Visst kan elräkningen kännas som ett mysterium ibland? Det är lätt att undra varför elpriset varierar så mycket och vad som egentligen styr det. I den här artikeln förklarar vi på ett tydligt och enkelt sätt hur elpriset sätts via den nordiska elbörsen Nord Pool, vilka faktorer som påverkar elpriset och hur du som elkund kan påverka din egen elkostnad.
För att du bättre ska förstå din elräkning behöver vi börja med att förklara elbörsen Nord Pool. Nord Pool är den gemensamma marknadsplats där el köps och säljs för hela Norden (samt delar av Europa). Här möts elproducenter (exempelvis kraftverk och vindparker) och elhandelsbolag för att handla el varje dag.
Sverige har varit en del av Nord Pool sedan 1996, så vårt elpris bestäms i hög grad av utbud och efterfrågan på den nordiska elmarknaden. Man kan likna det vid en auktion eller en aktiebörs, fast för el. Priset sätts där köpare och säljare möts, och det priset ligger sedan till grund för vad du som konsument får betala för elen.
Elpriset på Nord Pool sätts genom så kallad spotmarknadshandel för leverans nästkommande dygn. Varje dag lämnar alla aktörer (producenter och elhandlare) in bud på hur mycket el de vill sälja eller köpa för kommande dygn. Budgivningen stänger mitt på dagen, och omkring klockan 13–14 varje dag presenteras elpriset kvart för kvart för nästa dygn.
Prissättningen fungerar enligt klassisk marknadslogik: utbud (produktionsbud) matchas mot efterfrågan (köparbud) varje kvart, och spotpriset för en given timme blir där utbuds- och efterfrågans kurvor möts. Med andra ord fastställs ett unikt spotpris för varje kvart på dygnet baserat på hur mycket el som finns tillgänglig och hur mycket el som behövs den kvarten.
Det kvartsvisa spotpriset påverkas direkt av hur balansen mellan utbud och efterfrågan ser ut vid just den tiden. Finns det gott om billig kraftproduktion – exempelvis mycket vind- och vattenkraft – samtidigt som efterfrågan är låg (till exempel en blåsig natt), då pressas priset ner. Och tvärtom, om efterfrågan är hög (en kall vintermorgon) och tillgänglig produktion är begränsad, kan priserna sticka iväg uppåt.
Elpriset varierar ständigt och styrs i grunden av utbud och efterfrågan, men det finns många faktorer i bakgrunden som påverkar både utbudet av el och efterfrågan på el. Här är några av de viktigaste:
Även globala faktorer som världsmarknadspriser på gas och kol, valutakurser och politiska beslut kan påverka elpriset, eftersom vi i Norden handlar el med omvärlden. Exempelvis kan höga gaspriser i Europa öka efterfrågan på svensk el och driva upp priset här.
När Nord Pool har satt spotpriset per kvart, hur påverkar det sedan dig? Jo, spotpriset är elhandelsbolagens inköpspris på el och utgör basen för det pris du som kund får på ditt elavtal. Du kan som privatperson inte köpa el direkt på Nord Pool, utan du köper via ett elhandelsbolag som till exempel Dalakraft. Elhandelsbolaget tar spotpriset och lägger på sina kostnader (till exempel för elcertifikat, ursprungsgarantier, administrativa avgifter) samt moms, vilket resulterar i det slutliga kundpriset.
Hur spotpriset påverkar din elräkning beror också på vilket typ av avtal du har:
Oavsett avtalsform slår spotpriset på Nord Pool igenom till dig, antingen direkt eller indirekt. Har du rörligt avtal följer din elkostnad utvecklingen på elbörsen upp och ned. Har du ett avtal med fast pris märker du inte av de dagliga svängningarna, men det är bra att vara medveten om att tryggheten som följer med det kostar extra då elbolagen behöver ta höjd för olika faktorer i prissättningen – något som oftast blir dyrare för kunden i längden.
Dalakraft har medvetet valt att inte erbjuda ett avtal med fast pris eftersom vi anser att det inte gynnar kunden över tid då riskpåslaget behöver vara ganska högt. I stället erbjuder vi flera alternativ där du kan få extra trygghet under vintern, flexibilitet året om eller det bästa av två världar. Läs mer om våra elavtal här.
Generellt kan man säga att elpriset följer samhällets rytm:
Det här mönstret med låga priser på natten, högre på morgonen och tidig kväll, är förstås en generalisering. Ibland kan ovanliga situationer (till exempel väldigt kallt väder en hel dag eller extrem vindkraftsproduktion en blåsig natt) rubba det, men som regel kan du förvänta dig att elen är dyrare de timmar då “alla andra” använder den, och billigare när belastningen är låg.
För den som har ett kvartsprisavtal öppnar detta för möjligheten att planera sin elanvändning smart och därmed spara pengar.
Även om du själv inte kan påverka elpriset på marknaden, finns det flera sätt att som privatperson anpassa sig för att sänka elräkningen:
Att hänga med i svängningarna på elbörsen och anpassa sin förbrukning kan spara pengar. Minst lika viktigt är dock att du har rätt elavtal.
Hos Dalakraft hittar du flera typer av elavtal, alltid med 100 procent förnybar el och konkurrenskraftiga priser. Ta gärna en titt på vårt utbud, med allt från rörligt pris med kvarts- eller månadsdebitering till smarta avtal som Dala Elfond.
Läs mer och jämför Dalakrafts elavtal för att se vilket som passar dig bäst. En liten insats i form av att se över ditt elavtal kan göra stor skillnad för plånboken och tryggheten i längden.
Känns det klurigt att veta vad som passar ditt hushåll bäst? Kontakta oss, vi hjälper dig gärna.
En bit in i november kom kylan till Sverige och lyfte elpriserna från den milda och nederbördsrika oktober. Fortsättningen av 2025 ser dock ut att bli mild. Oskarshamn 3 startades upp efter årlig revision, men har nu åter stängts ned till följd av turbinproblem. Forsmark 1 åter i produktion vilket hjälper upp energibalansen. Driftsättning skedde i mitten av månaden för den nya förbindelsen Aurora line mellan Sverige och Finland.
Vi har både sett stora skillnader och samstämmiga priser mellan elprisområdena under november. Vid lägre temperaturer, ökande last, isläggning i norr samt vindfattiga förhållanden har priserna legat i stort sett på samma nivåer i de fyra prisområdena. När det varit blåsigt och milt har priserna gått isär mellan prisområdena och vi har sett lägre priser i norr och högre i de södra delarna av landet.
Månadens högsta dagsspotpris var 247 öre/kWh i elområde SE4 till följd av låg vindkraftsproduktion. Månadens lägsta dagsspotpris var -3,2 öre/kWh i SE1. Under det dygnet varierade kvartspriserna i SE4 mellan 95 öre/kWh och 479 öre/kWh (i SE3 mellan 77 öre/kWh och 413 öre/kWh).
Kärnkraft - Oskarshamn 3 startades under november upp efter ca sju månaders stillestånd, men har nu åter stängts ned till följd av turbinproblem. Reaktorn förväntas dock återstartas inom kort. Forsmark 1 åter i produktion vilket hjälper upp energibalansen.
De låga elpriserna pressar producenterna och i år har knappt någon turbin beställts. De politiska riskerna är höga där flera reformer och beslut kan komma att påverka investeringsviljan hos aktörer som planerar nybyggnation av elproduktion. En situation där ingen eller mycket liten ny produktion finns på plats de närmaste åren ger utrymme för högre elpriser om konsumtionen samtidigt ökar. Det innebär även fler timmar med priskoppling mot Europa. I Europa har hösten varit mild vilket tillsammans med ett relativt stort utbud, gjort att priserna på gas sjunkit. Även förslag till fredsplan från USA och Ryssland, som mottagits positivt från Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, har påverkat prisbilden. Gaslagren har i nuläget ca 76 procent fyllnadsgrad, vilket är något lägre än föregående år. Samtidigt spås nu milt väder resten av året vilket bidrar till att priset på gas tappat en del.
Aurora Line är den nya kraftledningen mellan Sverige och Finland som nu tagits i drift. Projektet har genomförts på så när halva den beräknade byggtiden. Aurora Line är ett så kallat PCI-projekt (Project of Common Interest) som delvis har finansierats av EU och ökar mängden el som kan handlas mellan länderna med över 30 procent. Hur påverkar detta då elpriserna? Ledningen kan bidra till att sänka priserna i södra Sverige till följd av att Finland kommer att importera mer el från norra Sverige där den är billigast i stället för från SE3. Följaktligen finns då mer kraft kvar till inhemsk konsumtion i framför allt SE3 men även SE4 kan komma att påverkas. Elpriserna i norr (SE1 och SE2) kommer därmed också då att bli något högre.
Ökad andel väderberoende kraftkällor som vind- och solkraft skapar större obalanser i nätet till följd av svårigheter att planera och reglera produktionen. Detta tillsammans med förändringar som Svenska kraftnät införde i mars har medfört att obalanskostnader ökat rejält. Som ett första steg för övergång till kvartspriser infördes den 4 mars en automatiserad nordisk energiaktiveringsmarknad för mFRR EAM vilket ersatte en tidigare manuell process. Detta har fått en påverkan på obalanspriserna då prognosfel på kvartsnivå också ökar risken för kostsamma avvikelser. Större förmåga till hantering närmare leveransögonblicket kan minska obalanskostnaderna för producenter.
Elförsörjningen i Sverige är i nuläget stabil. Väder och produktionsförutsättningar förväntas ha fortsatt stor prispåverkande effekt under inledningen av vintern samtidigt som en kärnreaktor fortfarande är ute i revision. Väderprognoserna för kommande veckor ser milda ut med ett temperaturöverskott på 2-3 grader vilket kan komma att trycka ned spotpriserna och de närmaste terminerna.
Effektläget är fortsatt stabilt men kyligare väder ökar förbrukningen vilket drar upp priserna vissa timmar, särskilt om det sammanfaller med timmar med mindre mängd vindkraft i systemet.
I våras inledde Svenska kraftnät en upphandling av en strategisk reserv, som är ett slags försäkring som kan användas vid effektbristsituationer. Upphandlingen av en strategisk reserv avslutades den 7 oktober i år utan att något anbud antagits, då det utifrån regelverket inte gick att anta några av de inkomna anbuden i upphandlingen. Svenska kraftnät inleder nu en förnyad upphandling av strategisk reserv för vintern 2025/2026. Till skillnad från den avbrutna upphandlingen i höstas ska ny metodik för att bedöma anbudens kostnadseffektivitet vid en reducering av volymen tillämpas.
Visste du att vädret har stor påverkan på elpriset? Vind, temperatur och nederbörd kan få elpriset att svänga rejält och ibland till och med ge minuspriser under blåsiga och milda dagar. I den här artikeln går vi igenom hur väderfaktorerna påverkar elpriset året runt.
Varje årstid bjuder på unika väderförhållanden som påverkar både efterfrågan på el (hur mycket vi använder för uppvärmning eller kylning) och utbudet av el (hur mycket kraft våra vind-, vatten- och solkraftverk kan producera).
Generellt gäller att kallare väder ökar elanvändningen och pressar upp priserna, medan mer vind och mer nederbörd ökar elproduktionen och kan sänka priserna. Andelen väderberoende elproduktion, så som vindkraft och solenergi, har ökat de senaste åren vilket gör att elpriset numera kan variera snabbt när vädret skiftar. Nedan tittar vi på varje årstid för sig.
Vintern brukar innebära högre elpriser, framför allt för att kyligare temperaturer driver upp efterfrågan på el för uppvärmning. Kalla och vindstilla vinterdagar leder ofta till att elpriset når sina högsta toppar för året. När det är sträng kyla och dessutom torrt väder kan situationen bli ännu mer ansträngd.
Samtidigt kan mildare vintrar ge motsatt effekt. En mild och blöt vinter med mycket blåst innebär lägre uppvärmningsbehov och god tillgång på vind- och vattenkraft. Det kan pressa ner elpriset rejält. Ibland har vintern till och med bjudit på rekordlåga priser vissa år, när det varit ovanligt varmt och regnigt.
Till exempel bidrog den extremt milda vintern 2019–2020, den varmaste som uppmätts på många håll, till så god tillgång på vind- och vattenkraft att elpriserna tillfälligt blev negativa under vissa timmar. Vattenmagasinen var välfyllda och snösmältningen i fjällen skedde i lagom takt, vilket gav god vattenkraft långt in på året.
Under våren börjar situationen ofta lätta på elmarknaden. Temperaturen stiger, vilket minskar behovet av uppvärmning när dagarna blir längre och ljusare. Den kanske viktigaste faktorn är dock vårfloden, när snön och isen smälter i fjällen och fyller på vattenmagasinen.
Det brukar ge gott om vattenkraftsel under vår- och försommaren, något som vanligtvis sänker elpriserna. Om vintern varit snörik kan tillrinningen från snösmältningen bli stor, vilket ökar produktionen i vattenkraftverken.
Det motsatta kan ske om våren blir ovanligt torr eller kall. Om snömängderna från vintern är små, eller om det faller lite nederbörd tidigt på året, fylls inte vattenmagasinen på som normalt. Då minskar vattenkraftsproduktionen och vi går in i sommaren med sämre tillgång på el, vilket tenderar att hålla uppe prisnivån. Lyckligtvis är sådana vårar ovanliga och oftare ser vi vårfloden bidra till stabila eller fallande priser.
Värt att nämna är också att soliga vårdagar numera ger ett allt tydligare tillskott av solel, i takt med att antalet solcellsanläggningar ökar. Även om solenergin fortfarande utgör en liten andel av Sveriges elmix kan den under klara vår- och försommardagar bidra på dagtid och hjälpa till att hålla dagspriserna nere.
Sommaren brukar traditionellt vara den period då elpriset är som lägst. Behovet av el för uppvärmning är minimalt under varma månader, och i Sverige har kylbehovet (till exempel luftkonditionering) historiskt varit ganska litet jämfört med vinterhalvårets uppvärmningsbehov. Dessutom är vattenmagasinen ofta välfyllda efter vårfloden, vilket ger god vattenkraftsproduktion i början av sommaren.
Men vädret kan slå om snabbt och sommaren kan också överraska. Om det blir en extremt torr och vindstilla sommar sjunker vattennivåerna i magasin och vattendrag, något som kan leda till minskad vattenkraftsproduktion och stigande elpriser.
Vissa somrar kan präglas av växlande väder, där perioder med sol och värme avlöses av regn, blåst eller tillfälliga temperaturfall. För elmarknaden innebär det en viss osäkerhet, då blåsiga dagar gynnar vindkraften, medan torra och varma perioder kan begränsa vattenkraftens kapacitet.
Under soliga dagar produceras ofta mycket solel, särskilt i södra Sverige där flest solcellsanläggningar finns. Solkraften ger störst effekt mitt på dagen, vilket kan pressa ner elpriset under vissa timmar. Men varma och stillastående kvällar kan innebära låg vindkraftsproduktion, vilket gör att elpriset kan svänga.
Det gör att även under sommaren, då elpriset generellt är lägre, kan väderväxlingar över dygnet och mellan olika delar av landet påverka priset märkbart.
Hösten är en övergångstid som kan gå åt olika håll beroende på vädret. När vi går mot mörkare och svalare tider börjar efterfrågan på uppvärmning så smått öka igen, vilket kan pressa elpriset uppåt.
Samtidigt är hösten ofta förknippad med lågtryck, blåst och regn, särskilt i norra Europa. Det gynnar både vindkraftsproduktionen och fyller på vattenmagasinen. Men om höstvädret blir torrt, eller ovanligt lugnt på vindfronten, kan situationen bli den omvända. Efter en sommar med låga vattennivåer är elmarknaden då beroende av höstregnen för att återhämta vattenkraften inför vintern.
Uteblir regnet, och om det dessutom är vindstilla, riskerar vi att gå in i vintersäsongen med ett underskott på billig förnybar el. Då hålls priserna uppe eller fortsätter att stiga.
Sammanfattningsvis kan man säga att vädret påverkar elpriset året om. Sverige är till stor del beroende av väderbaserad elproduktion: vattenkraft (som styrs av nederbörd och snösmältning) samt vindkraft och i viss mån solkraft. Under vattenrika år, så kallade våtår när tillrinningen överstiger det normala, kan elpriserna bli lägre än snittet, medan torrår med underskott på vatten oftast ger högre elpriser.
Vattenkraftens produktion kan svänga mellan 50 och 80 TWh per år beroende på hur mycket det regnar och snöar, vilket i sin tur påverkar elpriserna kraftigt. Och vinden är lika nyckfull – blåsiga perioder ger extra kraft och pressar ned priset, medan vindstilla högtryck leder till mer begränsad elproduktion och högre priser.
För konsumenter innebär det att elpriset vi möter speglar naturens skiftningar. Genom att vara medveten om hur årstiderna och vädret påverkar kan man också bättre förstå varför elräkningen varierar och om möjligt planera sin elanvändning efter när priserna väntas vara som lägst.
Vädret kan vi inte styra över, men oavsett om du vill ha trygghet under vintern, flexibilitet året om, eller det bästa av båda världar har Dalakraft en lösning för dig. Vi erbjuder både helt rörligt pris med kvarts- eller månadsdebitering, och olika alternativ för dig som önskar mer trygghet. Med Dala Elfond får du en förvaltad och en rörlig del vilket ger stabilare pris över tid, och Dalakraft Vintertrygg låter dig prissäkra en del av din förbrukning under vintermånaderna.
Läs mer om våra elavtal här, eller kontakta oss så hjälper vi dig att hitta en lösning som matchar dina behov.
Marknadsläget för producenter november 2025 präglas av lågtrycksbetonat väder, milda temperaturer och riklig nederbörd. Mängden vatten tillgänglig för vattenkraftproduktion har stigit, samtidigt som lasten varit förhållandevis låg. Väder och produktionsförutsättningar väntas få stor prispåverkande effekt under hösten och inledningen av vintern.
Vi har sett stora skillnader mellan elprisområdena under oktober med låga priser i SE1 och SE2 till följd av hög produktion av vatten och vindkraft, medan SE3 och SE4 haft betydligt högre priser till följd av kärnkraftsrevision. Även låga vattennivåer i södra Norge smittar av sig på priserna i södra Sverige.
Månadens högsta dagsspotpris var 187 öre/kWh i SE3 den 14 oktober till följd av låg vindkraftsproduktion. Månadens lägstapris var -8,4 öre/kWh i SE1 den 2 oktober.
Första månaden med kvartsupplösning på spotmarknaden har passerat. Kvartspriser har införts för att skapa ett mer flexibelt och effektivt elsystem baserat på EU-lagstiftning. Detta ger bättre möjlighet att balansera produktion och efterfrågan då mer väderberoende elenergikällor som sol- och vindkraft blivit en allt större del av utbudet.
Elenergiöverskottet pressar elpriserna i Sverige förutom då vi får vindfattiga förhållanden och lägre temperaturer – då stiger elpriset framför allt i SE3 och SE4.
Kärnkraft i revision – Oskarshamn 3 nu återstartad efter sju månaders stillestånd, fortfarande är Forsmark 1 i revision och beräknas gå i drift den 6 december.
De låga elpriserna pressar producenterna – i år har en enda turbin beställts. De politiska riskerna är höga, där flera reformer och beslut kan komma att påverka investeringsviljan hos aktörer som planerar nybyggnation av elproduktion. En situation där ingen eller mycket liten ny produktion finns på plats de närmaste åren ger utrymme för högre elpriser om konsumtionen samtidigt ökar. Det innebär även fler timmar med priskoppling mot Europa. I Europa, där gas och geopolitiska beslut sätter elpriserna, är de betydligt högre. Gaslagren har i nuläget ca 83 procent fyllnadsgrad, vilket är lägre än föregående år då nivån låg på 94 procent vid samma tid. En mindre mängd gas i lagren ökar risken för högre priser om det blir kallt och vindstilla.
Ökad andel väderberoende kraftkällor som vind- och solkraft skapar större obalanser i nätet till följd av svårigheter att planera och reglera produktionen. Detta tillsammans med förändringar som Svenska kraftnät införde i mars har medfört att kostnader på grund av obalans har ökat rejält. Som ett första steg för övergång till kvartspriser infördes den 4 mars en automatiserad nordisk energiaktiveringsmarknad för mFRR EAM vilket ersatte en tidigare manuell process. Detta har fått en påverkan på priserna då prognosfel på kvartsnivå också ökar risken för kostsamma avvikelser. Större förmåga till hantering närmare leveransögonblicket kan minska kostnaderna för producenter.
Elförsörjningen i Sverige är i nuläget stabil. Väder och produktionsförutsättningar förväntas ha fortsatt stor prispåverkande effekt under hösten och inledningen av vintern samtidigt som revisioner i kärnkraften fortfarande pågår.
Effektläget är fortsatt stabilt men kyligare väder ökar förbrukningen vilket drar upp priserna vissa timmar, särskilt om det sammanfaller med timmar med mindre mängd vindkraft i systemet.
Sverige kan få klara sig utan strategisk reserv i vinter då upphandlingen är avbruten på grund av att inga bud under maxtaket kommit in. Svenska kraftnät bedömer dock effektbalansen som positiv inför kommande vinter.
Det finns många parametrar som styr vilket elavtal som är bäst för ett företag. Man behöver till exempel ta hänsyn till förbrukningsnivå, hur stor risk man är villig att ta, hur aktivt man vill att elavtalet förvaltas och hur viktigt det är med förutsägbara elkostnader. Här förklarar vi hur det fungerar och vad det kan innebära för just ert företag.
På Dalakraft har vi ett helt team som består av förvaltare, elhandlare, analytiker och rådgivare som samarbetar för att förvalta våra kunders elavtal så bra som möjligt utifrån ovanstående parametrar. Att navigera elmarknaden är komplext —priserna svänger med väder, efterfrågan och internationella händelser. För många företag är portföljförvaltning ett klokt sätt att skapa mer förutsägbarhet i elkostnaderna.
Portföljförvaltning innebär att elinköpen delas upp och prissäkras successivt över längre tid genom så kallad terminshandel och andra finansiella produkter kopplade till el. Syftet är att sprida riskerna och få en mer stabil kostnadsutveckling än om man säkrar allt vid ett tillfälle, eller följer spotpriset fullt ut.
Portföljförvaltning utgår från varje enskilt företags behov och riskprofil. Tillsammans med företagsrepresentant från Dalakraft sätter ni en risk- och prissäkringsstrategi. Våra förvaltare bevakar marknaden och genomför löpande inköp när lägena är gynnsamma. Prissäkringar kan göras för valfri period och volym, mest vanligt är för kvartal och år på flera års sikt för att ytterligare sprida risken. Resultatet blir en kostnadsprofil som jämnar ut toppar och dalar jämfört med ett helt rörligt pris. På ett sätt liknar det fondhandel av finansiella instrument, som ju skiljer sig från daytrading och att köpa enskilda aktier.
Generellt lämpar sig formen särskilt väl för verksamheter med högre förbrukning, där elkostnaden har en tydlig påverkan på marginalen. Successiva säkringar gör er mindre känsliga mot plötsliga prisuppgångar och ger en bättre budgetkontroll. Ni får större förutsägbarhet och ett jämnare elpris över tid.
Våra företagsrådgivare erbjuder er uppföljning med tydlig rapportering av säkringsgrad, genomsnittspriser och hur ni ligger till mot strategin. Våra företagsrådgivare är alltid tillgängliga för frågor.
Vill ni resonera om hur en lämplig säkringsstrategi kan se ut för ert företag i vår portföljförvaltning? Hör av dig, vi hjälper gärna till att ta fram ett upplägg som passar er verksamhet.
El är något vi använder varje dag, men det är inte alltid helt enkelt att förstå hur allt hänger ihop. Det är vanligt att begrepp blandas ihop eller att man hör påståenden som inte riktigt stämmer. Här reder vi ut några vanliga missförstånd om el, så det blir lättare för dig att förstå din elräkning, ditt val av elavtal och hur du kan bidra till en mer hållbar elmarknad.
Det är lätt att tro att elräkningen enbart handlar om din förbrukning, alltså hur mycket el du använder i ditt hem. Men i själva verket består den av flera delar:
Nej, det kan du inte. Du kan själv välja elhandelsbolag, men elnätsbolaget bestäms av var du bor. Det är de som äger ledningarna i ditt område och ser till att elen kommer fram till ditt hem.
Rörligt pris följer marknaden och kan vara förmånligt när priserna är låga, men det innebär också en risk när priserna stiger snabbt. Det stämmer alltså inte att rörligt alltid är billigast.
Hos Dalakraft kan du välja Dala Elfond som är ett så kallat förvaltat elavtal med en rörlig del. Det innebär att experter köper in el när priserna är gynnsamma och avvaktar när priserna är höga, vilket ger ett jämnare och stabilare elpris över tid. Bekvämt, smidigt och utan krångel.
För den som vill ha en kombination av trygghet och prisfördelar erbjuder vi även Dalakraft Vintertrygg. Då kan du prissäkra en del av din el när elpriserna brukar vara som högst, och kan samtidigt dra fördel av ett rörligt pris på sommaren, när priset oftast är lägre. Perfekt för dig som vill kunna planera och undvika pristoppar.
Dalakraft erbjuder även Rörligt Pris för dig som vill vara aktiv och har möjlighet att anpassa din elanvändning.
Nej, alla elbolag erbjuder inte 100 % förnybar el. Alla elbolag måste redovisa sin elmix – alltså vilken typ av el de sålt under året. Vissa bolag erbjuder 100 % förnybar el, andra blandar olika energikällor. För vissa bolag kan elen alltså komma från fossila källor.
Hos Dalakraft får du alltid el från 100 % förnybara källor, som vatten-, vind-, sol- och biokraft. Det betyder att den el du köper bidrar till ett mer hållbart elsystem, även om själva elen som kommer ur ditt uttag är en blandning från hela det nordiska elnätet. Under nästa fråga förklarar vi hur det fungerar.
Nej, inte riktigt. När du köper förnybar el innebär det inte automatiskt att den el som kommer ur ditt uttag alltid kommer från till exempel vind- eller vattenkraft. All el blandas i det gemensamma elnätet, men genom det som kallas ursprungsgarantier kan elbolaget säkerställa att motsvarande mängd el som du förbrukar har producerats från förnybara källor.
Ursprungsgarantier (UG) är ett system som hela Europa använder sig av och varje gång en megawattimme el produceras från exempelvis vind- eller vattenkraft utfärdas en elektronisk ursprungsgaranti av Energimyndigheten. När du köper förnybar el köper elhandlaren garantier i lika stor mängd som du använder el och det blir därmed kvittot på att elen du betalar för är just förnybar.
Här är svaret både ja och nej, det beror nämligen på vilket avtal du har. Generellt är efterfrågan på el lägre på natten, vilket gör att priset sjunker. Många tror därmed att el automatiskt är billigare på natten och att alla kan dra nytta av det. Men det gäller bara om du har kvartsprisavtal. Då kan du spara pengar om du har möjlighet att förlägga en del av din förbrukning till dygnets billigare timmar.
Men de flesta privatkunder har fortfarande ett elavtal där de blir debiterade ett snittpris för varje månad. Om du har ett månadsdebiterat avtal kan du inte direkt påverka din kostnad på samma sätt som om du har ett kvartsdebiterat avtal. Men, du kan indirekt bidra genom att undvika att belasta elnätet under de tider på dygnet då förbrukningen och priset är som högst – det vinner alla på i längden.
Nej, el kan inte ta slut på samma sätt som en fysisk vara. Däremot kan elnäten bli ansträngda när många använder mycket el samtidigt. Därför arbetar både elnätsbolag och myndigheter med att förstärka och utveckla näten. Som privatkund kan du också bidra, till exempel genom att ladda bilen nattetid eller använda smarta laddlösningar.
Elmarknaden kan kännas komplex, men många missförstånd går att reda ut med enkla och tydliga fakta. När du vet vad som faktiskt gäller blir det lättare att göra medvetna val, både för plånboken och miljön.
Har du fler funderingar kring el, till exempel vad som är ett bra elavtal för just dig? Hör av dig, vi hjälper dig gärna.
Allt fler företag väljer förnybar el, men vad betyder det egentligen? Och hur kan det påverka ert företags hållbarhetsarbete? Här reder vi ut begreppen och förklarar vad ni som företag behöver tänka på.
Som kund hos Dalakraft får du alltid 100 procent förnybar el. Men hur kan vi garantera det, när all el blandas i ledningarna? Det kan vi göra genom att köpa så kallade ursprungsgarantier (UG), något som säkerställer att det verkligen produceras lika mycket förnybar el som det förbrukas. Det är ett system som hela Europa använder sig av och i Sverige utfärdas ursprungsgarantier av Energimyndigheten. Det garanterar helt enkelt att elen vi säljer har det ursprung som vi säger, och att Dalakraft därmed håller det vi lovar våra kunder.
Kort sagt betyder alltså förnybar el att er förbrukning matchas med förnybar el genom ursprungsgarantier, inte att “just era elektroner” i vägguttaget alltid kommer från en viss källa.
Varje gång en megawattimme el produceras från till exempel vind- eller vattenkraft utfärdas en elektronisk garanti av staten. När ni som kund köper förnybar el köper elhandlaren garantier i lika stor mängd som ni använder el. Dessa makuleras (annulleras) för att säkerställa att det inte säljs mer förnybar el än vad som producerats. Det blir därmed kvittot på att elen ni betalar för är just förnybar.
Att välja förnybar el är ett enkelt sätt att minska företagets klimatpåverkan och visa omtanke om både kunder, medarbetare och vår omvärld. För många är det också en del av kraven på hållbarhetsredovisning, alltså rapporteringen om hur verksamheten påverkar miljö och klimat.
När ni köper förnybar el får ni underlag från er elhandlare (ursprungsmärkning) som ni kan använda i rapporter, upphandlingar och i er kommunikation med kunder, för att visa att er elanvändning har täckts av förnybar produktion.
Om ni inte köper förnybar el hamnar er el i det som kallas residualmix. Det är en blandning av olika kraftslag som blir kvar när all förnybar el redan räknats bort. Residualmixen innehåller därför en högre andel fossila bränslen, något som också syns i klimatredovisningen.
Förr eller senare kommer CSR-D, EU:s direktiv för hållbarhetsredovisning, att påverka i princip alla svenska företag. Detta eftersom många kommer att behöva begära ut hållbarhetsdata från sina underleverantörer. Med Dalakraft kan ni vara trygga i att all el ni förbrukar är till 100 procent från förnybara källor.
Vi kan också hjälpa er med solceller, laddstolpar och energibesparing, helt enkelt det som behövs för att leva upp till framtidens högt ställda krav på hållbarhet.
Dessutom arbetar vi aktivt med social hållbarhet genom att till exempel sponsra idrottsföreningar och unga entreprenörer som tar ansvar och utvecklar Dalarna, så att även våra barn och barnbarn ska kunna bo, leva och verka här. Hör gärna av dig så berättar vi mer.
Från den 30 september 2025 kommer elpriset på elbörsen Nord Pool att sättas i intervaller om 15 minuter i stället för timmar, även kallat kvartspriser. Övergången sker automatiskt för de kunder som idag har timprisavtal.
Bakgrunden är ett EU-direktiv för att skapa en mer balanserad elmarknad med större integration av förnybar energi och för att möjliggöra mer flexibel elanvändning.
För kunder med timprisavtal kommer detta automatiskt att övergå till kvartsprisavtal och ge en bättre möjlighet att anpassa och optimera elanvändningen.
Dalakraft följer utvecklingen av detta noga och finns här för att hjälpa dig som företagskund att förstå hur detta påverkar er.
Kontakta oss gärna för rådgivning.
Från den 30 september kommer el att prissättas per kvart istället för som tidigare per timme, så kallade kvartspriser. Övergången sker automatiskt och påverkar endast de kunder som har avtal med timdebitering – inte kunder som är månadsdebiterade.
Bakgrunden är en EU-lagstiftning som syftar till att göra energimarknaden mer flexibel och elnätet mer långsiktigt hållbart. När allt mer av elproduktionen kommer från sol och vind, som varierar över dygnet, blir det viktigt att kunna balansera elanvändningen på ett bättre sätt.
Elpriset baseras på aktuella så kallade spotpriser på den nordiska elbörsen Nord Pool. Priset styrs av utbud och efterfrågan och varierar beroende på bland annat väderberoende elproduktion.
Genom tätare mätintervaller vill man ge hushåll och företag större incitament att förbruka el under de tider då tillgången på el är god och elen därmed kan vara billigare.
För dig som redan har avtal med timdebitering blir skillnaden inte så stor. Det innebär bara att elpriset ändras per kvart istället för per timme. I Dalakraftappen och på Mina sidor kan du följa din egen förbrukning och försöka styra den till tider på dygnet då efterfrågan är mindre och elen är billigare. Generellt kan man säga att det är högre priser morgon och kväll när fler förbrukar el samtidigt.
Viktigt att tänka på är även att inte använda för mycket el vid samma tidpunkt, till exempel genom att ladda bilen, tvätta och bada bastu, för då kan din kostnad bli avsevärt högre. Det är ytterligare en anledning till att känna till sitt eget förbrukningsmönster och hur man själv kan påverka sin elanvändning. Känner du att du inte har möjlighet att planera kan vi erbjuda dig andra avtalsformer som kanske kan passa dig bättre.
Har du frågor gällande ditt elavtal? Kontakta oss så kan vi berätta mer.
Sverige står inför stora förändringar i elsystemet. En av de mest genomgripande är övergången till flödesbaserad kapacitetsberäkning. För dig som driver företag är det här något som kan påverka både elpriset och tillgången till el i din region. Men vad betyder det i praktiken, och hur hänger det ihop med den nya algoritmen mFRR?
I dag delas Sverige in i fyra elområden (SE1–SE4) och elpriset sätts för varje område utifrån tillgång och efterfrågan samt kapaciteten i elnäten mellan områdena. Tidigare har den så kallade ATC-metoden (Available Transfer Capacity) använts, där elnätskapaciteten mellan länder och områden anges i fasta siffror. Det här har varit ett relativt grovt sätt att räkna på, där man i förväg bestämmer hur mycket el som får flöda mellan olika elområden, utan att ta hänsyn till hur elen faktiskt rör sig i nätet. Det är en enklare lösning att implementera och förstå, men den anpassar sig inte efter faktiska förhållanden i elnätet.
I oktober 2024 införde Svenska kraftnät den så kallade flödesbaserade kapacitetsberäkningsmetoden. Metoden införs som en del av EU:s gemensamma elmarknadsmodell och målet är att det ska bidra till en mer integrerad och effektiv europeisk elmarknad.
Med den nya modellen, som kallas flow-based på engelska, beräknas kapaciteten mer dynamiskt. Metoden använder stamnätet mer effektivt och räknar på alla sätt som det är möjligt att skicka el genom stamnätet, så att marknaden kan handla med all el som finns tillgänglig utan att kompromissa med driftsäkerheten. Att kunna transportera mer el är viktigt och med den nya metoden används ledningarna på ett smartare sätt, så att mer el kan transporteras från producenter till konsumenter.
Det gör att elen kan styras mer effektivt dit den behövs mest och att priset bättre speglar den verkliga belastningen i nätet. Utgångspunkten är att skillnaden i elpris mellan elområden i Europa kommer att jämnas ut om mer kapacitet finns tillgänglig och elen kan flöda från ett lågprisområde till ett högprisområde. Då elpriserna i Sverige ofta är lägre än i våra grannländer så innebär det att elen ibland kan bli dyrare här.
För företag innebär det här flera saker:
Samtidigt med den flödesbaserade modellen infördes även en ny algoritm för att balansera elsystemet i realtid: mFRR EAM (Manual Frequency Restoration Reserve Energy Activation Market).
mFRR-algoritmen används av Svenska kraftnät (systemansvarig myndighet för elförsörjningen i Sverige) för att automatiskt aktivera manuella stödtjänster – alltså reservkapacitet som ska hjälpa till att balansera elnätet när det uppstår obalans mellan tillgång och efterfrågan.
Tidigare har denna aktivering skett manuellt och nationellt. Med den nya algoritmen samordnas aktiveringen i Norden (och längre fram mot en gemensam plattform mellan 17 europeiska länder) vilket ger ett mer effektivt system. Aktörerna bjuder in sin tillgängliga effekt och algoritmen väljer automatiskt de bästa buden. Syftet är att snabbare och mer träffsäkert balansera nätet när något oförutsett händer – som en störning i produktion eller förbrukning.
Både flödesbaserad kapacitetsberäkning och mFRR-algoritmen är delar av samma, större omställning av det europeiska elsystemet. Målet är att få till ett mer flexibelt, kostnadseffektivt och robust elsystem och att bättre kunna integrera den ökade andelen väderberoende elproduktion som vind- och solkraft.
Samtidigt som ambitionen med mFRR-algoritmen är att skapa en mer robust balansmarknad, har den senaste tiden bjudit på en del barnsjukdomar och kritik mot Svenska kraftnät efter införandet. Enligt flera aktörer har den nya algoritmen i vissa fall gett orimliga utslag, med omfattande reservaktiveringar som inte motsvarat verkliga behov. Det har lett till kraftigt ökade kostnader på stödtjänstmarknaden och i förlängningen högre avgifter för alla aktörer i elsystemet.
Svenska kraftnät har å sin sida svarat att algoritmen fungerar som den ska, men att man kontinuerligt justerar den baserat på erfarenheter från marknaden. De pekar också på att övergången till ett gemensamt europeiskt system är komplex och att det är naturligt med en viss inkörningsproblematik.
En justering man gjort är att Svenska kraftnät i maj 2025 införde ett så kallat toleransband till följd av de orimliga utslag, och påföljande högre kostnader, som införandet av mFRR inneburit. Toleransbandet är en justering i den automatiska budväljaralgoritmen som gör det möjligt att acceptera balansbud som är något större än den exakta mängd som efterfrågas – om de är billigare. Utan bandet måste algoritmen hitta ett bud som exakt matchar behovet, vilket kan tvinga den att acceptera dyrare bud med exakt volym, något som då driver upp priset.
Toleransbandet ökar alltså flexibiliteten i automatiska budval och förbättrar därmed prisstabiliteten på balansmarknaden.
Den tillfälliga turbulensen påverkar i första hand elmarknadens aktörer och balanstjänsteleverantörer, men det är samtidigt viktigt för företag att känna till hur marknadens utveckling kan påverka avgifter och priser – både direkt och indirekt.
Att förstå hur elmarknaden förändras är avgörande för att kunna ta kloka beslut. Dalakraft följer utvecklingen noga och finns här för att hjälpa dig som företagskund att navigera i det nya landskapet – vare sig det gäller val av elavtal, energieffektivisering eller att delta i flexibilitetsmarknader.