Fixa elnätet – så ska det gå till 

Historiskt har vi producerat el över hela Sverige. I nutid har elproduktion som kärnkraft avvecklats i söder, medan nya energislag främst byggts ut i norr. Långa avstånd, allt större underskott på elproduktion och brist på utrymme i elnätet gör att elen är dyrare i Skåne än i Norrbotten.  

Man varför bygger vi inte bara kraftigare nät? I del 3 av serien Energikoll pratar vi med Svenska kraftnät för att bena ut en komplex fråga. 

Svenska Kraftnät förvaltar och utvecklar Sveriges transmissionsnät för el, det som tidigare kallades stamnätet. Myndigheten är också systemansvarig och sköter driftssäkerheten i kraftsystemet. Det berättar Ulf Moberg som teknisk direktör på Svenska Kraftnät och som följt utvecklingen på elmarknaden under lång tid.  

När man pratar om geografiska skillnader i elpris nämns ofta ordet ”flaskhalsar”. Vad menas med det? 

– I grunden handlar det om utrymmet i elnätet. Det har ”alltid” funnits överföringskorridorer i överföringssystemet, enkelt uttryckt tre geografiska indelningar tvärs över landet där Svenska Kraftnät övervakar så att maxkapaciteten i nätet inte överskrids. När vi ibland tvingas begränsa överföringen för att upprätthålla driftsäkerheten i systemet uppstår en flaskhals. Elsystemet lyder under fysikens lagar och det måste alltid vara balans mellan produktion och konsumtion för att systemet inte ska kollapsa.

Från relativ balans till dagens rekord  

Sedan länge är norra Sverige ett överskottsområde; produktionen är större än förbrukningen, och överskottet har förts över till södra Sverige som har underskott i produktion.  

– Historiskt sett har vi dock haft relativt gott om el i alla fyra elområden och inte behövt föra över så mycket energi mellan dem som idag, säger Ulf Moberg.  

När kärnkraftverket i Barsebäck lades ner runt millennieskiftet ökade behovet av överföring. Svenska kraftnät kunde hantera den nya situationen genom att bland annat begränsa exporten, en metod som alla transmissionsnätsbolag tillämpade. Men sedan Danmark protesterat och fått rätt av EU:s konkurrensmyndighet accepterades inte längre den lösningen. I stället skapades de elprisområden vi har än idag. 

– Elområden fanns redan i det nordiska systemet och tanken var att en fungerande marknad skulle göra att priset gick upp när efterfrågan översteg produktionen. Långvariga och stora prisskillnader skulle signalera till Svenska Kraftnät att förstärka nätet och högre priser skulle även påverka branschen att investera i mer produktionskapacitet.  

Du säger att elmarknaden ”skulle ge signaler”, menar du att det inte blivit så? 

– Trots att priserna är höga i södra Sverige har utbyggnaden av produktionskapacitet främst skett i norr, i huvudsak vindkraft. Det indikerar att det varit andra faktorer som varit avgörande för var man ansluter ny produktion. Samtidigt har stängningen av ytterligare kärnkraft inneburit att produktionen minskat ännu mer i söder.  

– Problemen med allt större överskott i norr och allt större underskott i söder – och därmed allt större behov av överföring – har ökat successivt. Under 2021 samverkade ett antal faktorer som gjorde att situationen blev extrem, med elprisrekord som följd. 

Så vad händer nu, vad gör Svenska Kraftnät för att komma till rätta med problemen?  

– Sedan vi fick besked om att två block vid Ringhals skulle tas ur drift har vi arbetat för att stärka transmissionsnätet i det överföringssnitt som ligger i Mellansverige och som förväntades begränsa överföringen mest. Men det är komplexa projekt som tar tid. Dels planeringen: att komma fram till hur vi ska göra, var vi ska bygga och när. Utöver det tar det tid att få alla tillstånd, minst tio år. 

– Ett konkret exempel är den nya ledning som vi beslutat att bygga i södra Sverige mellan Oskarshamn och Blekinge där projektet pågått i nio år och vi ännu inte fått alla tillstånd på plats för att kunna börja bygga. 

Utöver kraftigare nät behövs mer elproduktion i södra Sverige, vad ska till för att det ska bli verklighet? 

– Incitament som skapar investeringsvilja och politiska beslut. Och enbart vindkraft och solceller räcker inte – vi behöver också planerbar produktion, som inte är väderberoende utan ger en jämn tillgång till elenergi. Det här blir extra viktigt när vi går mot en omfattande elektrifiering av samhället.  

Foto: Tomas Ärlemo 

Energikoll del 1: om Energi, effekt och nya sätt att använda el > >

Energikoll del 2: Elnätschefen om lösningar som ska tackla energikrisen > >