En dag i början av december ringde den engelske superentreprenören och äventyraren Sir Richard Branson upp Lars Jacobsson i Göteborg.
Det är ett mått på hur hett hans nya superbatteri är.
– Han vill testa min batterilösning i ett fullskaleförsök på sin ö Necker Island i Västindien. Ja, jag blev lite tagen på sängen av samtalet, skrattar Lars Jacobsson.

Fast egentligen borde han inte vara överraskad. Bara 54 år gammal har han redan levnadsmaterial som räcker till en välmatad biografi – och lyckas han med sitt nuvarande projekt, att storskaligt lagra solenergi, kommer nog serieentreprenören från Göteborg att gestaltas på film i framtiden.
Orsaken är att Lars Jacobsson och hans bolag Texel Energy Storage sitter på licensrättigheterna till det som kan vara nyckeln till framtidens fossilfria energilösning. Ett termokemiskt batteri som kan lagra stora mängder värme från sol- och vindkraft, värme som utan större energiförluster enkelt kan omvandlas via en Stirlingmotor till ungefär lika delar el och värme.
– Dessutom är det 90 procent billigare än litiumbatteriet för storskalig energilagring. Det åldras utan att funktionen försämras och energidensiteten är hög, säger Lars Jacobsson.

Billigast i världen

Projektet står nu på tröskeln till industriellt förverkligande. En färsk rapport från det amerikanska energidepartementet, DOE, slår fast att Texels termokemiska lagriksteknik av solenergi är den billigaste i världen. En topplacering i den internationella tävlingen Global Green Challenge bekräftar potentialen, liksom det stora intresset från delstaten Kalifornien som med sin klimatlag ska vara koldioxidneutrala senast 2045.
Inte illa för en kille som 16 år gammal började jobba i Göteborgs hamn med att rengöra oljecisterner. Sju år senare startade han eget i oljebranschen – lagring, transport och trading i olika bolag – och 2002 sålde han allt.
– Livskris? Tvärtom, det handlade om livsglädje. Jag hade precis träffat min nuvarande hustru Ragnhild och ville ta vara på livet, skrattar han.

Vätebomben

Hustruns miljöintresse ledde till att de skapade organisationen The Perfect World Foundation, som i dag äger delar av Texel Energy Storage.
På vägen hann han även med att starta det börsnoterade solenergibolaget Azelio, innan Lars Jacobsson tog sig an den stora utmaningen.
– Den stora olösta frågan är ju fortfarande hur man i stor skala ska lagra sol- och vindenergi.
Köpet av en konkursad solcellsanläggning i Arizona blev början. De hade ett samarbete med det statliga forskningslaboratoriet Savannah River National Laboratory. Där hade man plockat upp en forskningstråd från president Harry Trumans vätebombsprojekt på 50-talet.
– De hade vidareutvecklat idén med termokemi och vi förhandlade till oss licensrätten.

Inga begränsningar

I jakten på en bra demonstrationsanläggning kom Lars Jacobsson, via sin välgörenhetsorganisation, i kontakt med Sir Richard Bransons brorsson. Och i början av december ringde Sir Richard själv upp.
– Vi ska träffa hans team i januari. Ambitionen är att bygga upp en kommersiell demoanläggning på Necker Island som ska vara i drift inom ett år.
Och sedan? Lars Jacobsson ser inga begränsningar.
– I första hand är det här en lösning för energibolag världen över. Men det fungerar även för fastigheter, fjärrvärme och fordonsindustrin.
Om det blir så, kanske någon redan nu börjar skissa på manus till filmen om serieentreprenören Lars Jacobsson.

Med höjt investeringsstöd, skattereduktion, slopad momsplikt och bygglov har intresset för solceller ökat kraftigt! Vi har träffat Johan Lindahl som jobbar för branschorganisationen Svensk Solenergi för att få veta mer varför det är så bra att investera i solenergi.

Är du själv intresserad att ta reda på dina förutsättningar för solceller? Räkna med sol hos Dalakraft på adressen https://www.dalakraft.se/sol

LÄS MER OM HÅLLBAR ENERGI

Sol och vindkraft med Dalakraft

Omställningen från fossila till förnyelsebara energikällor världen över ställer krav på ett effektivt sätt att lagra energin, för att kunna använda den när den behövs som mest. Dalakraft besökte Chalmers i Göteborg och pratade med professor Aleksandar Matic om framtidens batterier och forskningen som pågår i Sverige.

Kom ihåg att prenumerera på vår podd Uppdrag spänning! Länk till iTunes

Solen är en utmärkt energikälla, men det finns en stor utmaning: att lyckas lagra energin effektivt för att kunna använda den när den behövs som mest. Forskare på Chalmers, med Kasper Moth Poulsen i spetsen, har knäckt nöten.

En konstgjord molekyl som kan lagra solenergi, berätta!

• Ja precis. Problemet med vanliga solceller är ju att man måste använda energin med detsamma, vi ville därför utveckla en ny teknik för att kunna lagra energi. Det vi gjorde var att utveckla en vätska med en molekyl där solenergin omvandlas till kemisk energi, när den absorberar solens ljus. Energin lagras i vätska som både kan transporteras och sparas och sedan nyttjas som värme när det behövs.

Och själva molekylen kan återanvändas också?

– Ja, när värmen utvinns återskapas molekylen, nobornadien, till sin ursprungliga form och kan återanvändas flera gånger.

Vad är det som gör den här tekniken unik?

• Det finns olika sätt att lagra solvärme som i berg och i varmt vatten till exempel. Skillnaden är att den här molekylen kan lagra energi utan någon som helst isolering. Till skillnad från uppvärmt vatten krävs inget större utrymme.
• Vätskan har också testats ihop med solfångare som värmer vatten och 80 procent av solenergin som nådde solfångaren kunde tas till vara.

När kan jag som privatperson dra nytta av det?

• Det krävs mer forskning innan man kan placera det på sitt hustak. Teknologin ska fungera, vi behöver ta tekniken från laboratorieskala till större mängder och system och vi behöver se till att priset blir rätt.
• Det kommer nog att krävas ytterligare fem till tio år av forskning innan vi är helt klara. Men vi är på god väg. Jämfört med för tre år sedan har vi förbättrat effektiviteten ungefär 100 gånger och vi fortsätter att ständigt förbättra.

Psst!

Forskarna bakom succén är Ambra Dreos, Karl Börjesson, Zhihang Wang, Anna Roffey, Zack Norwood, Duncan Kushnir och Kasper Moth Poulsen.
Nyfiken på mer? Läs hela artikeln! (Energy and Environmental Science )

Solkraft, mitt i kalla vintern – fungerar det? Javisst! Snön kan till och med öka effektiviteten.

Kortare och mörkare dagar och så snö som täcker tak och fasader på sina håll. Då kanske det inte först och främst är solkraft vi tänker på som energikälla den tiden på året. Men snön är inte enbart ett hinder för solkraften utan också en tillgång. – Snön reflekterar solljuset och kan därmed boosta solenergin, precis som vattenytor gör, förklarar Marika Edoff, solcellsforskare vid Uppsala universitet.

Maximal effekt
När solpanelerna installeras rätt, med cellerna i rätt vinkel, går det att få maximal effekt i miljöer med mycket snö. – Att nyttja reflektionen från snö kan öka energin upp till 20 procent jämfört med utan snö, förklarar Marika Edoff.

Placeras panelerna dessutom lodrätt undviker man risken för att snö lägger sig som ett täcke över solcellerna. Däremot, poängterar Marika Edoff, löper solpaneler på fasader större risk att skuggas från omgivande skog och hus. – För att snön ska kunna reflektera ljus på allra bästa sätt, vid lodrätt montering krävs öppna fält framför huset, förklarar hon.

Solkraften växer
Sommar eller vinter, höst eller vår – solkraften kommer att få en allt större betydelse i framtiden, tror Marika Edoff. – Det är rimligt att räkna med att 10 till 15 procent av elektriciteten i Sverige kommer att ha sitt ursprung från solceller inom de närmaste tio åren, men det beror såklart både på teknikutveckling och politisk vilja.