Marknadsläget oktober 2026

September månad blev varmare än säsongssnittet med nederbörd som var ojämnt fördelad över landet. Blött väder i norr och torrt i söder ger prisskillnader mellan elområdena. En stor del av kärnkraften är ute för revision och tillsammans med låg nivå i vattenmagasin spär detta på priserna inför vintern. Krisen i Mellanöstern är nu inne på sin åttonde månad och osäkerheten kring utvecklingen, samt höga gaspriser påverkar elpriserna - främst ute i Europa.

Väder och spotpriser

Det har varit stora skillnader i priser mellan elområdena där priserna i norr varit betydligt lägre än i söder. I norr har vi sett stora nederbördsmängder, medan det i södra delarna av vårt land varit ovanligt torrt för årstiden. De stora prisskillnaderna mellan områdena visar på de överföringsbegränsningar för att transportera den mängd el som efterfrågas mellan olika delar av landet.

I vinter väntas elmarknaden präglas av större prisvariationer än tidigare. Skillnaderna kan bli betydande både mellan olika tider på dygnet och mellan olika elområden. Bakom utvecklingen ligger en växande andel väderberoende produktion samt prispåverkan från den europeiska elmarknaden. För elköpare innebär det att rätt elavtal och en medveten styrning av elanvändningen kan få allt större betydelse för den totala elkostnaden.

Månadens lägsta kvartsspotpris under september var -5,71 öre/kWh i SE3 och inträffade söndagen den 9 augusti och månadens högsta kvartsspotpris var 898,07 öre/kWh i SE4 Malmö den 14 september.

Hydrologisk balans

Den nordiska vattenkraften spelar en avgörande roll för att hålla elpriserna stabila eftersom den är planerbar och snabbt kan anpassas efter efterfrågan. Nederbörden är särskilt betydelsefull i Norge och norra Sverige, där vattenkraften utgör den dominerande produktionsformen. Den södra halvan av Norge rymmer omkring hälften av Nordens vattenmagasin. Ett försämrat hydrologiskt läge ökar Nordens exponering mot marginalkostnaderna för kol- och gaskraft på den europeiska marknaden, vilket också återspeglas i prissättningen på terminsmarknaden.

Den hydrologiska balansen i Norden har förbättrats under september men dras fortfarande med ett underskott om ca 11 TWh. SMHI:s prognos för Norden pekar mot totalt sett relativt normal nederbörd under oktober. Inledande ostadigt väder följt av mer högtrycksdominerat väder. Södra Norge som under lång tid drabbats av torrt väder, vilket pressat den hydrologiska balansen och magasinnivåerna, ser dock ut att få blötare än normalt från mitten av oktober vilket hjälper upp underskottet i vattenmagasinen något.

Gasmarknaden

I skrivande stund ligger fyllnadsgraden på ungefär 71 procent. Det är ca 10 procentenheter under fjolårets nivå och det är den lägsta säsongsjusterade nivå som noterats.  Osäkerheten kring huruvida Hormuzsundet öppnar eller ej påverkar gasmarknaden inför vintern. Den önskade fyllningsgraden om 80 procent ser inte ut att kunna uppnås då vi nu går in i uppvärmningssäsong. Ökad oro för kommande påfyllning av gaslager ger avtryck på elpriserna nu och dess kommande förväntningar.

Kärnkraft

Under september månad har tillgängligheten för kärnkraften sjunkit till under 50 procent. Förlängda planerade underhåll tillsammans med modernisering och livstidsförlängning av flera reaktorer gör att vi i dag för Norden har en ovanligt låg tillgänglighet för årstiden.

I nuläget producerar nordisk kärnkraft på ca 49 procent, vilket är omkring 5 500 MW av totalt 11 363 MW installerad kapacitet. Ringhals 3 har försenats till 31 oktober, uppstart skulle varit 23 juli, Ringhals 4 är försenad till 30 november, hade planerad återstart 15 oktober och Forsmark 1 kommer att vara i revision fram till 17 november. I Finland kommer ett par av reaktorerna under hösten att vara i revision, bland annat Nordens största reaktor Olkiluoto 3 med en installerad effekt om 1 570 MW. Den beräknas vara tillbaka i produktion 29 oktober.

Den låga tillgängligheten i kärnkraften tillsammans med underskottet i den hydrologiska balansen gör att Norden påverkas mer av elpriserna i Europa.

Läget i Mellanöstern

Läget i Mellanöstern är fortsatt osäkert och krisen är nu inne på sin åttonde månad. Trafiken genom Hormuzsundet där en femtedel av världens oljetransporter passerar är starkt begränsad. Krisen i Hormuzsundet ger i allmänhet högre gaspriser globalt och i synnerhet höga elpriser i Europa. Den 2 oktober beslutade G7-länderna att samordnat frigöra totalt 100 miljoner fat diesel och råolja ur sina beredskapslager. Åtgärden ska genomföras via Internationella energiorganet, IEA, under de kommande fyra månaderna och syftar till att stabilisera en hårt pressad global energimarknad. Marknaden har dock hittills hanterat störningarna väl och någon fysisk brist på olja eller drivmedel har ännu inte uppstått i Europa eller Sverige. Effekterna på energimarknaderna av konflikten i Mellanöstern bedöms kvarstå även under 2027.

Terminspriser

På den svenska elmarknaden är det främst inte energikrisen i Europa som gör att elpriserna är betydligt högre i år än i fjol även om det påverkar. I stället är det underskottet i hydrologin och en omfattande revision av kärnkraften som är de största orsakerna. Dessa faktorer kommer fortsätta att ge stöd åt terminspriserna under hösten och nästa år.

Får Norden fortsatt stort underskott i hydrologi, lite vind och en kall vinter, stärker detta kopplingen till de högre elpriserna som råder i Europa, medan om Norden får en mild, vindrik och blöt vinter kommer priserna i Norden att gå åt andra hållet.

Flexibilitet

Flexibilitet blir en allt viktigare resurs på elmarknaden. Priset kan skilja sig mycket mellan olika tider på dygnet beroende på bland annat efterfrågan, väder och produktionen av vind- och solkraft. Den som kan flytta sin elanvändning till tider när elen är billigare kan med ett flexibelt elavtal minska sina kostnader samtidigt som det bidrar till ett mer robust elsystem.

Har ni frågor?

Kontakta oss gärna med era frågor kring er elanvändning.