Vintern i Dalarna har hittills varit mildare än vanligt och det märks på elförbrukningen hos de flesta. I Dalarna har vi tydliga årstider och ofta kalla vintrar, en stor del av våra hushålls elförbrukning går åt till uppvärmning. När temperaturen ligger över det normala minskar dock behovet av uppvärmning vilket gör att vi använder mindre el än under en typisk vinter. Märker du av det?
När utomhustemperaturen i snitt är en grad varmare än normalt kan elförbrukningen för uppvärmning minska med så mycket som fem procent. Det gör stor skillnad på hushållets förbrukning och troligen märker du det också på din elräkning.
Medeltemperaturen för en typisk ort i Dalarna.
Det kan vara stora skillnader i vädret från år till år, vissa vintrar är väldigt bistra medan andra blir betydligt mildare. Det påminner oss om hur mycket vädret och utomhustemperaturen påverkar vår elförbrukning. Passa på att fundera över hur just din elanvändning ser ut och hur du kan göra för att optimera den.
Här är tre enkla sätt att få koll på hur din elanvändning påverkas av skiftningarna i temperatur och av den milda vintern som vi har just nu.
"Flow-based", eller flödesbaserat, är ett nytt sätt att bestämma hur el transporteras mellan olika områden, både i Sverige och Europa. Tänk dig att elnätet är som ett stort vägnät och att el är bilarna som kör på vägarna. Med flow-based försöker man använda de vägar (eller ledningar) som har mest plats för att transportera el så effektivt som möjligt.
Sverige är indelat i fyra elområden, från norr till söder: SE1, SE2, SE3, och SE4.
Den här månaden har flow-based lett till högre elpriser i SE3 och SE4. Här är varför:
I framtiden kan flow-based ge både för- och nackdelar:
Om du bor i SE3 eller SE4 kan du märka att elpriserna är högre, särskilt när:
Genom att använda el på tider när efterfrågan är låg, till exempel på natten, kan du utnyttja flow-based bättre och få lägre elräkningar. Ett timprisavtal kan hjälpa dig att göra detta.
Det kan kännas knepigt att veta vad som är vad på elräkningen och vad du egentligen betalar för. Varför blev till exempel elnätsfakturan plötsligt högre medan elhandelsfakturan blev lägre? Här reder vi ut vad din elkostnad består av och vad som kan påverka priset.
Först och främst är det skillnad på elnätsbolaget och elhandelsbolaget, det är olika bolag som levererar och tar betalt för olika saker.
Sammanställningen nedan grundar sig på 2024 års skattesatser och är ett generellt exempel på kostnadsfördelningen med en årlig elanvändning på 20 000 kWh. En ganska vanlig villaägare.
Uträkningen stöds av Energiföretagen som kommit till samma slutsatser, men utan att skilja på elhandel och elproducent. För Dalakraft, och andra elhandelsbolag som inte har någon egen produktion, är det ytterst relevant att skilja på elhandelsbolag och producenter.
Att de som producerar vår el ska ha betalt är ganska självklart, och ju högre elpriset är, desto större del av kakan går till dem. Med dagens prisnivåer går 21 kronor per varje hundralapp du betalar för el till ägarna av produktionen.
Biten av kakan som går till staten minskar istället med ett högre elpris. Dit betalar du just nu cirka 47 kronor av varje hundralapp i skatter och moms. Pengarna är inte helt öronmärkta för förbättrad energiförsörjning i landet, utan går också till skola, vård, omsorg, vägar och annat gemensamt.
Elnätsbolagen bedriver en kostsam och viktig funktion i samhället. Det är de som äger elnätet och ansvarar för att strömmen transporteras mellan dem som producerar och dig som konsumerar el. Ungefär 27 kronor per hundralapp går till dem.
Många tror att elhandelsbolagen tjänar mycket pengar när elpriserna går upp, men det är inte sant. Vi i vår tur betalar då ett betydligt högre inköpspris för elen på marknaden. För elhandelsbolag som också har egen produktion ser läget däremot annorlunda ut. I dagsläget hamnar ungefär 5 kronor av 100 hos elhandelsbolaget.
Lär dig mer om hur elmarknaden funkar här.
Till 2027 ska alla elnätsföretag ha infört den nya effekttariffen, eller effektavgiften. Men hur fungerar den? Vi reder ut hur du kan minska dina elkostnader genom smart elanvändning. (mer …)
När hösten närmar sig kan du bli kontaktad av försäljare med erbjudanden om elavtal. Tyvärr är inte alla seriösa och många kunder hör av sig missnöjda efter att ha bytt avtal. Här är några saker att tänka på för att ett byte ska motsvara dina förväntningar. (mer …)
Sommaren för med sig en ökad risk för åskoväder, vilket kan orsaka skador på elektronik och elanläggningar i våra bostäder. Per Samuelsson på Elsäkerhetsverket vet hur du skyddar dig och dina elektriska prylar. (mer …)
Det finns en seglivad myt om att vindkraft inte är särskilt effektiv som energikälla på vintern – men det är inte sant.
- Statistiken talar sitt tydliga språk – vindkraftverken producerar i snitt nästan 50 procent mer under vinterhalvåret än sommarhalvåret, säger Henrik Hansson, driftsansvarig på Dalavind AB. (mer …)
Ibland kommer livet emellan. Vi flyttar ihop, vi flyttar isär, vi köper hus. Barnet skaffar ett eget boende, en närstående går bort. Sandra Blom, teamledare på Dalakrafts kundservice, förklarar vad du ska göra och tänka på kring elavtalet när stora livshändelser inträffar. (mer …)
Du har sannolikt hört begreppen "fossilfri" och "förnybar" energi, men vet du vad som skiljer dem åt? Och vad innebär det egentligen med så kallade ursprungsgarantier? Häng med i energisnacket när Lillemor Arvidsson, rådgivare och ansvarig för producentaffärer på Dalakraft, reder ut begreppen. (mer …)
Med start vid årsskiftet höjs skatten på el med 4,5 öre per kWh. Totalkostnaden blir därefter totalt 53,5 öre per kWh för de flesta elkonsumenter i Sverige. (mer …)