Marknadsläget september 2026

I augusti låg elpriserna över fjolårsnivån i samtliga svenska elprisområden. Det är en följd av bortfall i kärnkraftsproduktionen och ett betydande underskott i den hydrologiska balansen. Krisen i Mellanöstern har ännu inte funnit någon lösning och osäkerheten kring förhandlingarna mellan parterna kvarstår. Tillsammans med låg fyllnadsgrad i gaslagren har det lett till höga elpriser i Europa.

Väder och spotpriser

I norr har vi sett stora nederbördsmängder, medan det i södra delarna av vårt land varit ovanligt torrt för årstiden. Tillrinningen till magasinen förbättrades något under augusti, men var ändå lägre än normalt. Lägre temperaturer i Norden ledde till en något högre elanvändning i augusti jämfört juli och vi går snart in i uppvärmningssäsong. Medelpriset i SE1 och SE2 har varit lägre än i SE3 och SE4 där priserna i SE4 legat högst de senaste veckorna.

Månadens lägsta kvartsspotpris under augusti var omkring 0 öre/kWh i samtliga elområden och månadens högsta kvartsspotpriser var 198 öre/kWh i SE1, 213 öre/kWh i SE2, 275 öre/kWh i SE3 och 372 öre/kWh i SE4.

Hydrologisk balans

Den nordiska vattenkraften spelar en avgörande roll för att hålla elpriserna stabila eftersom den är planerbar och snabbt kan anpassas efter efterfrågan. Nederbörden är särskilt betydelsefull i Norge och norra Sverige, där vattenkraften utgör den dominerande produktionsformen. Den södra halvan av Norge rymmer omkring hälften av Nordens vattenmagasin.

När vi nu kommer in i uppvärmningssäsongen uppvisar den hydrologiska balansen i södra Norge det största underskottet på 30 år. Norden går därmed in i hösten med ett betydande underskott som i skrivande stund ligger på -20,9 TWh. Detta kommer att ge fortsatt stöd till de svenska elpriserna under hösten och nästa år – även om det kommer nederbörd kommande veckor.

Ett försämrat hydrologiskt läge ökar Nordens exponering mot marginalkostnaderna för kol- och gaskraft på den europeiska marknaden, vilket också återspeglas i prissättningen på terminsmarknaden.

Gasmarknaden

Osäkerheten kring läget i Mellanöstern är stor och osäkerhet kostar. Sedan årsskiftet har gaspriserna stigit med 134 procent. I skrivande stund ligger fyllnadsgraden på ungefär 64 procent, vilket är mer än 10 procentenheter lägre än förra årets nivå vid samma tid. Det är den lägsta säsongsjusterade nivån som noterats och den önskade fyllningsgraden om 80 procent kan bli svår att uppnå innan vi är inne i uppvärmningssäsongen.

Kärnkraft

Revisionerna av kärnkraftverken i Norden är i år särskilt omfattande och i augusti var tillgängligheten omkring 70 procent. Under september sjunker den till 64 procent. Planerade underhåll genomförs normalt under sommarhalvåret, men i år har revisioner dessutom förlängts när oväntade fel upptäckts.

I nuläget producerar nordisk kärnkraft på ca 70 procent, vilket är omkring 8 000 MW av totalt 11 363 MW installerad kapacitet. Ringhals 3 har försenats till 31 oktober, uppstart skulle varit 23 juli, Ringhals 4 har planerad återstart 15 oktober och Forsmark 1 kommer att vara i revision fram till 17 november. I Finland kommer tre av reaktorerna under hösten att vara i revision.

Läget i Mellanöstern

Läget i Mellanöstern är fortsatt osäkert och kan förändras snabbt. Militära attacker har återupptagits efter en period av diplomatiskt dödläge och ökad ekonomisk press på Iran från amerikanskt håll. Antalet fartygspassager genom Hormuzsundethar minskat kraftigt de senaste dagarna. Trafiken genom Hormuzsundet där en femtedel av världens oljetransporter passerar är starkt begränsad. Marknaden har dock hittills hanterat störningarna väl och någon fysisk brist på olja eller drivmedel har inte uppstått i Europa eller Sverige. Effekterna på energimarknaderna av konflikten i Mellanöstern bedöms kvarstå även under 2027.

Terminspriser

På den svenska elmarknaden är det främst inte energikrisen i Europa som gör att elpriserna är betydligt högre i år än i fjol även om det påverkar. I stället är det underskottet i hydrologin och en omfattande revision av kärnkraften som är de största orsakerna. Dessa faktorer kommer fortsätta att ge stöd åt terminspriserna under hösten och nästa år.

Får Norden fortsatt stort underskott i hydrologi, lite vind och en kall vinter, stärker detta kopplingen till de högre elpriserna som råder i Europa, medan om Norden får en mild, vindrik och blöt vinter kommer priserna i Norden att gå åt andra hållet.

Har ni frågor?

Kontakta oss gärna med era frågor kring er elanvändning.