Februari månad blev den kallaste på 16 år med ett blockerande högtryck som dominerade vädret i Norden vilket också avspeglade sig i elpriserna. Vattenmagasinen dräneras i kylan och den hydrologiska balansen har tappat 10 TWh på en månad till -29 TWh. Detta höjer vattenvärdet och ger stöd åt elpriserna både nu och framåt under 2026. Innehållet i gaslagren minskar även de och är nu betydligt lägre än både i fjol och 2024. Kriget i Iran har skapat en eskalerande energikris, eftersom Hormuzsundet är genomfartsled för en femtedel av olje- och gastransporterna.

Huvuddelen av februari bjöd likt januari på högtrycksdominerande väder med kalla och torra förhållanden och blev den kallaste på 16 år. För första gången på länge låg priserna i norra Sverige nära nivåerna i de södra delarna av landet. Den nya ökade överföringskapaciteten via Aurora Line mot Finland har haft prispåverkan för de norra delarna då efterfrågan från Finland och Baltikum varit hög. I Norden kan vårväder och blötare prognoser resultera i en lägre prisbild i mars än i februari.

Gaslagren i Europa

Nivån i de europeiska gaslagren är viktiga för elpriserna i Europa, särskilt vintertid. Inför den här vintern var gaslagernivåerna något lägre än föregående vinter. En mindre mängd gas i lagren under vintern ökar relativt sett risken för energiprisuppgångar. I det kyliga vintervädret på kontinenten tömdes gaslagren i snabbare takt än normalt. I slutet av februari låg nivåerna i gaslagren på ca 30 procent, jämfört 39 procent vid samma tid förra året.

Det högsta kvartspriset under februari var 523 SEK/MWh den 19 februari i elområde SE4 och månadens lägsta kvartspris var 72 SEK/MWh i SE2 måndagen den 16 februari.

Vindkraftsproduktionen klart under normalt

Även februari månad blev vindfattig till följd av det blockerande högtrycket och vindkraftsproduktionen har varit cirka en tredjedel lägre i Norden än säsongsnittet. I början av mars bröts förhållandena med högtrycksbetonat väder med mildare och blötare prognoser.

Hydrologisk balans försämras

Innehållet i vattenmagasinen dränerades fort i vinterkylan – den hydrologiska balansen har tappat 10 TWh på en månad till -29 TWh. Detta påverkar inte bara spotpriserna, utan även terminspriserna långt in i 2026. Nederbörden på de ställen där de stora vattenmagasinen i Norge finns har varit under det normala vilket kan innebära mindre vårflod och vi ser ett lyft för priserna i sommarterminerna.

Kärnkraftens tillgänglighet i Norden

Kärnkraften i Norden producerar i skrivande stund cirka 8 705 MW. I Sverige är Oskarshamn 3 uttagen för teknisk inspektion och beräknas vara i drift 22 maj, Forsmark 3 är uttagen för årlig revision och beräknas vara i drift igen 4 april. I Finland går reaktorn Olkiluoto 2 med reducerad effekt på 83 procent av sin kapacitet.

Mellanösternkonflikten driver energipriser

Konflikten i Mellanöstern har påverkat de internationella energimarknaderna, med prisökningar på både olja och naturgas - det europeiska gaspriset har stigit med ca 60 procent. Prisökningen på gasmarknaderna kan främst kopplas till att Qatar, världens näst största leverantör av LNG efter USA, stoppat all transport och produktion av LNG efter iranska attacker mot två qatariska LNG-anläggningar. Stridigheterna och riskerna de medför för sjöfarten har gjort att trafiken genom det för energimarknaderna mycket viktiga Hormuzsundet i princip upphört. Här transporteras ungefär en femtedel av oljan och gasen. Detta kan leda till effekter på europeiska elpriser och därmed ge en indirekt effekt på de svenska elpriserna.

Terminsmarknaden reagerar på ökad osäkerhet

Terminskontrakten för 2026 har stigit som svar på de geopolitiska händelserna och en mer pressad hydrologisk situation. För terminerna för 2027 och framåt är effekten mer dämpad även om uppsidan kan vara stor till följd av osäkerheten kring utvecklingen i Mellanöstern.

Investeringar i ny vindkraft har avstannat helt under 2025 – inga investeringsbeslut har tagits och inga turbiner har beställts under sista kvartalet 2025. Under hela 2025 har endast 30 MW turbinbeställningar gjorts och dessa gjordes under kvartal 3. Det leder till att pågående projekt av tidigare tagna investeringsbeslut tas i drift de närmaste åren men att utbyggnaden avstannar efter 2027.

På sikt bör konsumtionen stiga av strukturella skäl, snarare än temporära köldknäppar. Dessa köldknäppar ger dock en försmak på den potentiella uppsida som finns i elpriserna. Eftersom det knappt byggs någon produktion samtidigt som konsumtionen ser ut att stiga, kan elenergiöverskottet kanske börja minska snart. Om det händer stiger de nordiska elpriserna mot europeiska nivåer.

Den svenska elförsörjningen är fortsatt stabil, trots kriget i Mellanöstern. Tillgången på el i Sverige är god och det svenska elsystemet är robust och har goda marginaler. Den politiska risken är osedvanligt hög, med flera reformer och beslut som påverkar aktörernas beslutsunderlag. I och med att valkampanjerna inleds kan den politiska risken öka ytterligare.

Har ni frågor?

Kontakta oss med era frågor kring er elanvändning.

Det talas numera ganska ofta om Sveriges snabbt växande elbehov. Industrins omställning, elektrifieringen av transporter och datacenters snabba expansion (inte minst i Dalarna!) målas ibland upp som en framtida våg som riskerar att slå hårt mot vårt elnät. Men hur snabbt växer behovet egentligen och vad krävs för att Sverige ska klara både dagens drift och morgondagens omställning?

Det korta svaret är att framtidens elförsörjning går att säkra, men att vägen dit kräver betydligt mer framförhållning, investeringar och samordning än vi hittills har vant oss vid, något som inte minst syns i den aktuella debatten om elnätsägarnas höjda avgifter. Det längre svaret är mer komplext och just därför så viktigt för företagsledare och inköpare att förstå.

Växer elbehovet snabbt eller långsamt?

Många av de senaste årens prognoser om kraftigt ökande elanvändning har kommit på skam, men det är samtidigt vanskligt att ropa faran över.

Elanvändningen i Sverige har under lång tid varit förvånansvärt stabil. Faktum är att vi i dag använder ungefär lika mycket el som i mitten av 1980-talet. Dels går det att koppla till ekonomisk utveckling, och där hålls elförbrukningen tillbaka av lågkonjunkturer, pandemi och inflation. Och även om vi använder el till fler saker idag än för 40 år sedan så har vi också effektiviserat saker som maskiner, överföringssystem och belysning.

Ändå bedömer Energimyndigheten att elanvändningen kan öka till 220–360 TWh år 2050, jämfört med dagens cirka 140 TWh, beroende på elektrifieringstakten. I flera scenarier sker en stor del av denna ökning redan under 2030-talet.

Även Svenska kraftnät lyfter samma utveckling i sina marknadsanalyser: elbehovet ökar. Inte explosivt varje år, men stadigt och ofta snabbare än både nät och produktion hinner byggas ut.

Med andra ord: just nu är efterfrågan dämpad (här i Dalarna har vi till exempel så gott som balans i systemet), men det kan också komma att se mycket annorlunda ut om bara fem, tio år.

Vad krävs för att säkra elförsörjningen på kort sikt?

Det finns tre avgörande områden där takten kommer att behöva öka jämfört med idag om vi ska klara av att möta behoven.

1. Stärka överföringskapaciteten

Många av Sveriges elsystemutmaningar handlar inte om produktion utan om flaskhalsar i nätet. Norra Sverige har stora överskott medan södra Sverige ofta har underskott.

Överföringskapaciteten måste byggas ut för att elen ska kunna flyttas dit den behövs, inte minst för att företag ska våga investera i elintensiva satsningar.

2. Få mer produktion på rätt platser

Ny vindkraft har framför allt byggts i norr, eftersom tillstånd och markförutsättningar är bättre där. Men industrins elektrifiering i både norr och söder kräver produktion närmare förbrukningen. Kraftslag som solenergi, vind och kraftvärme kan spela en större roll i tätbefolkade regioner, trots att det i sig inte löser överföringsfrågan. För det krävs stora turbiner i landets södra delar som kan ta emot och balansera överföringen.

3. Skapa flexibilitet i systemet

Energimyndigheten och Svenska kraftnät pekar båda på behovet av

Varje region har dock sina egna utmaningar och det kommer att krävas gott samarbete mellan alla aktörer på marknaden för att skapa bästa möjliga förutsättningar för förändring. Som elhandelsbolag ansvarar Dalakraft varken för elproduktion eller elnät, men vi för ständig dialog med andra aktörer.

Hur säkrar vi elförsörjningen på lång sikt?

Oavsett om man ser till politiken eller forskningen så handlar den stora frågan i svensk energidebatt om kraftslagen. Kan kärnkraften rädda oss? Är vindkraften tillräcklig? Och hur mycket solkraft kan Sverige egentligen producera?

På längre sikt är det nästintill omöjligt att ge klara svar i frågan och mycket beror också på vilka beslut som tas längs vägen.

Kärnkraft: viktig men långsiktig

Regeringen vill se ny kärnkraft i drift redan under 2030-talet. Flera energibolag undersöker små modulära reaktorer (SMR), men även dessa tar lång tid att tillståndspröva och bygga. Viss forskning tyder också på att de blir dyrare per MWh. Vi kommer också alltid att ha en problematik kring uranutvinning oavsett var det sker.

I ett positivt scenario kan den första nya reaktorn vara i drift runt slutet av 2030-talet. Det betyder att kärnkraften kan bli en viktig del av den långsiktiga lösningen, men inte ett svar på de kortsiktiga behov som uppstår redan under de närmaste tio åren.

Vind och sol: växer snabbt

Enligt Svenska kraftnäts scenarier kommer vindkraften att stå för den största utbyggnaden fram till 2035. Den nuvarande regeringen har dock stoppat många stora, havsbaserade projekt och frågan är om inte prognoserna kommer att behöva revideras. Låga elpriser och regelverket kring effektreglering talar också emot en kraftig vindkraftsutbyggnad så som det ser ut nu, för att inte tala om lokalt motstånd på sina platser.

Solkraft växer snabbt i södra Sverige och kan bli en viktig del av mixen för att avlasta de mest ansträngda områdena under dagtid. Nyligen kunde vi också läsa om att Stora Enso planerar för Sveriges hittills största solcellspark i Grycksbo utanför Falun.

Men elen kommer att behöva lagras och vi ser en möjlig utveckling där fokus går från att förflytta el geografiskt, från produktionsställe till konsumtionsställe, till ett fokus på att kunna “förflytta” el i tid mellan det att den produceras till dess att den ska konsumeras.

Kraftvärme och lager: systemets "stötfångare"

Kraftvärmen, som länge varit under press, kan få ny betydelse i ett elsystem där effekt och styrbarhet blir viktigare. Exempelvis Centerpartiet trycker på för sådana lösningar. Energilager i form av både batterier och termiska lösningar blir allt vanligare även i Norden och kan skapa värdefull flexibilitet.

Import och integrering

Sverige är en del av EU:s energimarknad. Om eller när prisvariationerna ökar i Europa förstärks behovet av robusta överföringsförbindelser, både för import och export.

Som du förstår är frågan komplex, men det står klart att Sverige behöver en robust energimix och alltjämt kommer att luta sig tungt mot vattenkraften.

Hur tacklar andra länder den växande efterfrågan?

Vi är inte ensamma om den här utvecklingen och dess medföljande problematik. Så hur agerar andra närliggande länder?

Finland har stärkt sin elbalans kraftigt tack vare Olkiluoto 3, Europas största kärnreaktor som togs i drift 2023. Det gör att landet nu är nära självförsörjande. Man gör också intressanta tester med lagring av både el och värme, vilket är relevant för oss i Sverige eftersom vi har ett liknande klimat.

Danmark i sin tur fortsätter att bygga ut vindkraft i mycket snabb takt och satsar på stora energiöar i Östersjön. Här behöver vi ha i åtanke att man är ett förhållandevis litet land geografiskt, med goda förutsättningar för vind givet närheten till Nordsjön.

Efter att Tyskland fasat ut sin kärnkraft kombinerar man massiv utbyggnad av sol och vind med stora satsningar på batterier och flexibilitetstjänster. Landet ser energilagring som en ny industri.

Norge har överskottsproduktion tack vare sin vattenkraft men saknar politiskt stöd för storskalig utbyggnad. Landet fokuserar därför på energieffektivisering och nätinvesteringar. Norge exporterar också betydande mängder el till Storbritannien, bland annat via sjökabeln North Sea Link som har en kapacitet om 1 400 MW.

Gemensamt för alla länder är att man utforskar energimixen på olika sätt och ser lagring som en del av framtiden.

Vad kan vi göra i Dalarna?

Dalarna har stora möjligheter, men också sårbarheter. Regionen är en del av elområde SE3, där effektbrist kan uppstå kalla vinterdagar. Vi har också en “getingmidja” i Borlänge som begränsar överföringskapaciteten, åtminstone just nu. Utbyggnad pågår på flera håll, men för att säkerställa att ronderande nedsläckning aldrig blir aktuellt krävs flera parallella åtgärder.

På Dalakraft tror vi att ökad solkraft, kraftvärme, biokraft, och med tiden även vindkraft som producerar el nära förbrukningsplatsen, gör oss mindre känsliga för flaskhalsar. Men det regionala nätet är i behov av investeringar: ju fler företag som elektrifierar, desto större krav ställs på både lokala och regionala nät.

Företag som aktivt kan styra sin förbrukning vid pristoppar bidrar till att avlasta nätet och slipper riskera att hamna i en situation där effektbrist leder till bortkoppling.

Så hur säkrar vi elförsörjningen?

Det enkla svaret är att mycket behöver ske inom många områden och på kort tid. Sverige står inför de största investeringarna i elnätet i modern tid och elektrifieringen kommer inte att sakta ned. Ingen enskild lösning kan säkra elförsörjningen på egen hand. Men tillsammans kan de skapa ett robust, flexibelt och hållbart system som klarar både vardag och framtida elintensiva satsningar.

För företag innebär detta två saker. Dels är det viktigare än någonsin att följa utvecklingen. Elförsörjning kan inte längre vara något man sköter med vänsterhanden, den kan komma att bli en central del av affärsplanen. Och dels gäller det att arbeta parallellt med energieffektivisering och kloka inköp för att försvara marginalerna. Det hjälper vi förstås gärna till med, kontakta oss så berättar vi mer om hur vi ser på framtidens elmarknad.

För företag med möjlighet att styra delar av förbrukningen till tider när elen är som billigast finns det pengar att spara. Här berättar vi hur företag kan dra nytta av att styra förbrukningen, om möjligheter, utmaningar och vad man kan tänka på beroende på verksamhet. 

De senaste årens ökade prisvolatilitet, med allt från negativa priser per kilowattimme till korta pristoppar på flera kronor, har fått allt fler företag att se över möjligheten att styra sin förbrukning för att spara pengar. Särskilt effektivt blir det förstås om elkostnaden har stor påverkan på er affär.

Men att arbeta aktivt med kvartsstyrning är både en möjlighet och en utmaning. Det kräver förståelse för hur priserna rör sig, vad som faktiskt går att flytta, och hur en verksamhet påverkas i praktiken.

Varför ser vi ökad prisvolatilitet?

Prisvariationerna har ökat i takt med att andelen väderberoende produktion har tagit större plats i det nordiska systemet. När vinden blåser mycket, särskilt under helger och nätter med allmänt lägre förbrukning, tenderar priserna att sjunka.

Vid kallt väder, låg produktion eller begränsningar i överföringskapaciteten ökar de snabbt. Svenska kraftnäts långsiktiga analyser visar att dessa svängningar sannolikt fortsätter att förstärkas under 2030-talet, samtidigt som efterfrågan väntas stiga i takt med elektrifiering och expansionen av datacenter. Ovanpå det inför också alla nätbolag effekttaxa senast i januari 2027. Om den inte redan påverkar er så kommer den att göra det under de kommande åren.

För företag innebär det här att det inte bara är den totala förbrukningen som spelar roll, utan även när förbrukningen sker. Att utnyttja de billigaste kvartarna kan ge betydande besparingar över tid. I snitt kan priset variera stort över ett dygn, och historisk data från Nord Pool visar att skillnaden mellan de dyraste och billigaste kvartarna ibland överstiger 1–2 kronor per kilowattimme.

Utmaningar

Samtidigt ska vi inte underskatta svårigheterna. Många verksamheter har sina kontorstider, andra har processer som måste köras dygnet runt, eller där kundlöften, kvalitet och arbetsmiljö sätter gränser för vad som kan styras om. Produktionen kanske inte går att pausa, kyla och ventilation måste hålla rätt nivå oavsett priset, och i vissa verksamheter är elkostnaden en så liten del av totalen att vinsterna inte blir särskilt stora.

Det finns också tekniska hinder: många företag saknar i dag system som automatiskt kan styra värmepumpar, truckladdning, pumpar eller kompressorer baserat på kvartspris. Digitaliseringsgraden varierar och i vissa fall krävs både investeringar och kompetens för att komma igång.

Här kan en energikartläggning visa om det ens är lönt att börja styra verksamheten på kvartsnivå, eller vid vilka elpriser sådana investeringar går att räkna hem.

Möjligheter

Trots detta finns ofta mer flexibilitet än man först tror. Många företag har processer som redan är naturligt flyttbara, som att ladda eltruckar eller elbilar nattetid i stället för på eftermiddagen, köra vissa pumpar eller fläktar när priset är lågt, eller sänka uppvärmningen i lager- och produktionslokaler under de dyraste timmarna.

Även små justeringar kan ge märkbar effekt, särskilt för företag där förbrukningstopparna sammanfaller med höga kvartspriser eller där effekttariffer börjar påverka kostnaden till nätbolaget.

Automation är ett område där den tekniska utvecklingen går snabbt framåt. Det som för tio år sedan kändes nästintill omöjligt att implementera, går idag att köpa in som mjukvarubaserade Saas-plattformar som styr värme, kyla, laddning och ventilation efter kvartspris.

Hos företag som kombinerar sådana verktyg med sin befintliga driftplanering uppstår ofta en tydlig kostnadsfördel, utan att verksamheten behöver ändra särskilt mycket i sitt grundläggande arbetssätt.

Det behöver inte heller handla om att anpassa allt, genom ett mixavtal kan ni prissäkra en basvolym och låta den återstående delen av förbrukningen styras mer aktivt efter priset.

Är det något för ert företag?

Låt oss titta på det tillsammans! Det finns verksamheter som är svårare att optimera på det här sättet än andra, och ibland är det helt enkelt inte lönsamt. Men det kan också finnas nya lösningar som inte optimerar hur ni agerar idag, utan skapar helt nya möjligheter att göra på andra sätt. Vi berättar gärna, kontakta oss och boka en tid redan idag.

Efter att nyårsstormen Anna som gav stora mängder snö och hårda vindar bedarrade, har ett blockerande högtryck med torrt och kallt väder över Norden hållit oss i ett hårt grepp. Ökad elanvändning och kraftproduktion som legat långt under normala nivåer har fått elpriserna att stiga kraftigt och förändrat förutsättningarna på energimarknaderna. Den hydrologiska balansen har försvagats med 20 TWh på en månad och vindkraftsproduktionen har varit cirka 30 procent under säsongsnittet. Vi tittar på marknadsläget för elproduktion.

Väderläge och elpriser

Kort efter årsskiftet bröts trenden för de låga priser som dominerat 2025. Priserna har hållits nere av hög produktion av framför allt vindkraft. Ett blockerande högtryck dominerar nu vädret i Norden vilket ger ett kallt, torrt och vindfattigt väderläge. Den långa perioden med kyla har lyft priserna ordentligt på elmarknaden. Vi ser ungefär samma priser i alla fyra prisområden i Sverige där även den nya kopplingen Aurora mot Finland, utöver kyla och vind, har viss prispåverkan för de norra prisområdena. Väderläget ser ut att hålla i sig de närmaste veckorna och så länge vi befinner oss i detta läge kommer priserna att ligga kvar på höga nivåer.

Nivån i de europeiska gaslagren är viktiga för elpriserna i Europa, särskilt vintertid. Inför den här vintern var gaslagernivåerna något lägre än föregående vinter. En mindre mängd gas i lagren under vintern ökar relativt sett risken för energiprisuppgångar. Med kyligt vinterväder och dunkelflaute på kontinenten töms gaslagren i snabbare takt än normalt. I slutet av januari var fyllnadsnivån 43 procent, jämfört 55 procent vid samma tid förra året.

Januaris högsta dagsspotpris var 181 öre/kWh den 20 januari i elområde SE4 och månadens lägsta dagsspotpris var 15 öre/kWh i SE1 torsdagen den 1 januari.

Elproduktion

Januari var vindfattig till följd av det blockerande högtrycket och vindkraftsproduktionen har varit cirka 30 procent lägre i Norden än säsongsnittet. Vi ser ingen direkt förändring, även kommande veckor ser vindkraftsproduktionen ut att bli låg.

Innehållet i vattenmagasinen dräneras fort i vinterkylan – den hydrologiska balansen har tappat 20 TWh på en månad till -19 TWh. Detta påverkar inte bara spotpriserna, utan även terminspriserna långt in i 2026. I Norge, där de stora vattenkraftsmagasinen finns har endast 1/3 av säsongsmässig nederbörd uppmätts i januari. Detta innebär även att uppbyggnaden av snömagasin skett i mindre grad än normalt vilket kan innebära mindre vårflod och vi ser ett lyft för priserna i sommarterminerna.

Kärnkraften i Norden producerar i skrivande stund cirka 11 350 MW. Reaktorn Olkiluoto 2 går med reducerad effekt på 83 procent av sin kapacitet, medan övriga reaktorer producerar på 100 procent.

Höga obalanskostnader

Ökad andel väderberoende kraftkällor som vind- och solkraft skapar större obalanser i nätet till följd av svårigheter att planera och reglera produktionen. Detta tillsammans med förändringar som Svenska kraftnät införde i mars har medfört att obalanskostnader ökat rejält. Som ett första steg för övergång till kvartspriser infördes den 4 mars 2025 en automatiserad nordisk energiaktiveringsmarknad för mFRR EAM vilket ersatte en tidigare manuell process. Detta har fått en påverkan på obalanspriserna då prognosfel på kvartsnivå också ökar risken för kostsamma avvikelser. Större förmåga till hantering närmare leveransögonblicket kan minska obalanskostnaderna för producenter.

Just nu befinner sig den svenska elmarknaden i ett ovanligt läge: priserna är låga (åtminstone sett med några års perspektiv), elanvändningen är historiskt svag och stora mängder producerad el kan inte överföras från norra Sverige. Det är ett läge som få hade förutspått för bara några år sedan. Men det finns flera tecken på att 2030-talet kommer att präglas av ett helt annat energilandskap.

För att förstå vart vi är på väg kan det vara hjälpsamt att se utvecklingen genom PESTEL-modellen: de politiska, ekonomiska, sociala, teknologiska, ekologiska och legala krafter som formar framtiden.

En tioårsprognos kommer nästan garanterat inte att stämma fullt ut, men det går redan idag att identifiera makrotrender som med stor sannolikhet kommer att forma elanvändningen och elmarknaden det kommande decenniet.

Politiska krafter: klimatpolitik, protektionism

I EU pågår den största klimatpolitiska omställningen i modern tid. Reformpaketet Fit for 55 skärper utsläppshandelssystemet (EU ETS) och ska minska utsläppen i ETS-sektorerna med 62 procent till 2030 jämfört med 2005. Det innebär successivt färre utsläppsrätter, och därmed högre koldioxidpriser över tid.

Samtidigt finns det politiskt manöverutrymme att påverka hur framtidens elsystem utformas i Europa, till exempel genom vilka överföringskablar som läggs mellan olika länder. För Sveriges del kommer vi också att påverkas av hur det går med kärnkraftsetableringarna som nuvarande regering har satt igång, kontra de stora industrietableringar som kanske eller kanske inte blir av.

Politiska prioriteringar i Sverige kommer helt enkelt att spela stor roll det kommande årtiondet. Det kan handla om snabbare tillståndsprocesser, satsningar på elnät, stöd till ny kärnkraft och val av styrmedel för att möjliggöra stora industriprojekt. Beroende på hur vi förhåller oss till det kan den nordiska och svenska energimarknaden gå i olika riktningar.

Något som talar för en accelererad grön omställning är ökad protektionism generellt inom EU. En ökad inhemsk försvarsindustri och allmän industriproduktion talar för att vi oavsett regering kommer att behöva bygga ut den förnybara elproduktionen.

Ekonomiska krafter: När ekonomin vänder gör elen det också

Elkonsumtionen i Sverige har i flera år varit lägre än tidigare prognoser. Lågkonjunktur, pandemi och inflation har bromsat industrins och tjänstesektorns elbehov. Men historiskt har elkonsumtionen alltid följt ekonomin och det finns inget som pekar på att sambandet skulle ha upphört. När konjunkturen vänder upp sker detsamma med elanvändningen.

Energimyndigheten uppskattar att Sverige kan nå 220–360 TWh elanvändning år 2050, och att betydande delar av ökningen sker redan under 2030-talet.

I dag ligger volym- och prisriskerna hos producenterna. Överskotten är stora och priserna låga vilket dämpar investeringsviljan. Vi har också kunnat läsa om hur regulatorisk risk har bromsat vindkraftsutbyggnaden.

Men när efterfrågan stiger samtidigt som investeringarna i ny produktion försenats, kan energibalansen stramas åt snabbare än många väntar sig. Med stigande efterfrågan och eftersatt produktion kan vi komma att se en snabb utbyggnad under de kommande mandatperioderna – om politiken tillåter det.

Sociala krafter: Ett samhälle som blir allt mer elberoende

Som samhälle blir vi alltmer elektrifierat och det finns inget som tyder på att den trenden skulle mattas av. För varje år förlitar vi oss mer på elbaserade system och en fortsatt digitalisering, tillsammans med ökad AI-användning, ser ut att driva på elbehovet.

Vi ser också hur omställningen till elbilar har gått saktare än tidigare prognoser, men den pågår alltjämt. För tio år sedan var elbilar dyra och räckvidden otillräcklig för många. Idag ses de som en tänkbar transportmetod för de flesta och om tio år är det inte alls otänkbart att bensin- och dieselfordon hör till minoriteten bland sålda fordon, inklusive lastbilar.

Huruvida 2010-talets stora trend kring klimatanpassning och miljövänlighet fortsätter är oklart. Som samhälle verkar vi prioritera det under högkonjunktur där vi upplever oss ha råd att betala ett premium för “snälla” produkter, medan vi under hårdare tider väljer bort ekologisk mat och tummar på samvetet.

Samtidigt finns lagkrav på hållbarhetsredovisning kvar oavsett, och många företag och organisationer i offentlig sektor betraktar det alltjämt som en konkurrensfördel att man använder “grön el”.

Teknologiska krafter: AI, datacenter och elektrifierad industri

Teknikutvecklingen är kanske den mest kraftfulla av alla PESTEL-drivkrafter just nu, inte minst på grund av utbyggnaden av datacenter och de kapacitetskrav som AI-utvecklingen för med sig. Om stora delar av svensk industri arbetar för att minska sin elkonsumtion, så visar IT-sektorn inga tecken på att dämpa sin.

Med det sagt pågår också omställningsprocesser inom industrin där man inom exempelvis stål och cement vill komma bort ifrån användningen av fossila bränslen och övergå till elbaserade lösningar. Som du märker råder det inte brist på olika riktningar och scenarier även här.

På produktionssidan ser vi hur nya generationers stora vindkraftverk, ökad solkraft, energilager och digitaliserad styrning förändrar produktionsmönstren. Mer väderberoende produktion betyder fler låga och höga timmar, om inte just energilagringen tar större steg.

Den nuvarande regeringen har styrt in mot kärnkraft snarare än investeringar i energilager, men sådant kan mycket väl komma att förändras om ny teknologi gör det billigare och enklare att lagra producerad el.

Ekologiska krafter: Väder och vatten formar prisbilden

2030-talet innebär större klimatpåverkan och mer osäkerhet i tillgången på vattenkraft. Smälttider, nederbördsmönster och flöden kan variera mer och det påverkar hela Norden. På en europeisk nivå kan varmare somrar och ökad torka leda till helt andra mönster i form av ökade elbehov sommartid (när byggnader behöver kylas) och problem med kärnkraftverk som inte kan kylas lika enkelt.

Samtidigt ökar andelen vindkraft i alla scenarier framåt, enligt Svenska kraftnäts långsiktiga marknadsanalys. Resultatet kan bli ett elsystem med större volatilitet och prisvariationer, där väderhändelser ibland styr priset mer än bränslekostnader.

Legala krafter: Marknadsdesign och utsläppshandel

Den juridiska ramen för energimarknaden är i snabb omvandling. EU:s utsläppshandelssystem skärps, marknadsdesignen ses över och regler för stödtjänster, lagring och flexibilitet uppdateras löpande.

Högre koldioxidpriser i Europa kan lyfta svenska elpriser under de timmar då fossil kraft sätter priset. Ett ETS-pris (priset på en utsläppsrätt) på 70-80 €/ton kan ge ett marginalpåslag på cirka 30-60 öre/kWh för kol- och gaskraft, och därmed indirekt påverka svenska priser.

Just det här området är kanske mer komplext än många andra, där vi inte bara har EU-krav att förhålla oss till utan också en lång rad andra perspektiv i form av exempelvis Miljöbalken, Försvarsmaktens intressen och hur elnätet regleras.

Sammanfattningsvis

Att sia om elmarknaden på lång sikt är svårt: många rörliga delar samverkar och en plötslig händelse (som Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina eller USA:s tullar) kan ha stor påverkan.

Men sammanfattningsvis är det svårt att se något annat än att elförbrukningen fortsätter att öka, driven av en allmän elektrifieringsprocess i samhället. Det investeras stort i robusta elnät och om lagstiftarna så tillåter finns goda möjligheter för producenterna att svara mot marknadens efterfrågan.

Klimatförändringarna kommer att påverka både tillgång och efterfrågan. Där behövs en teknologisk utveckling för att tillvarata de nya förutsättningarna, och troligtvis även lagringskapacitet som kompenserar för stora kortsiktiga svängningar.

Vi går helt enkelt mot en mer volatil energimarknad i framtiden, där förmågan att parera kortsiktigt får större betydelse. Desto större anledning att engagera sig i elprisprognoser och ta in perspektiv utifrån, exempelvis från oss på Dalakraft.

Boka gärna in ett möte om du vill diskutera framtidens elförsörjning och hur ni bäst kan positionera er för morgondagen.

Det svenska elsystemet hanteras av många aktörer som har ansvar för olika delar. I grunden är det ändå ganska logiskt, bara man delar upp kedjan i tydliga steg och roller. I den här artikeln går vi igenom de olika aktörerna på elmarknaden och förklarar deras roller, från elproduktion till användare. Genom att tydliggöra vem som ansvarar för vad blir det förhoppningsvis också lättare att förstå vad du betalar för och till vem.

Det är lätt att prata om ”elbolag” som om alla gjorde samma sak, men i verkligheten finns tre olika roller: producenter, nätägare och elhandelsbolag.

Ett och samma företag kan ibland ha flera av dessa roller, men det vanligaste är företag som antingen arbetar med produktion, transmission eller elhandel.

Elproduktionen: Vem producerar elen?

Allt börjar med att elen produceras i olika kraftverk, till exempel vattenkraft, vindkraft, kärnkraft och solkraft. Svenska staten, genom Vattenfall, är Sveriges överlägset största elproducent – främst genom vattenkraft och kärnkraft.

Andra stora elproducenter är Fortum (ägs av finska staten), Uniper (ägs av tyska staten), Statkraft (ägs av norska staten) och Skellefteå Kraft (ägs av Skellefteå kommun). 2026 beräknas de fem äga omkring 60 procent av elproduktionen i Sverige enligt Svensk Vindenergi.

De olika kraftslagen samspelar med varandra där de mer väderberoende som sol- och vindkraft balanseras av vattenkraft, kärnkraft och biokraft. Vattenkraft står för den största produktionen av el i Sverige. Preliminära siffror för 2025 visar att vattenkraft stod för 41 procent, kärnkraft för 26 procent och vindkraft för 23 procent av Sveriges totala elproduktion. Sammantaget gör detta att Sverige har en elproduktion som nästan är helt fossilfri.

Elnät och eldistribution

Den el som produceras måste transporteras långa sträckor innan den till slut når dig som elanvändare i hemmet. Transporten sker på flera nivåer: först genom transmissionsnätet, sedan via regionnät och lokala elnät, och till sist ända fram till ditt eluttag. Alla dessa nät hänger ihop i ett stort system som kopplar ihop producenter och användare i hela landet.

Elnätsverksamheten är ett monopol inom varje geografiskt område och priserna regleras av myndigheter för att skydda kunderna. Du kan alltså inte själv välja elnätsbolag.

Utöver näten finns elmarknaden där el köps och säljs, samt olika reglerande myndigheter som ser till att allt fungerar som det ska.

Transmissionsnätet

Högst upp i strukturen finns transmissionsnätet (tidigare stamnätet), som ägs och drivs av det statliga företaget Svenska kraftnät. Transmissionsnätet består av ledningar som transporterar el med mycket hög elspänning på 220–400 kV (kV = kiloVolt, alltså tusen volt) över långa avstånd mellan olika delar av Sverige och till våra grannländer.

Man kan se transmissionsnätet som elens motorväg, där stora mängder el snabbt flyttas dit den behövs. Svenska kraftnät ansvarar också för att elsystemet hela tiden är i balans, det vill säga att det produceras lika mycket el som det förbrukas i varje ögonblick.

Regionnät och lokalnät

Från transmissionsnätet går elen vidare till regionnät som sänker spänningen (30–150 kV) och distribuerar elen till olika delar av landet. Regionnäten förser i sin tur lokala elnät med el, som sedan transporterar elen den sista biten fram till hushåll och mindre anläggningar.

Det lokala elnätet är det nät som faktiskt är kopplat till din villa eller lägenhet. Lokala nät använder ännu lägre spänning (0,4–20 kV) för att säkerställa att elen når oss på rätt nivå.

Elnätsbolaget i ditt område ansvarar för ledningarna, mätaren och att du har en fungerande anslutning.

Elhandelsbolag

Elhandelsbolaget köper el på elbörsen Nord Pool och säljer den vidare till dig genom olika avtalsformer, till exempel rörligt pris, fast pris eller andra typer av elavtal. Du kan själv välja vilken leverantör som du vill köpa din el av.

Det är här Dalakraft kommer in i kedjan som elhandelsbolag och erbjuder elavtal som passar dig och din vardag. Gör ditt val utifrån hur mycket du kan och vill påverka din elförbrukning eller hur känslig din ekonomi är för svängningar i elpriset.

Så sätts priset på elbörsen Nord Pool

Själva elpriset sätts på den nordiska elbörsen Nord Pool, där producenter och elhandelsbolag (som Dalakraft) möts och handlar el. Varje kvart matchas utbud och efterfrågan, och priset bestäms där köpare och säljare möts – ungefär som på en auktion. Här kan du läsa mer om elbörsen Nord Pool.

Faktorer som väder, bränslepriser, tillgången på vatten i magasinen, vindläget och situationen i våra grannländer påverkar elpriset. Eftersom Sverige är sammankopplat med andra länder genom transmissionsnätet kan även internationella händelser och priser “smitta av sig” på det svenska elpriset.

Det här betalar du för som konsument

Beroende på var du bor och vilken elleverantör du har valt så kan du få en eller flera fakturor. De pengar du betalar gå i praktiken till olika delar av kedjan:

På så sätt speglar elräkningen både priset på el som handelsvara och kostnaden för att bygga, underhålla och driva elnäten.

Har du frågor om din elräkning?

Genom att känna till vem som är producent, vem som är nätägare och vem som är elhandelsbolag blir det enklare att tolka din faktura och tydligare vad du betalar för och till vem.

Har du frågor om din elräkning eller vilket elavtal som passar dig bäst? Kontakta oss så hjälper vi dig.

December månad blev mild i hela vårt land – på sina håll rekordmild med blött och blåsigt väder. Elpriserna vandrade nedåt till en nivå lägre än för november månad. Under mellandagarna drog stormen Johannes in och orsakade stor oreda i form av strömavbrott och fällda träd. När vi gick in i januari kom kylan och lyfte elpriserna. Från och med den 1 januari är skatten på el lägre – detta för att sänka kostnaderna för elkonsumenterna och underlätta elektrifieringen.

Väderläge och elpriser

Decembers högsta dagsspotpris var 132 öre/kWh den 5 december i elområde SE4 till följd av låg vindkraftsproduktion och månadens lägsta dagsspotpris var 0,73 öre/kWh i SE3 lördagen 27 december.

En färsk rapport från Energimyndigheten visar att SE2 under 2025 var det område som hade flest antal timmar med negativa priser – totalt 679 timmar, vilket motsvarar åtta procent av årets timmar. I övriga elområden var det 345–519 negativa timmar under 2025 där SE3 hade minst antal.

Perioden med kyla de senaste veckorna har lyft priserna uppåt. Vi ser dock ut att strax hamna i ett läge där temperaturerna rör sig mot normala värden för årstiden, vilket även kan påverka elpriserna nedåt.

Nivån i de europeiska gaslagren är viktiga för elpriserna i Europa, särskilt vintertid. Inför den här vintern var gaslagernivåerna något lägre än föregående vinter. En mindre mängd gas i lagren under vintern ökar relativt sett risken för energiprisuppgångar. I slutet av december var fyllnadsnivån 62 procent, 10 procentenheter under det historiska snittet. I och med den kylslagna inledningen på januari kommer troligtvis nivån att minska snabbt. Men kylan måste hålla i sig för att vända prisfallet på gasmarknaden, och uppgången blir i så fall sannolikt temporär.

I höstas tog regeringen beslutet att sänka elskatten med ca 10 öre/kWh vid årsskiftet 2025/2026. Syftet med sänkningen är att sänka elkostnaderna för hushåll och företag och underlätta elektrifieringen i samhället.

Elproduktion

De generellt låga elpriserna pressar producenterna - de politiska riskerna är höga där flera reformer och beslut kan komma att påverka investeringsviljan hos aktörer som planerar nybyggnation av elproduktion. En situation där ingen eller mycket liten ny produktion finns på plats de närmaste åren ger utrymme för högre elpriser om konsumtionen samtidigt ökar. Det innebär även fler timmar med priskoppling mot Europa.

Innehållet i vattenmagasinen visar för årstiden något under normalnivå i övre delen av Norge/Sverige, medan det i södra Norge där hälften av Nordens vattenmagasin finns är ett klart underskott i magasinsfyllnad. De lågtryck som under den senaste tiden passerat över Norden har kommit från sydost och inte riktigt nått de nordliga delarna och inte heller de sydvästra delarna av Norge där de stora magasinen finns.

Både Forsmark 1 och Oskarshamn 3 drabbades av oplanerade driftstopp i december vilket dock inte påverkade spotpriserna nämnvärt då temperaturerna var milda och produktionen från vind hög. Kärnkraften i Norden producerat i nuläget på 98 procent.

Höga obalanskostnader

Ökad andel väderberoende kraftkällor som vind- och solkraft skapar större obalanser i nätet till följd av svårigheter att planera och reglera produktionen. Detta tillsammans med förändringar som Svenska kraftnät införde i mars har medfört att obalanskostnader ökat rejält. Som ett första steg för övergång till kvartspriser infördes den 4 mars en automatiserad nordisk energiaktiveringsmarknad för mFRR EAM vilket ersatte en tidigare manuell process. Detta har fått en påverkan på obalanspriserna då prognosfel på kvartsnivå också ökar risken för kostsamma avvikelser. Större förmåga till hantering närmare leveransögonblicket kan minska obalanskostnaderna för producenter.

Ursprungsgarantier och elcertifikat

Nya föreskrifter om ursprungsgarantier införs 2026. Ändringarna innebär bland annat:

Energimyndigheten skickar nu ett förslag på remiss att tidigarelägga avvecklingen av elcertifikatsystemet. Myndigheten bedömer att det är möjligt att avsluta elcertifikatsystemet före 2035 och att ett avslut i så fall bör kunna förenas med en möjlig kompensation till producenter.

Mer information om detta finns på energimyndighetens hemsida.

Stabilt nuläge

Elförsörjningen i Sverige är i nuläget stabil. Väder och produktionsförutsättningar förväntas ha fortsatt stor prispåverkande effekt. Vi lämnar nu en period med kalla temperaturer och väderprognoserna för kommande period ser milda ut vilket kan komma att trycka ned spotpriserna och de närmaste terminerna något.

Effektläget är fortsatt stabilt men återvänder vi till kyligare väder som ökar förbrukningen kan detta dra upp priserna vissa timmar, särskilt om det sammanfaller med timmar med mindre mängd vindkraft i systemet.

Svenska kraftnäts upphandling av strategisk reserv - ett slags försäkring som kan användas vid effektbristsituationer - är nu klar för innevarande vinter. Upphandlingen avser perioden 15 januari till och med 15 mars och effekten 350 MW fördelas: Karlshamnsverket 330 MW och Aros G4 20 MW. Reserven kan aktiveras av Svenska kraftnät för att förhindra att en effektbristsituation uppkommer.

En elprisprognos kan vara svår materia att förså, men också ett värdefullt verktyg för elberoende företag. Hur kan du som företagsledare eller inköpare använda informationen i praktiken? Här går vi igenom hur prognoserna kan hjälpa dig fatta bättre beslut kring elinköp, prissäkring och riskhantering. Alltså, så tolkar du en elprisprognos som företagare.

Mer än en prisprognos

Pris är förstås en av de viktigaste, om inte den viktigaste, delen av en elprisprognos. Men den är en komponent av många. Den som lär sig att läsa mellan raderna och tolka prognosen kan också börja dra slutsatser kring varför priserna rör sig, vilka faktorer som ligger bakom och hur de kan komma att påverka marknaden framöver.

Det kan handla om vattennivåerna i magasinen, hur mycket vindkraft som produceras, eller hur gaslagren i Europa ser ut inför en vintersäsong. Genom att följa prognoserna över tid och ta del av de underliggande orsakerna bygger du också förståelse kring vilka faktorer som kan påverka mönstret framåt.

För precis som elmarknaden följer säsongsmönster, finns också andra trender som är bra att känna till. En vanlig missuppfattning är att en prognos handlar om att pricka nästa prisrörelse. I själva verket visar den snarare riktningen på marknaden över tid.

Om prisnivåerna stiger månad för månad kan det vara klokt att säkra en del av volymen. Om trenden pekar nedåt kan du vänta ut marknaden eller låta en större del ligga rörligt. På det sättet är det inte olikt hur styrräntan både följer och påverkar den ekonomiska konjunkturen. På mycket lång sikt påverkar elpriset förstås också etableringstakten av ny energiproduktion.

Så tolkar du en elprisprognos

Bra prognoser består ofta av flera delar och insikter som sätts ihop till en helhet.

Pristrender

De flesta elprisprognoser innehåller diagram som visar systempriserna över tid. Och även om en prognos ska vara framåtblickande, så behöver man också se till historiken för att fastslå trenden.

Om terminspriserna på el är stigande så räknar marknaden med högre kostnader framöver, exempelvis på grund av kallare väder, låg vindkraftsproduktion eller låga vattennivåer. Om kurvan är sjunkande så indikerar det ett ökat utbud av billigare produktion. Bra förutsättningar för vindkraft eller fyllda vattenmagasin brukar pressa priserna nedåt.

Vi rekommenderar därför att jämföra den senaste prognosen med de som har gjorts tidigare. Har det uppstått förändringar längs vägen? Förutom att identifiera trender kan det också ge ett hum om hur pålitlig prognosen är framåt.

Väder och vattenmagasin

Elpriset i Norden påverkas starkt av väderläget och som nämnts ovan är tillgången på vind och vatten viktig för de svenska elpriserna.

Mycket nederbörd under en period kan stärka vattenkraften genom att fylla på magasinen, men det stämmer inte alltid. Nederbörd i form av snö ger en fördröjd effekt (när den smälter på våren) och under sommaren kan det regna en hel del utan större påverkan på magasinen eftersom skogen suger upp det mesta av nederbörden.

När det kommer till vind så är lagom bäst. Vindkraftverken slår ifrån vid för höga vindstyrkor, så ett stormsystem från Nordatlanten är inte alltid av godo.

Utöver det så påverkar framför allt temperaturen den svenska elkonsumtionen. En kall vinter tenderar att ge högre elpriser även om vindkraften ofta kan producera mer än många tror. På lång sikt kan vi anta att elförbrukningen även kan stiga under sommarhalvåret till följd av att fler behöver kyla sina lokaler och hem, liksom ladda sina elbilar.

Bränslemarknader och terminspriser

Elprisprognoser innehåller ofta kommentarer om gas, kol och utsläppsrätter, även om Sverige inte använder kolkraft i stor skala. Det beror på att prisnivån i elsystemet påverkas av andra europeiska länder, där fossil energi har en större del av mixen.

Om gaspriset i Europa stiger, följer ofta det nordiska elpriset med (men vid god tillgång på kraft här så kan Skandinavien bli prissättande!). Terminspriser (“forward prices”) visar marknadens förväntningar framåt i tid på kort och lång sikt och därmed kan även fyllnadsgraden i gaslager under hösten agera som en indikator för vinterpriserna.

Om terminspriserna för kommande kvartal är högre än dagens spotpris, räknar marknaden med en prisuppgång.

Produktionsmix och tillgänglighet

De olika produktionsslagen har sina respektive för- och nackdelar. Kärn- och vattenkraft agerar baskraft i Sverige, och är generellt pålitliga. Vi har dock relativt gamla kärnreaktorer och de oväntade driftstopp vi har sett i flera år kan innebära stora störningar på elmarknaden. Där är vattenkraften mer förutsägbar.

För förnybar energi kan priset svänga kraftigt på kort tid. Vi har sett hur vindkraften både har drivit marknaden mot negativa priser såväl som oväntat höga priser (när det har blåst för hårt eller inte alls). Även solkraft har en stor påverkan på priserna under sommarhalvåret. Sammantaget gör mixen att Sveriges elproduktion är stabil, men de olika produktionsslagen har olika påverkan på priset över olika tidshorisonter.

Ha alltid i bakhuvudet:

Det är viktigt att understryka att prognoser är just prognoser. Precis som fondhandlare försöker förutsäga börsens rörelser, gör elhandlare sitt bästa för att sia om framtiden. Men kvalificerade gissningar är förstås bättre än att chansa eller inte bry sig - särskilt om elförbrukningen har en betydande påverkan på organisationens ekonomi.

Om du har Dala Elfond så sköter våra portföljförvaltare din portfölj åt dig. Med rörligt pris styr ni delvis kostnaden genom att påverka er förbrukning och investera i energibesparande åtgärder. Om ni har Mix-avtal eller Avropsavtal rekommenderar vi att ni bestämmer en volym- och handelsstrategi att utgå ifrån. Vi hjälper dig gärna att hitta rätt avtalsmodell och diskutera vilken strategi som bassar er verksamhet bäst.

Kontakta oss gärna så berättar vi mer, och ser om ni kan behöva göra några förändringar.

Visst kan elräkningen kännas som ett mysterium ibland? Det är lätt att undra varför elpriset varierar så mycket och vad som egentligen styr det. I den här artikeln förklarar vi på ett tydligt och enkelt sätt hur elpriset sätts via den nordiska elbörsen Nord Pool, vilka faktorer som påverkar elpriset och hur du som elkund kan påverka din egen elkostnad.

Elpriser på Nord Pool – vad är det egentligen?

För att du bättre ska förstå din elräkning behöver vi börja med att förklara elbörsen Nord Pool. Nord Pool är den gemensamma marknadsplats där el köps och säljs för hela Norden (samt delar av Europa). Här möts elproducenter (exempelvis kraftverk och vindparker) och elhandelsbolag för att handla el varje dag.

Sverige har varit en del av Nord Pool sedan 1996, så vårt elpris bestäms i hög grad av utbud och efterfrågan på den nordiska elmarknaden. Man kan likna det vid en auktion eller en aktiebörs, fast för el. Priset sätts där köpare och säljare möts, och det priset ligger sedan till grund för vad du som konsument får betala för elen.

Hur sätts elpriset på Nord Pool?

Elpriset på Nord Pool sätts genom så kallad spotmarknadshandel för leverans nästkommande dygn. Varje dag lämnar alla aktörer (producenter och elhandlare) in bud på hur mycket el de vill sälja eller köpa för kommande dygn. Budgivningen stänger mitt på dagen, och omkring klockan 13–14 varje dag presenteras elpriset kvart för kvart för nästa dygn.

Prissättningen fungerar enligt klassisk marknadslogik: utbud (produktionsbud) matchas mot efterfrågan (köparbud) varje kvart, och spotpriset för en given timme blir där utbuds- och efterfrågans kurvor möts. Med andra ord fastställs ett unikt spotpris för varje kvart på dygnet baserat på hur mycket el som finns tillgänglig och hur mycket el som behövs den kvarten.

Det kvartsvisa spotpriset påverkas direkt av hur balansen mellan utbud och efterfrågan ser ut vid just den tiden. Finns det gott om billig kraftproduktion – exempelvis mycket vind- och vattenkraft – samtidigt som efterfrågan är låg (till exempel en blåsig natt), då pressas priset ner. Och tvärtom, om efterfrågan är hög (en kall vintermorgon) och tillgänglig produktion är begränsad, kan priserna sticka iväg uppåt.

Vilka faktorer påverkar elpriset?

Elpriset varierar ständigt och styrs i grunden av utbud och efterfrågan, men det finns många faktorer i bakgrunden som påverkar både utbudet av el och efterfrågan på el. Här är några av de viktigaste:

Globala faktorer

Även globala faktorer som världsmarknadspriser på gas och kol, valutakurser och politiska beslut kan påverka elpriset, eftersom vi i Norden handlar el med omvärlden. Exempelvis kan höga gaspriser i Europa öka efterfrågan på svensk el och driva upp priset här.

Spotpris på el – så fungerar det för dig

När Nord Pool har satt spotpriset per kvart, hur påverkar det sedan dig? Jo, spotpriset är elhandelsbolagens inköpspris på el och utgör basen för det pris du som kund får på ditt elavtal. Du kan som privatperson inte köpa el direkt på Nord Pool, utan du köper via ett elhandelsbolag som till exempel Dalakraft. Elhandelsbolaget tar spotpriset och lägger på sina kostnader (till exempel för elcertifikat, ursprungsgarantier, administrativa avgifter) samt moms, vilket resulterar i det slutliga kundpriset.

Hur spotpriset påverkar din elräkning beror också på vilket typ av avtal du har:

Oavsett avtalsform slår spotpriset på Nord Pool igenom till dig, antingen direkt eller indirekt. Har du rörligt avtal följer din elkostnad utvecklingen på elbörsen upp och ned. Har du ett avtal med fast pris märker du inte av de dagliga svängningarna, men det är bra att vara medveten om att tryggheten som följer med det kostar extra då elbolagen behöver ta höjd för olika faktorer i prissättningen – något som oftast blir dyrare för kunden i längden.

Dalakraft har medvetet valt att inte erbjuda ett avtal med fast pris eftersom vi anser att det inte gynnar kunden över tid då riskpåslaget behöver vara ganska högt. I stället erbjuder vi flera alternativ där du kan få extra trygghet under vintern, flexibilitet året om eller det bästa av två världar. Läs mer om våra elavtal här.

Så varierar elpriset över dygnet

Generellt kan man säga att elpriset följer samhällets rytm:

Det här mönstret med låga priser på natten, högre på morgonen och tidig kväll, är förstås en generalisering. Ibland kan ovanliga situationer (till exempel väldigt kallt väder en hel dag eller extrem vindkraftsproduktion en blåsig natt) rubba det, men som regel kan du förvänta dig att elen är dyrare de timmar då “alla andra” använder den, och billigare när belastningen är låg.

För den som har ett kvartsprisavtal öppnar detta för möjligheten att planera sin elanvändning smart och därmed spara pengar.

Så kan du påverka din elräkning

Även om du själv inte kan påverka elpriset på marknaden, finns det flera sätt att som privatperson anpassa sig för att sänka elräkningen:

Se över ditt elpris

Att hänga med i svängningarna på elbörsen och anpassa sin förbrukning kan spara pengar. Minst lika viktigt är dock att du har rätt elavtal.

Hos Dalakraft hittar du flera typer av elavtal, alltid med 100 procent förnybar el och konkurrenskraftiga priser. Ta gärna en titt på vårt utbud, med allt från rörligt pris med kvarts- eller månadsdebitering till smarta avtal som Dala Elfond.

Läs mer och jämför Dalakrafts elavtal för att se vilket som passar dig bäst. En liten insats i form av att se över ditt elavtal kan göra stor skillnad för plånboken och tryggheten i längden.

Känns det klurigt att veta vad som passar ditt hushåll bäst? Kontakta oss, vi hjälper dig gärna.

En bit in i november kom kylan till Sverige och lyfte elpriserna från den milda och nederbördsrika oktober. Fortsättningen av 2025 ser dock ut att bli mild. Oskarshamn 3 startades upp efter årlig revision, men har nu åter stängts ned till följd av turbinproblem. Forsmark 1 åter i produktion vilket hjälper upp energibalansen. Driftsättning skedde i mitten av månaden för den nya förbindelsen Aurora line mellan Sverige och Finland.

Väderläge och spotpriser

Vi har både sett stora skillnader och samstämmiga priser mellan elprisområdena under november. Vid lägre temperaturer, ökande last, isläggning i norr samt vindfattiga förhållanden har priserna legat i stort sett på samma nivåer i de fyra prisområdena. När det varit blåsigt och milt har priserna gått isär mellan prisområdena och vi har sett lägre priser i norr och högre i de södra delarna av landet.

Månadens högsta dagsspotpris var 247 öre/kWh i elområde SE4 till följd av låg vindkraftsproduktion. Månadens lägsta dagsspotpris var -3,2 öre/kWh i SE1. Under det dygnet varierade kvartspriserna i SE4 mellan 95 öre/kWh och 479 öre/kWh (i SE3 mellan 77 öre/kWh och 413 öre/kWh).

Många faktorer påverkar elpriset

Kärnkraft - Oskarshamn 3 startades under november upp efter ca sju månaders stillestånd, men har nu åter stängts ned till följd av turbinproblem. Reaktorn förväntas dock återstartas inom kort. Forsmark 1 åter i produktion vilket hjälper upp energibalansen.

De låga elpriserna pressar producenterna och i år har knappt någon turbin beställts. De politiska riskerna är höga där flera reformer och beslut kan komma att påverka investeringsviljan hos aktörer som planerar nybyggnation av elproduktion. En situation där ingen eller mycket liten ny produktion finns på plats de närmaste åren ger utrymme för högre elpriser om konsumtionen samtidigt ökar. Det innebär även fler timmar med priskoppling mot Europa. I Europa har hösten varit mild vilket tillsammans med ett relativt stort utbud, gjort att priserna på gas sjunkit. Även förslag till fredsplan från USA och Ryssland, som mottagits positivt från Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, har påverkat prisbilden. Gaslagren har i nuläget ca 76 procent fyllnadsgrad, vilket är något lägre än föregående år. Samtidigt spås nu milt väder resten av året vilket bidrar till att priset på gas tappat en del.

Ny förbindelse mellan Sverige och Finland

Aurora Line är den nya kraftledningen mellan Sverige och Finland som nu tagits i drift. Projektet har genomförts på så när halva den beräknade byggtiden. Aurora Line är ett så kallat PCI-projekt (Project of Common Interest) som delvis har finansierats av EU och ökar mängden el som kan handlas mellan länderna med över 30 procent. Hur påverkar detta då elpriserna? Ledningen kan bidra till att sänka priserna i södra Sverige till följd av att Finland kommer att importera mer el från norra Sverige där den är billigast i stället för från SE3. Följaktligen finns då mer kraft kvar till inhemsk konsumtion i framför allt SE3 men även SE4 kan komma att påverkas. Elpriserna i norr (SE1 och SE2) kommer därmed också då att bli något högre.

Höga obalanskostnader

Ökad andel väderberoende kraftkällor som vind- och solkraft skapar större obalanser i nätet till följd av svårigheter att planera och reglera produktionen. Detta tillsammans med förändringar som Svenska kraftnät införde i mars har medfört att obalanskostnader ökat rejält. Som ett första steg för övergång till kvartspriser infördes den 4 mars en automatiserad nordisk energiaktiveringsmarknad för mFRR EAM vilket ersatte en tidigare manuell process. Detta har fått en påverkan på obalanspriserna då prognosfel på kvartsnivå också ökar risken för kostsamma avvikelser. Större förmåga till hantering närmare leveransögonblicket kan minska obalanskostnaderna för producenter.

Stabilt nuläge

Elförsörjningen i Sverige är i nuläget stabil. Väder och produktionsförutsättningar förväntas ha fortsatt stor prispåverkande effekt under inledningen av vintern samtidigt som en kärnreaktor fortfarande är ute i revision. Väderprognoserna för kommande veckor ser milda ut med ett temperaturöverskott på 2-3 grader vilket kan komma att trycka ned spotpriserna och de närmaste terminerna.

Effektläget är fortsatt stabilt men kyligare väder ökar förbrukningen vilket drar upp priserna vissa timmar, särskilt om det sammanfaller med timmar med mindre mängd vindkraft i systemet.

I våras inledde Svenska kraftnät en upphandling av en strategisk reserv, som är ett slags försäkring som kan användas vid effektbristsituationer. Upphandlingen av en strategisk reserv avslutades den 7 oktober i år utan att något anbud antagits, då det utifrån regelverket inte gick att anta några av de inkomna anbuden i upphandlingen. Svenska kraftnät inleder nu en förnyad upphandling av strategisk reserv för vintern 2025/2026. Till skillnad från den avbrutna upphandlingen i höstas ska ny metodik för att bedöma anbudens kostnadseffektivitet vid en reducering av volymen tillämpas.