anläggningar. Stridigheterna och riskerna de medför för sjöfarten har gjort att trafiken genom det för energimarknaderna mycket viktiga Hormuzsundet i princip upphört. Här transporteras ungefär en femtedel av oljan och gasen. Detta kan leda till effekter på europeiska elpriser och därmed ge en indirekt effekt på de svenska elpriserna.

Terminsmarknaden reagerar på ökad osäkerhet

Terminskontrakten för 2026 har stigit som svar på de geopolitiska händelserna och en mer pressad hydrologisk situation. För terminerna för 2027 och framåt är effekten mer dämpad även om uppsidan kan vara stor till följd av osäkerheten kring utvecklingen i Mellanöstern.

Investeringar i ny vindkraft har avstannat helt under 2025 – inga investeringsbeslut har tagits och inga turbiner har beställts under sista kvartalet 2025. Under hela 2025 har endast 30 MW turbinbeställningar gjorts och dessa gjordes under kvartal 3. Det leder till att pågående projekt av tidigare tagna investeringsbeslut tas i drift de närmaste åren men att utbyggnaden avstannar efter 2027.

På sikt bör konsumtionen stiga av strukturella skäl, snarare än temporära köldknäppar. Dessa köldknäppar ger dock en försmak på den potentiella uppsida som finns i elpriserna. Eftersom det knappt byggs någon produktion samtidigt som konsumtionen ser ut att stiga, kan elenergiöverskottet kanske börja minska snart. Om det händer stiger de nordiska elpriserna mot europeiska nivåer.

Den svenska elförsörjningen är fortsatt stabil, trots kriget i Mellanöstern. Tillgången på el i Sverige är god och det svenska elsystemet är robust och har goda marginaler. Den politiska risken är osedvanligt hög, med flera reformer och beslut som påverkar aktörernas beslutsunderlag. I och med att valkampanjerna inleds kan den politiska risken öka ytterligare.

Har ni frågor?

Kontakta oss med era frågor kring er elanvändning.