De senaste åren har vi sett en stor ökning av negativa elpriser i Sverige – särskilt mitt på dagen. Vad ligger bakom den här utvecklingen, och hur påverkas företag av de nya förutsättningarna på elmarknaden? Här går vi igenom det som kallas ankkurvan – eller ”duck curve” på engelska – ett fenomen som blivit allt tydligare i takt med att den förnybara elproduktionen växer, och som är centralt för att förstå dagens elprisvariationer.

Vad är ankkurvan?

Ankkurvan är ett begrepp som beskriver hur elförbrukning och elproduktion varierar under dygnet, och hur det påverkar elpriset. Kurvan visar att priserna faller kraftigt mitt på dagen (när solproduktionen är som störst), följt av en brant ökning under sen eftermiddag och kväll. Namnet duck curve myntades år 2012 av California Independent System Operator och kommer från att kurvan helt enkelt liknar en ankas profil. Den droppar som en "mage" mitt på dagen och stiger sedan brant uppåt som en "nacke" på kvällen.

Förnybar energi – klimatnytta med nya utmaningar

Utvecklingen av mer förnybar energi är en av de viktigaste nycklarna för att nå klimatmålen. Sol-, vind- och vattenkraft släpper inte ut någon koldioxid vid produktion och miljöpåverkan sjunker när förnybar energi ersätter el från fossila källor som kol, olja och gas. Att elsystemet ställs om i snabb takt är därför positivt – både för klimatet och för långsiktig tillgång på energi.

Men till skillnad från fossil elproduktion (och i hög grad även vattenkraft) som kan styras efter behov, är sol- och vindkraft beroende av väder och tid på dygnet, vilket gör det mindre förutsägbart. När solen skiner eller vinden blåser produceras det också ofta mer el än vad som förbrukas vid tillfället, vilket driver fram ankkurvans prissvängningar. El måste förbrukas i stort sett samtidigt som den produceras, eftersom den inte kan lagras på samma sätt som andra energiformer. Det innebär att det hela tiden måste finnas en balans mellan produktion och konsumtion.

Därför behöver den gröna omställningen också kompletteras med lösningar för lagring, styrning och flexibilitet – så att den fossilfria elen kan användas när den behövs som mest.

Varför uppstår negativa elpriser?

När det blåser mycket eller solen skiner starkt mitt på dagen – samtidigt som efterfrågan på el är låg – blir resultatet att det produceras mer el än vad som efterfrågas. Eftersom elen måste användas i realtid blir resultatet att elpriset sjunker, ibland hela vägen ner till negativa nivåer (ibland kallas detta också minuspriser). Det innebär i sin tur att producenter i praktiken betalar för att få leverera el till elnätet.

Vad betyder det för företag som elkonsumenter?

För företag – särskilt inom industri och fastighetsdrift – kan utvecklingen öppna nya möjligheter. Har ni möjlighet att styra om viss elförbrukning till tider med låga eller negativa priser – till exempel genom att ladda elfordon, kyla ner lokaler eller köra produktionsutrustning mitt på dagen – kan det både innebära besparingar på era energikostnader, och ett mer hållbart utnyttjande av elnätet. Detta då mer flexibel användning av elen kan minska risken för effektbrist.

Hur påverkas företag som producerar el?

För företag som producerar el – till exempel via solceller – kan negativa priser innebära en utmaning. Om ni säljer överskottsel till elnätet finns det risk att ni inte får betalt alls under vissa timmar, eller till och med måste betala för att leverera ut elen. Därför är det smart att försöka använda den el ni producerar själva under timmar med negativa elpriser, i stället för att sälja den vidare till nätet. Här är det också viktigt att se över vilken typ av avtal ni har. Med rörligt timpris varierar ersättningen mer, men med energilager eller smart styrning kan ni minimera effekterna.

Vilka utmaningar innebär ankkurvan?

En av de största utmaningarna med ankkurvan är att den skapar stora prissvängningar under dygnet. Det gör det svårare för både producenter och konsumenter att planera och budgetera sin elanvändning. För elnätsbolag innebär det också högre belastning på elnätet under kvällens topp, vilket kräver mer balansering och tillgänglig reservkraft.

Dessutom påverkas lönsamheten för olika typer av elproduktion. Solkraft kan få sämre ersättning just under de timmar den producerar mest. Samtidigt behöver planerbar el, som vattenkraft eller gasturbiner, finnas tillgänglig för att snabbt skalas upp på kvällar – vilket både är dyrt och en teknisk utmaning. Det finns också en risk att motivationen för att investera i elproduktion som behövs för elektrifieringen av samhället minskar.

Vad kan göras för att möta utmaningarna?

Det finns flera lösningar som diskuteras och testas, både tekniska och marknadsmässiga:

Flexibel elanvändning: Genom att företag och hushåll anpassar sin elanvändning till tidpunkter när priset är lågt kan vi minska belastningen under kvällstopparna. Smart styrning, energihanteringssystem och batterilösningar spelar en viktig roll här.

Energilager: Batterier gör det möjligt att lagra billig el mitt på dagen och använda den under kvällens toppar. På så sätt jämnas både pris och effektbehov ut.

Nya prismodeller: Elmarknaden utvecklas mot att bättre kunna värdera flexibilitet, tillgänglighet och beredskap – inte bara den faktiska produktionen.

Förbättrad prognostisering: Med bättre prognoser för väder, förbrukning och produktion kan aktörer fatta smartare beslut i realtid, vilket minskar svängningarna.

Mer solenergi påverkar prisbilden

I samband med att den elproduktion som är “icke-planerbar” (alltså väderberoende från vind och sol) blir större, ökar också fenomenet med ankkurvan. En stor del av den större mängden negativa priser kan kopplas till utbyggnaden av solkraft, både i Sverige och i närliggande länder. I till exempel Tyskland och Nederländerna har andelen solkraft ökat rejält på senare år vilket även påverkar länder runt omkring.

När många solcellsanläggningar matar in el samtidigt – ofta utan att kunna lagra överskottet – blir det ett större utbud på el än vad som efterfrågas just då. Därför diskuteras nu lösningar som energilager, styrning och mer flexibel efterfrågan.

Hur påverkar det här elmarknaden på sikt?

Det vi ser nu är bara början. Ankkurvan kommer sannolikt att fördjupas i takt med att elproduktionen från sol och vind ökar allt mer. Det ställer både nya krav på elnätet och på elanvändare. Företag som redan idag investerar i lösningar för flexibel elförbrukning, energilagring och smart styrning har ett försprång och står bättre rustade för framtiden.

Vi kommer troligen att se en snabb utveckling både kring decentraliserade och smarta system som kan effektbalansera det moderna samhällets effektbehov, och kring energilagring av olika slag – dels för effekthantering och dels för att det helt enkelt skapar sunda ekonomiska förutsättningar för förnybar elproduktion.

Vill du veta mer om hur ditt företag kan navigera i och dra nytta av de nya förutsättningarna på elmarknaden? Hör gärna av dig till oss – vi hjälper dig att hitta ett elavtal och en lösning som passar just din verksamhet. Tillsammans kan vi skapa ett smartare och mer hållbart energisystem.

Har ni energitjuvar på kontoret? Att minska energianvändningen behöver inte vara särskilt svårt, med några enkla åtgärder kan ni både sänka era kostnader och bidra till en mer hållbar framtid. Här har vi samlat några konkreta tips för att energieffektivisera ert kontor.

1. Se över temperaturen

En grads sänkning av inomhustemperaturen gör mer än man kan tro för elkostnaden. Att hålla cirka 20 grader inomhus räcker för att behålla ett behagligt inomhusklimat, utan att slösa energi.

Om det är möjligt kan man också anpassa uppvärmningen efter behov, till exempel genom att hålla en lägre temperatur utanför arbetstid eller i rum som inte används frekvent. Tänk också på att undvika att blockera radiatorer med möbler.

Det kan också vara klokt att skärma av mot solen sommartid, för att minska behovet av att kyla ner lokalerna om man har stora fönster med mycket solinstrålning. Korrekt installerade markiser släpper in tillräckligt med ljus utan att temperaturen höjs för mycket, och är att föredra framför persienner.

2. Optimera belysningen

3. Effektivisera ventilationen

Ventilation är en av de största energislukarna i kontorslokaler, särskilt om den står på dygnet runt. Se över systemet för att undvika att värme och kyla motverkar varandra, och stäng av eller sänk ventilationen under kvällar och helger när lokalen är tom. Har ni möjlighet, låt ventilationssystemet styras automatiskt efter verksamhetens behov.

4. Stäng av utrustning som inte används

Det här är en enkel vana som ger effekt – särskilt på större kontor. Elektronisk utrustning som datorer, skrivare, skärmar och kaffemaskiner drar energi även i standby-läge. Se till att de stängs av helt vid arbetsdagens slut och dra ur laddare som inte används. Just laddare som sitter i kommer kanske inte att göra den stora skillnaden på elfakturan, men det finns också en säkerhetsaspekt att tänka på när det kommer till att förebygga brand. Det kan också underlätta att använda grendosor med avstängningsknapp.

Äldre värmealstrande kontorsutrustning och gamla vitvaror är också bra att byta ut om ni har möjlighet, till mer moderna energisnåla alternativ.

5. Engagera alla på kontoret

Många har blivit mer medvetna om sin elförbrukning i hemmet, men det känns kanske inte lika naturligt att tänka på det på arbetsplatsen. Skapa en kultur där energieffektivisering är allas ansvar även på kontoret.

Informera och utbilda personalen om hur deras beteende påverkar energiförbrukningen, det blir som mest effektivt när alla är med. Små förändringar i vardagen, som att släcka lampor eller att inte öppna fönstret när värmen är på, kan göra stor skillnad för era elkostnader.

Behöver ni ytterligare rådgivning eller stöd i ert energieffektiviseringsarbete? Kontakta oss på Dalakraft så hjälper vi er.

En ovanligt mild vinter har lett till rekordfyllda vattenmagasin redan innan vårfloden – och pressat elpriserna rejält. Tillsammans med hög vind- och solproduktion har det bidragit till negativa priser och ökad volatilitet, där den så kallade ankkurvan blivit allt mer märkbar.

Vårfloden

Vårfloden inträffar normalt någon gång i mitten eller slutet av april. I år har magasinens fyllnadsnivå betett sig annorlunda jämfört tidigare år och innehåller mer energi än vanligt för årstiden när de ska börja fyllas på av vårfloden. Detta till följd av en mild vinter där man tidvis haft smältning ner i vattenmagasinen tidigt på säsongen. Magasinen har fyllts på mer än normalt – det som ”normalt” skulle lagras som snö och komma med vårfloden har redan till stor del runnit ned i magasinen. Fyllnadsgraden har aldrig varit så hög som vid denna tidpunkt sett på hela mätperioden från 1960 till nu. Detta sätter press på spotpriserna tillsammans med tidvis hög vindproduktion och solproduktion.

Negativa priser

Vi har sett många timmar med negativa priser – sammantaget har detta lett till de lägsta elpriserna på fyra år. Ökat införande av intermittent kraft i systemet medför volatila elpriser och vi ser allt oftare att den s k ”ankkurvan” slår igenom. Vinnare är producenter som snabbt kan ställa om sin produktion.

Ankkurvan

Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, särskilt solenergi, påverkar elnätet över en dag. Kurvan har fått sitt namn för att grafen över elproduktion och efterfrågan under en dag liknar profilen på en anka.

Efterfrågan på el ökar ökar under morgontimmarna efter att ha varit låg under natten – varpå kurvan går upp.

Mitt på dagen står solen som högst och solpanelerna producerar så mycket el att det blir ett överskott i vissa områden. Under den tiden minskar efterfrågan på el från andra energikällor och den totala elförbrukningen från nätet sjunker – vilket gör att kurvan dyker neråt.

Eftermiddag och kväll – solen går ner och efterfrågan rusar. Elpriserna stiger och elnätet får jobba hårt för att hålla en jämn balans. Denna branta stigning i efterfrågan på kvällen är ankkurvans hals och huvud – den del av kurvan som stiger brant uppåt.

Flödesbaserad kapacitetsberäkning (Flowbased)

Algoritmen som räknar ut spotpriset i Norden och som numera (sedan oktober 2024) är en flödesbaserad kapacitetsberäkningsmetod kan ha påverkat spotpriserna till att priserna blivit lägre i SE2 och högre i övriga elområden.

Prisområdesskillnader

Vi har sett stora prisområdesskillnader till följd av flaskhalsar mellan områdena. En jämförelse visar att de började öka de sista månaderna av 2024 och fortsatt denna trend under årets första månader. Prisskillnaderna nov 2024 - mars 2025 har varit väsentligt högre än motsvarande period 2023 - 2024. En förklaring till detta kan vara att nivåerna i vattenmagasinen i norr legat på mycket höga nivåer, samt att vindkraftsproduktionen i norra Sverige varit hög. I de södra prisområdena SE3 och SE4 har priserna tidvis påverkats av höga gaspriser på kontinenten och perioder med låg produktion av sol och vind. Det är svårt att utröna om skillnaderna endast beror på fundamenta eller om det också är flowbased som påverkat priserna.

mFRR (EAM)

Svenska kraftnät införde i mars en automatiserad energiaktiveringsmarknad för manuell frekvensåterställningsreserv (mFRR EAM). Detta är en förändring som syftar till att förbättra systembalansen i en värld med alltmer fluktuerande energiproduktion och en anpassning till övergången till 15 minuters tidsupplösning, 1 MW budstorlek och områdesbaserad balansering. Efter driftsättningen har marknaden sett stora obalanspriser, vilket är kostnaden för aktörerna att avvika från den planerade produktionen och konsumtionen av el. Detta drabbar främst aktörer som har svårt att vara flexibla i sin produktion och konsumtion av el. Vind- och solkraft är de som har svårast att reglera sin produktion, och är därmed mest utsatta. Orsaken till den stora inverkan på balansmarknaden är att stort fokus hamnar på dagen före-marknaden (spotmarknaden) på bekostnad av intradagsmarknaden (dygnshandeln). Det råder alltså en brist på tillgängliga reglerbud.

Elområdesöversynen

Den 28 april presenterade ENTSO-E – den EU-gemensamma elområdesöversynen, där framgår att Svenska Kraftnät (SvK) landat i att de nuvarande fyra områdena skall vara kvar som idag, åtminstone tills vidare. Simuleringar hur elmarknaden skulle fungera med de här olika tänkta elområdena har visat att det skulle ge en lägre samhällsekonomisk nytta.

SvK ser dock ett behov av en ny analys till eventuellt nya förslag på elområden, och nu mer utifrån hur det svenska elsystemet beräknas se ut 2030-2035. Den svenska elkartan kan alltså eventuellt ritas om efter en ny analys. Det alltmer väderberoende elsystemet, nya elvägar i Norden samt andra prognoser över förbrukningen har ändrat förutsättningarna.

I april 2025 meddelade Svenska kraftnät att det inte blir några nya elområden i Sverige. Beslutet bygger på en omfattande översyn av elområdensindelningar som genomförts inom EU. Svenska kraftnät konstaterar att inget av de föreslagna alternativen i rapporten skulle göra någon nytta för den svenska elmarknaden. Det betyder att de regionala prisskillnaderna i elnätet blir kvar tills vidare – något som fortsatt påverkar svenska företag olika beroende på var de verkar.

De fyra svenska elområdena, och prisskillnaderna däremellan, har debatterats under många år. Men efter EU:s översyn rekommenderar alltså Svenska kraftnät – systemansvarig myndighet för elförsörjningen i Sverige – att regeringen behåller nuvarande indelning, åtminstone tills vidare. Samtidigt anser myndigheten att Sverige behöver nya elområden och en ny analys, baserat på hur det svenska elsystemet beräknas se ut 2030–2035.

Myndigheten har haft regeringens uppdrag att se över om en ny indelning kunde ge en mer rättvis prissättning, men bedömer alltså nu att en ny indelning inte skulle minska prisskillnaderna på ett rättvist sätt, och i värsta fall skapa mer osäkerhet för aktörer på elmarknaden. Läs mer om beslutet hos Svenska kraftnät.

Den 15 maj meddelade regeringen att Svenska kraftnät får i uppdrag att göra en ny analys av Sveriges elområdesindelning. Regeringen anser att elsystemet behöver utvecklas för att minska skillnaderna i elpriset inom Sverige, och att man bör se över om vi ska gå mot färre elområden. Uppdraget ska redovisas i maj 2026.

Omfattande översyn av elområden inom EU ligger bakom

Översynen av elområden har pågått under flera år och det är EU:s samordnande elmyndighet Acer som ansvarar för regelsystemet och har tagit fram rapporten som ligger till grund för Svenska kraftnäts beslut. Alla EU:s medlemsländer med elområden har deltagit i arbetet, där syftet var att säkerställa att indelningarna följer principen om elmarknadens effektivitet och kapacitetsanvändning. I översynen användes samma metod för alla, vilket innebar att det inte gick att ta hänsyn till viktiga regionala förutsättningar.

Det betyder enligt Svenska kraftnät att till exempel den svenska vattenkraften därmed inte är modellerad på ett optimalt sätt. Resultaten visar en negativ förändring i samhällsekonomisk nytta för alla alternativa elområdesindelningar i Sverige, jämfört med dagens indelning.

Därför har Sverige olika elområden

2011 delades Sverige in i fyra elområden – SE1 (Luleå), SE2 (Sundsvall), SE3 (Stockholm) och SE4 (Malmö) – på uppmaning av EU. Syftet var att skapa ett mer transparent och effektivt elsystem där priset på el speglar den lokala tillgången och efterfrågan. Det ska uppmuntra till investeringar i produktion där elen behövs, och i överföringskapacitet där så kallade flaskhalsar finns. Med flaskhals menas en plats i elnätet där det är trångt och kapaciteten inte räcker till för att överföra tillräckligt med el och möta marknadens efterfrågan.

Till en början skilde det inte så mycket i pris mellan områdena, men på senare år – och delvis som resultat av en förändrad produktionsstruktur – har skillnaderna ökat mellan norra och södra Sverige. SE1 och SE2 har högre produktion vilket leder till överskott på el och låga priser, medan SE3 och SE4 ofta har högre priser på grund av fler elanvändare, lägre produktion och begränsad överföringskapacitet från norr till söder.

Vad innebär beslutet för företag i olika delar av Sverige?

För företag i södra Sverige, särskilt i SE4, innebär beslutet om oförändrade elområden att de högre elpriserna blir kvar. Företag i norra Sverige fortsätter att gynnas av lägre priser tack vare nära tillgång till elproduktion. Det här påverkar allt från tillverkningskostnader till investeringar i eventuell ny verksamhet.

Organisationer som Sydsvenska Handelskammaren har uttryckt kritik mot att systemet förstärker geografiska orättvisor och riskerar att bromsa utvecklingen i södra Sverige. Företag i södra Sverige har också uttryckt att högre energikostnader gör det svårare att konkurrera med aktörer i andra delar av landet.

Vad betyder det för dig som företagskund hos Dalakraft?

Att elområdesindelningen ligger fast tills vidare betyder inte att ni står utan möjligheter. Många företag arbetar redan aktivt med att påverka sin elkostnad – och här finns flera vägar:

  1. Analysera elförbrukningen: Se över vilka processer som driver kostnader och var ni kan göra förändringar för att minska förbrukningen.
  2. Investera i energieffektivisering eller egen produktion: Vi kan ge råd om energieffektivisering och hjälper producenter att maximera värdet av sin elproduktion.
  3. Följ utvecklingen: Besked från Svenska kraftnät, Energimarknadsinspektionen och politiken påverkar elpriset även framåt så det är klokt att hålla sig uppdaterad.

Dalakraft har företagskunder i alla elområden, men framför allt i SE3. I och med att elområdesindelningen ligger fast behöver företagskunder i Mellansverige fortsatt ta höjd för att elpriset kan skilja sig från andra delar av landet.

Det här ställer större krav på smarta elavtal och aktiv energiplanering. Vi hjälper er gärna att hitta den bästa elhandelslösningen för era behov. Kontakta oss om du vill

Vill du ha hjälp att förstå hur elområdena påverkar just ditt företag – och vad du konkret kan göra? Kontakta oss, vi finns här för att guida dig.

Vintern i Dalarna har hittills varit mildare än vanligt och det märks på elförbrukningen hos de flesta. I Dalarna har vi tydliga årstider och ofta kalla vintrar, en stor del av våra hushålls elförbrukning går åt till uppvärmning. När temperaturen ligger över det normala minskar dock behovet av uppvärmning vilket gör att vi använder mindre el än under en typisk vinter. Märker du av det?

Så stor är skillnaden

När utomhustemperaturen i snitt är en grad varmare än normalt kan elförbrukningen för uppvärmning minska med så mycket som fem procent. Det gör stor skillnad på hushållets förbrukning och troligen märker du det också på din elräkning.

Medeltemperaturen för en typisk ort i Dalarna.

Passa på att optimera

Det kan vara stora skillnader i vädret från år till år, vissa vintrar är väldigt bistra medan andra blir betydligt mildare. Det påminner oss om hur mycket vädret och utomhustemperaturen påverkar vår elförbrukning. Passa på att fundera över hur just din elanvändning ser ut och hur du kan göra för att optimera den.

Så följer du din förbrukning

Här är tre enkla sätt att få koll på hur din elanvändning påverkas av skiftningarna i temperatur och av den milda vintern som vi har just nu.

"Flow-based", eller flödesbaserat, är ett nytt sätt att bestämma hur el transporteras mellan olika områden, både i Sverige och Europa. Tänk dig att elnätet är som ett stort vägnät och att el är bilarna som kör på vägarna. Med flow-based försöker man använda de vägar (eller ledningar) som har mest plats för att transportera el så effektivt som möjligt.

Hur påverkar det olika områden?

Sverige är indelat i fyra elområden, från norr till söder: SE1, SE2, SE3, och SE4.

Vad har hänt denna månad?

Den här månaden har flow-based lett till högre elpriser i SE3 och SE4. Här är varför:

Hur kan det se ut framöver?

I framtiden kan flow-based ge både för- och nackdelar:

Hur påverkar detta dig?

Om du bor i SE3 eller SE4 kan du märka att elpriserna är högre, särskilt när:

Ett tips för att spara pengar!

Genom att använda el på tider när efterfrågan är låg, till exempel på natten, kan du utnyttja flow-based bättre och få lägre elräkningar. Ett timprisavtal kan hjälpa dig att göra detta.

Ring oss om timprisavtal >>

Det kan kännas knepigt att veta vad som är vad på elräkningen och vad du egentligen betalar för. Varför blev till exempel elnätsfakturan plötsligt högre medan elhandelsfakturan blev lägre? Här reder vi ut vad din elkostnad består av och vad som kan påverka priset.

Först och främst är det skillnad på elnätsbolaget och elhandelsbolaget, det är olika bolag som levererar och tar betalt för olika saker.

Så fördelas varje hundralapp du betalar för el

Sammanställningen nedan grundar sig på 2024 års skattesatser och är ett generellt exempel på kostnadsfördelningen med en årlig elanvändning på 20 000 kWh. En ganska vanlig villaägare.

Uträkningen stöds av Energiföretagen som kommit till samma slutsatser, men utan att skilja på elhandel och elproducent. För Dalakraft, och andra elhandelsbolag som inte har någon egen produktion, är det ytterst relevant att skilja på elhandelsbolag och producenter.

Elproducenten: 21 kronor

Att de som producerar vår el ska ha betalt är ganska självklart, och ju högre elpriset är, desto större del av kakan går till dem. Med dagens prisnivåer går 21 kronor per varje hundralapp du betalar för el till ägarna av produktionen.

Staten: 47 kronor

Biten av kakan som går till staten minskar istället med ett högre elpris. Dit betalar du just nu cirka 47 kronor av varje hundralapp i skatter och moms. Pengarna är inte helt öronmärkta för förbättrad energiförsörjning i landet, utan går också till skola, vård, omsorg, vägar och annat gemensamt.

Elnätsbolaget: 27 kronor

Elnätsbolagen bedriver en kostsam och viktig funktion i samhället. Det är de som äger elnätet och ansvarar för att strömmen transporteras mellan dem som producerar och dig som konsumerar el. Ungefär 27 kronor per hundralapp går till dem.

Elhandelsbolaget: 5 kronor

Många tror att elhandelsbolagen tjänar mycket pengar när elpriserna går upp, men det är inte sant. Vi i vår tur betalar då ett betydligt högre inköpspris för elen på marknaden. För elhandelsbolag som också har egen produktion ser läget däremot annorlunda ut. I dagsläget hamnar ungefär 5 kronor av 100 hos elhandelsbolaget.

Lär dig mer om hur elmarknaden funkar här.

Till 2027 ska alla elnätsföretag ha infört den nya effekttariffen, eller effektavgiften. Men hur fungerar den? Vi reder ut hur du kan minska dina elkostnader genom smart elanvändning. (mer …)

När hösten närmar sig kan du bli kontaktad av försäljare med erbjudanden om elavtal. Tyvärr är inte alla seriösa och många kunder hör av sig missnöjda efter att ha bytt avtal. Här är några saker att tänka på för att ett byte ska motsvara dina förväntningar. (mer …)

Sommaren för med sig en ökad risk för åskoväder, vilket kan orsaka skador på elektronik och elanläggningar i våra bostäder. Per Samuelsson på Elsäkerhetsverket vet hur du skyddar dig och dina elektriska prylar.  (mer …)