Marknadsläget juli 2026

Juni har präglats av värme och höga spotpriser. Ett ihållande högtryck över Europa har medfört svaga vindar och mycket höga temperaturer, vilket har påverkat elproduktionen. Den hydrologiska balansen har förbättrats men ligger fortfarande under det normala för årstiden. Samtidigt genomgår delar av den installerade kärnkraftskapaciteten planerade sommarrevisioner. Gaslagren i Europa befinner sig dessutom på en historiskt låg nivå för årstiden. Den geopolitiska risken är fortsatt förhöjd till följd av oroligheterna i Mellanöstern, där osäkerheten kring de pågående förhandlingarna mellan parterna kvarstår.

Väder och spotpriser

Elpriserna påverkas för närvarande främst av väderförhållandena. Den extrema värmeböljan i Europa har drivit upp efterfrågan på el genom ett kraftigt ökat behov av luftkonditionering, samtidigt som elproduktionen har begränsats. En kombination av svaga vindar och reducerad kärnkraftsproduktion – bland annat till följd av att flodvattnet varit för varmt för reaktorkylning – har lett till att spotpriserna under kvällstimmarna stigit till närmare 6 SEK/kWh.

De höga elpriserna på kontinenten påverkar även den nordiska marknaden. Ett begränsat kärnkraftsutbud i kombination med svaga vindförhållanden i Norden bidrar till att hålla prisnivåerna förhöjda.

Månadens högsta dagsspotpris var 169 öre/kWh i SE4 Malmö tisdagen den 30 juni och månadens lägsta dagsspotpris var 2 öre/kWh i SE2 Sundsvall söndagen den 14 juni.

Hydrologisk balans

Den nordiska vattenkraften spelar en avgörande roll för att hålla elpriserna stabila eftersom den är planerbar och snabbt kan anpassas efter efterfrågan. Nederbörden är särskilt betydelsefull i Norge och norra Sverige, där vattenkraften utgör den dominerande produktionsformen.

Just nu finns ett underskott i den hydrologiska balansen i södra Norge, där omkring hälften av Nordens vattenmagasin är belägna. Ett försämrat hydrologiskt läge ökar Nordens exponering mot marginalkostnaderna för kol- och gaskraft på den europeiska marknaden, vilket också återspeglas i prissättningen på terminsmarknaden.

I skrivande stund uppgår underskottet i den hydrologiska balansen till cirka 14 TWh, vilket bidrar till högre priser både på spotmarknaden och på de närmast liggande terminskontrakten.

Gasmarknaden

Gaslagernivåerna i EU är fortsatt låga. I skrivande stund ligger nivån på ungefär 49 procent vilket är en historiskt låg nivå för årstiden. Detta stöder priserna under sommaren och om krisen i Mellanöstern inte får en lösning kan det under sensommar/höst leda till ett priskrig avseende LNG mellan Europa och Asien. Situationen med höga temperaturer i Europa dränerar lagren ytterligare då kylaggregat drar enorma mängder el. Ökad oro för kommande påfyllning av gaslager ger avtryck på energipriserna nu och dess kommande förväntningar.

Kärnkraft

Nordisk kärnkraft producerar i nuläget på ca 64 procent, vilket är strax över 7 000 MW av totalt 11 363 MW installerad kapacitet. Ringhals 3 och Oskarshamn 3 är i planerad revision och Ringhals 4 har stängt ned sin produktion till följd av nödvändigt underhåll och väntas åter i drift den 15 oktober. Återstart planeras för Ringhals 3 den 31 aug och för Oskarshamn 3 den 10 juli. Planerade och förlängda sommarrevisioner hjälper till att hålla spotpriserna på el uppe.

Läget i Mellanöstern

Effekterna på energimarknaderna av konflikten i Mellanöstern bedöms kvarstå även under 2027, även om utsikterna för en mer varaktig stabilisering har förbättrats genom samförståndsavtalet om vapenvila mellan Iran och USA . Under de närmaste dagarna väntas parterna fortsätta förhandlingarna i Qatar för att diskutera avtalets genomförande och nästa steg i processen.

Efter de senaste samtalen mellan parterna har oljeleveranserna genom Hormuzsundet successivt återupptagits, vilket har bidragit till att oljepriset fallit tillbaka. Den riskpremie som byggdes upp i samband med konfliktens utbrott har i stort sett försvunnit, och från pristopparna under april och maj har oljepriset sjunkit med omkring 40 procent.

Framtid

De högre elpriserna i Sverige jämfört med i fjol beror främst på ett underskott i den hydrologiska balansen och omfattande kärnkraftsrevisioner, snarare än på den europeiska energikrisen. På längre sikt väntas ökad elektrifiering, ny industri och datacenter minska elöverskottet och stärka kopplingen till de högre elpriserna i Europa.

Det torra vädret väntas fortsätta ge stöd åt elpriserna under hösten. Begränsad nederbörd och hög avdunstning håller den hydrologiska balansen på låga nivåer, vilket höjer vattenvärdet och därmed elpriserna i Norden. Det är en tydlig kontrast mot de två föregående somrarna då god vattentillgång pressade priserna, särskilt i norra Sverige.

Samtidigt minskar utbyggnadstakten av ny elproduktion. Den lägre investeringstakten i framför allt vindkraft riskerar att snabbt minska det nordiska elöverskottet och därmed den historiska prisrabatten mot övriga Europa. I ett mer integrerat europeiskt elsystem ökar värdet av flexibilitet och en aktiv elhandelsstrategi, vilket kan bidra till lägre obalanskostnader och bättre möjligheter att hantera prisvariationer.

Har ni frågor?

Kontakta oss gärna med era frågor kring er elanvändning.