Historiskt har vi producerat el över hela Sverige. I nutid har elproduktion som kärnkraft avvecklats i söder, medan nya energislag främst byggts ut i norr. Långa avstånd, allt större underskott på elproduktion och brist på utrymme i elnätet gör att elen är dyrare i Skåne än i Norrbotten.
Man varför bygger vi inte bara kraftigare nät? I del 3 av serien Energikoll pratar vi med Svenska kraftnät för att bena ut en komplex fråga. (mer …)
Visste du att det sedan årsskiftet är möjligt att dela på en solcellsanläggning med grannen? En ändring i ellagen har gjort det framkomligt att dela lokal energi genom småskaliga interna elnät mellan fastigheter. Den som önskar bygga ett gemensamt nät för att dela förnybar energi med till exempel grannen - eller hela det mindre bostadsområdet – kan nu göra det utan krav på tillstånd (nätkoncession). (mer …)
Vi tycker alltid att Dala Elfond, vårt förvaltade elavtal som kombinerar det bästa från rörligt och fast pris, är det smartaste sättet att handla el på. Det ger dig på sikt en stabil och gynnsam prisnivå (mer …)
Säsongens första köldknäpp och stigande underskott i de europeiska gaslagren ger högre elpriser. Vår chefsanalytiker Arne Bergvik varnar dessutom för nya pristoppar. Så vad kan du göra själv för att påverka din elräkning? (mer …)
Elpriset har sjunkit från septembers rekordnivåer - men är fortsatt högre än för några år sedan. Hur utvecklingen på elmarknaden ser ut framöver är svårt att förutspå.
- Det beror bland annat på vädret och råvarupriserna på kol, olja och gas, säger vår chefsanalytiker, Arne Bergvik. (mer …)
Hör Jon Norberg i ett samtal med vår chefsanalytiker Arne Bergvik om varför elmarknaden är så svajjig just nu, och varför elpriset är rekordhögt.
Elpriset klyver Sverige – och klyftorna bara ökar. Prisskillnaden för el mellan elområde 4 Malmö och elområde 2 Sundsvall har ökat explosionsartat och i dag betalar konsumenterna i södra Sverige nästan en hel krona mer per kilowattimme än de i norr. I dessa tider har förvaltade elavtal, som Dala Elfond, visat sig vara den trygga räddningen. (mer …)
I juni sa vår chefsanalytiker, Arne Bergvik, att fortsatt höga elpriser var att vänta under sommaren, liksom att vi konsumenter nog får vänja oss vid nya, högre prisnivåer. Åtminstone under en överskådlig framtid. Han fick rätt. (mer …)
Eva Thorin är professor och forskare vid Mälardalens högskola. Hennes forskning handlar om framtidens energisystem, med särskilt fokus på förnybara källor.
– Vi måste ställa om, dels för hållbarheten men även för att de fossila källorna helt enkelt är ändliga, säger hon.
Allt fler fordon går redan på el och dessutom behöver industrin mer förnybar energi för att ställa om från fossila bränslen. Eva Thorin menar att framtidens energisystem kommer att ha en helt ny struktur.
– Förnybara källor kan till exempel vara väderberoende, som solkraft. Då måste vi kunna växla mellan olika energikällor samt ha möjlighet att lagra. Vi går mot fler och mindre anläggningar än tidigare, och ett vanligt hus kan både vara konsument och producent samtidigt.
Det kan komma att innebära större lokal variation beroende på vilka energikällor som dominerar där man bor.
Framtiden ligger närmare än man först kan tro. Om bara nio år ska mycket av det som Eva Thorin och hennes kollegors forskning handlar om vara verklighet.
– Det närmaste framtidsmålet är 2030 eftersom det är fokus för de globala hållbarhetsmålen.
Enligt målen i Agenda 2030 ska alla ha tillgång till tillförlitlig, hållbar och modern energi till en överkomlig kostnad. Omöjligt? Kanske inte ändå. Jimmy Anjevall är projektledare inom energi och klimat på Region Jämtland Härjedalen:
– Det är bara att titta tillbaka tio år: 2010 var solceller en icke-fråga och det fanns bara ett fåtal anläggningar i hela vår region. Nu finns det 1 000 stycken. Elbilar betraktades ungefär som rymdskepp, visst såg man att det var på gång men jag kunde i alla fall inte föreställa mig utvecklingen som vi ser nu, säger Jimmy Anjevall.
Anjevall tror att det är möjligt att Sverige har 100 procent förnybar energi år 2030 och en ökad andel även i resten av världen. För att klara det målet menar både han och Eva Thorin att vi i större utsträckning behöver få in vätgas som en del av energimixen, tillsammans med biobränsle, sol, vind, vatten.
Med vätgas kan man lagra sol- och vindkraft och som bränsle ger det avgasfria fordon som bara släpper ut rent vatten.
– En annan fördel är att det är ett internationellt bränsle som kan produceras världen över. Det är dock viktigt att hela kedjan från råvara till vätgas är grön, det vill säga framställd med förnybar energi hela vägen, samt att det görs på ett säkert och standardiserat sätt, säger Jimmy.
Tillgång till elektricitet är något vi idag tar för givet. I den närliggande framtiden lär vi återigen behöva bli medvetna om vår elkonsumtion.
– Vi kommer att behöva jämna ut elförbrukningen över dygn och år, menar Jimmy Anjevall.
Det innebär till exempel att det blir mer hållbart och ekonomiskt att köra hushållsmaskiner när solen skiner.
– Ett spännande utvecklingsområde är inom digitalisering och automatisering av produktion och användning. Med data om beteendemönster kan man både effektivisera elproduktionen under vissa tidpunkter, samt jobba med att ändra människors beteendemönster för att flytta användning av energi till när det finns god tillgång, avslutar Eva Thorin.