Hur ser framtidens elmarknad ut?

Just nu befinner sig den svenska elmarknaden i ett ovanligt läge: priserna är låga (åtminstone sett med några års perspektiv), elanvändningen är historiskt svag och stora mängder producerad el kan inte överföras från norra Sverige. Det är ett läge som få hade förutspått för bara några år sedan. Men det finns flera tecken på att 2030-talet kommer att präglas av ett helt annat energilandskap.

För att förstå vart vi är på väg kan det vara hjälpsamt att se utvecklingen genom PESTEL-modellen: de politiska, ekonomiska, sociala, teknologiska, ekologiska och legala krafter som formar framtiden.

En tioårsprognos kommer nästan garanterat inte att stämma fullt ut, men det går redan idag att identifiera makrotrender som med stor sannolikhet kommer att forma elanvändningen och elmarknaden det kommande decenniet.

Politiska krafter: klimatpolitik, protektionism

I EU pågår den största klimatpolitiska omställningen i modern tid. Reformpaketet Fit for 55 skärper utsläppshandelssystemet (EU ETS) och ska minska utsläppen i ETS-sektorerna med 62 procent till 2030 jämfört med 2005. Det innebär successivt färre utsläppsrätter, och därmed högre koldioxidpriser över tid.

Samtidigt finns det politiskt manöverutrymme att påverka hur framtidens elsystem utformas i Europa, till exempel genom vilka överföringskablar som läggs mellan olika länder. För Sveriges del kommer vi också att påverkas av hur det går med kärnkraftsetableringarna som nuvarande regering har satt igång, kontra de stora industrietableringar som kanske eller kanske inte blir av.

Politiska prioriteringar i Sverige kommer helt enkelt att spela stor roll det kommande årtiondet. Det kan handla om snabbare tillståndsprocesser, satsningar på elnät, stöd till ny kärnkraft och val av styrmedel för att möjliggöra stora industriprojekt. Beroende på hur vi förhåller oss till det kan den nordiska och svenska energimarknaden gå i olika riktningar.

Något som talar för en accelererad grön omställning är ökad protektionism generellt inom EU. En ökad inhemsk försvarsindustri och allmän industriproduktion talar för att vi oavsett regering kommer att behöva bygga ut den förnybara elproduktionen.

Ekonomiska krafter: När ekonomin vänder gör elen det också

Elkonsumtionen i Sverige har i flera år varit lägre än tidigare prognoser. Lågkonjunktur, pandemi och inflation har bromsat industrins och tjänstesektorns elbehov. Men historiskt har elkonsumtionen alltid följt ekonomin och det finns inget som pekar på att sambandet skulle ha upphört. När konjunkturen vänder upp sker detsamma med elanvändningen.

Energimyndigheten uppskattar att Sverige kan nå 220–360 TWh elanvändning år 2050, och att betydande delar av ökningen sker redan under 2030-talet.

I dag ligger volym- och prisriskerna hos producenterna. Överskotten är stora och priserna låga vilket dämpar investeringsviljan. Vi har också kunnat läsa om hur regulatorisk risk har bromsat vindkraftsutbyggnaden.

Men när efterfrågan stiger samtidigt som investeringarna i ny produktion försenats, kan energibalansen stramas åt snabbare än många väntar sig. Med stigande efterfrågan och eftersatt produktion kan vi komma att se en snabb utbyggnad under de kommande mandatperioderna – om politiken tillåter det.

Sociala krafter: Ett samhälle som blir allt mer elberoende

Som samhälle blir vi alltmer elektrifierat och det finns inget som tyder på att den trenden skulle mattas av. För varje år förlitar vi oss mer på elbaserade system och en fortsatt digitalisering, tillsammans med ökad AI-användning, ser ut att driva på elbehovet.

Vi ser också hur omställningen till elbilar har gått saktare än tidigare prognoser, men den pågår alltjämt. För tio år sedan var elbilar dyra och räckvidden otillräcklig för många. Idag ses de som en tänkbar transportmetod för de flesta och om tio år är det inte alls otänkbart att bensin- och dieselfordon hör till minoriteten bland sålda fordon, inklusive lastbilar.

Huruvida 2010-talets stora trend kring klimatanpassning och miljövänlighet fortsätter är oklart. Som samhälle verkar vi prioritera det under högkonjunktur där vi upplever oss ha råd att betala ett premium för “snälla” produkter, medan vi under hårdare tider väljer bort ekologisk mat och tummar på samvetet.

Samtidigt finns lagkrav på hållbarhetsredovisning kvar oavsett, och många företag och organisationer i offentlig sektor betraktar det alltjämt som en konkurrensfördel att man använder “grön el”.

Teknologiska krafter: AI, datacenter och elektrifierad industri

Teknikutvecklingen är kanske den mest kraftfulla av alla PESTEL-drivkrafter just nu, inte minst på grund av utbyggnaden av datacenter och de kapacitetskrav som AI-utvecklingen för med sig. Om stora delar av svensk industri arbetar för att minska sin elkonsumtion, så visar IT-sektorn inga tecken på att dämpa sin.

Med det sagt pågår också omställningsprocesser inom industrin där man inom exempelvis stål och cement vill komma bort ifrån användningen av fossila bränslen och övergå till elbaserade lösningar. Som du märker råder det inte brist på olika riktningar och scenarier även här.

På produktionssidan ser vi hur nya generationers stora vindkraftverk, ökad solkraft, energilager och digitaliserad styrning förändrar produktionsmönstren. Mer väderberoende produktion betyder fler låga och höga timmar, om inte just energilagringen tar större steg.

Den nuvarande regeringen har styrt in mot kärnkraft snarare än investeringar i energilager, men sådant kan mycket väl komma att förändras om ny teknologi gör det billigare och enklare att lagra producerad el.

Ekologiska krafter: Väder och vatten formar prisbilden

2030-talet innebär större klimatpåverkan och mer osäkerhet i tillgången på vattenkraft. Smälttider, nederbördsmönster och flöden kan variera mer och det påverkar hela Norden. På en europeisk nivå kan varmare somrar och ökad torka leda till helt andra mönster i form av ökade elbehov sommartid (när byggnader behöver kylas) och problem med kärnkraftverk som inte kan kylas lika enkelt.

Samtidigt ökar andelen vindkraft i alla scenarier framåt, enligt Svenska kraftnäts långsiktiga marknadsanalys. Resultatet kan bli ett elsystem med större volatilitet och prisvariationer, där väderhändelser ibland styr priset mer än bränslekostnader.

Legala krafter: Marknadsdesign och utsläppshandel

Den juridiska ramen för energimarknaden är i snabb omvandling. EU:s utsläppshandelssystem skärps, marknadsdesignen ses över och regler för stödtjänster, lagring och flexibilitet uppdateras löpande.

Högre koldioxidpriser i Europa kan lyfta svenska elpriser under de timmar då fossil kraft sätter priset. Ett ETS-pris (priset på en utsläppsrätt) på 70-80 €/ton kan ge ett marginalpåslag på cirka 30-60 öre/kWh för kol- och gaskraft, och därmed indirekt påverka svenska priser.

Just det här området är kanske mer komplext än många andra, där vi inte bara har EU-krav att förhålla oss till utan också en lång rad andra perspektiv i form av exempelvis Miljöbalken, Försvarsmaktens intressen och hur elnätet regleras.

Sammanfattningsvis

Att sia om elmarknaden på lång sikt är svårt: många rörliga delar samverkar och en plötslig händelse (som Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina eller USA:s tullar) kan ha stor påverkan.

Men sammanfattningsvis är det svårt att se något annat än att elförbrukningen fortsätter att öka, driven av en allmän elektrifieringsprocess i samhället. Det investeras stort i robusta elnät och om lagstiftarna så tillåter finns goda möjligheter för producenterna att svara mot marknadens efterfrågan.

Klimatförändringarna kommer att påverka både tillgång och efterfrågan. Där behövs en teknologisk utveckling för att tillvarata de nya förutsättningarna, och troligtvis även lagringskapacitet som kompenserar för stora kortsiktiga svängningar.

Vi går helt enkelt mot en mer volatil energimarknad i framtiden, där förmågan att parera kortsiktigt får större betydelse. Desto större anledning att engagera sig i elprisprognoser och ta in perspektiv utifrån, exempelvis från oss på Dalakraft.

Boka gärna in ett möte om du vill diskutera framtidens elförsörjning och hur ni bäst kan positionera er för morgondagen.