”Lösningarna finns, men det betyder inte att det blir enkelt” 

Fler elbilar på vägarna och flera energikrävande industriprojekt ­– de närmaste åren ska samhället elektrifieras på bred front. Men kommer energin att räcka till? I vår miniserie har vi kommit fram till Energikoll del 2: om förändringar i framtidens energilandskap.

Energikoll del 1 handlar om energi och effekt – Läs artikeln här >

Det svenska elpriset har legat på rekordnivåer under hösten och vintern och även på andra håll i Europa drar det iväg. Dagens Nyheter skrev exempelvis i höstas om brittiska elpriser på 20-30 kronor per kWh, samtidigt som det svenska låg på mellan 1,50 och 2 kronor. Som elkonsument är det lätt att fråga sig hur samhället ska kunna bli mer elektrifierat med de förutsättningarna.

– Vi kommer använda mer el och infrastrukturen byggs ut redan idag. Men det är en stor förändring och inte säkert att alla delprojekt går i samma takt hela tiden. Det kan bli trånga sektioner och lokal effektbrist som vi behöver lösa med olika medel – till exempel automatiska system och styrinsatser, säger Stefan Sedin som är elnätschef på Jämtkraft.

Stefan Sedin, elnätschef på Jämtkraft

Norr ”exporterar” till söder

Som ansvarig för elnätet hos Jämtkraft, och dessutom vice ordförande för EU-kommissionens nya expertorganisation för samarbete mellan europeiska elbolag, har han  en bred utblick över energibranschen.

– Just nu producerar Sverige mer än tillräckligt med energi för svenska behov. Men vi har två utmaningar; dels flaskhalsar där överföringskapaciteten inte räcker till för den större mängden energi, dels effektbrist som uppstår när efterfrågan blir för stor vid en specifik tidpunkt, säger Stefan Sedin.

Det här märks bland annat i prisskillnader mellan Sveriges fyra elprisområden, med lägre priser i norr där mycket av kraftproduktionen sker. Dalakrafts affärsutvecklare Anki Gustafsson, som intervjuades i Energikoll del 1, berättar att norra Sverige (elprisområdena SE1 och SE2) idag ”exporterar” 50 TWh till södra Sverige (SE3 och SE4).

– Dalarna tillhör SE3 och importerar redan idag 40 procent av sitt elbehov, säger Anki Gustafsson.

Det finns en oro för att elproduktionen i norr snart går åt på ”hemmaplan” när nya energikrävande industrier – batteritillverkaren Northvolt och fossilfri ståltillverkning inom Hybrit – drar igång. Hur blir det då för andra delar av landet?

Stabil el i uttaget – nu och framåt

Stefan Sedin berättar att branschen arbetar på alla nivåer för att lösa utmaningarna, både genom att bygga ut ny produktion och ny infrastruktur.

– Men att bygga elnät är omfattande projekt som kräver tillstånd, bland annat från markägare, så det är tidskrävande.

Efter 70-80 år av hög stabilitet i elnäten är vi vana vid att lampan lyser när vi trycker på strömbrytaren. Idag rör vi oss mot större andel energikällor som bara producerar vid vissa förhållanden. Kan vi rentav hamna i ett läge med akut elbrist? Nej, så långt vill inte Stefan Sedin sträcka sig. Det finns tekniska och systemmässiga lösningar som kan ge balans mellan produktion och användning.

– Ett område som man tittar på är olika sätt att lagra energi. Här är batteriteknik på stark frammarsch och man arbetar även med andra lagringsmedia, som pumpkraftverk och vätgas.

AI styr din framtida värmepump

Det pågår också utveckling av nya intelligenta system som känner av energibehov och som tillfälligt kan stänga av energitillförsel i delar där det inte märks. Ett exempel är utvecklingsprojektet med smarta värmepumpar i Sala-Heby, som vi berättade om i Energikoll del 1. Det centrala i den här typen av lösningar är att det inte är det enskilda hushållet som styr, utan det görs med automatiserade system så att det påverkar så lite som möjligt.

Det kan låta som att allt ser ljust ut, men elnätschefen skickar med en brasklapp.

– Lösningarna finns, men det betyder inte att det blir enkelt. Vårt energisystem kräver investeringar och det är långa projekt och tillståndsprocesser. Men rent konkret: Lampan kommer fortfarande att lysa, även om det blir betydligt mer intelligenta system bakom, säger Stefan Sedin.

FAKTA

Stabil el – olika lösningar i framtidens elnät

1. Intelligenta system. Nya automatiserade styrinsatser gör det möjligt att känna av energibehov och tillfälligt stänga av delar av energianvändningen där det inte märks.
2. Batteriteknik. Snart kommer vi att kunna använda fordonsbatterier – från elbilen, exempelvis – för att punktvis stärka upp energitillförseln till både hushåll och elnät. Vi får även se andra typer av batterilösningar; nyligen berättade exempelvis medierna om Varbergs kommunala energibolag som investerar i ett enormt batterilager för större flexibilitet och stabilitet i eltillförseln.
3. Andra typer av lagringsmedier. Här märks bland annat vätgas och pumpkraftverk, som pumpar upp vatten till lagringsmagasin som kan skapa vattenkraft vid behov.
4. Nya specialiserade avtal. Vissa företag kan ha speciella avtal med Svenska Kraftnät, som innebär att de går med på att dra ner på produktionen under specifika förutsättningar – exempelvis mycket kalla vinterdagar när energianvändningen är på topp.