Jämfört med förra årets rekordlåga och ibland negativa priser, har 2021 dragit in med höjningar och stora variationer i elpriserna. Och en fortsatt svajig elmarknad är att vänta.   (mer …)

Från och med den 1 juli kostar det 200 kronor per år att ha ett elcertifikatskonto hos Energimyndigheten. För dig med en mindre solcellsanläggning innebär förändringen troligen att årsavgiften blir högre än din intäkt för elcertifikaten.   (mer …)

Negativa elpriser och rekordmässiga prisskillnader mellan olika landsändar – energiåret 2020 liknar inget annat. Men vad betyder det för dig som elkund? Och vad kan vi vänta av framtiden? Dalakrafts chefsanalytiker Arne Bergvik reder ut begreppen.

Negativt elpris – smaka på den. Det betyder att den som köper el får betalt för det. Under 2020 har Sverige haft negativa elpriser vid tre tillfällen. Det har aldrig tidigare hänt i Norden.

– Det har varit ett exceptionellt år, med stora svängningar och områdesprisskillnader. Dygnspriset var som mest tjugo gånger dyrare i söder jämfört med norr, säger Arne Bergvik som är chefsanalytiker på Dalakraft.

Om du som konsument tittar på din elräkning och undrar var det negativa priset syns – nej, då hittar du det inte. Konsumentavtal baseras på ett genomsnittligt månadspris, och det finns skäl att vara glad över det (det kommer vi till).

– Men om du till exempel är ett industriföretag och köper el just den timmen när det är negativt, då får du betalt för att använda den. Eftersom produktion och användning av el alltid måste vara i balans, förklarar Arne Bergvik.

Vad är det då som ligger bakom den ovanliga situationen?

– Vattenkraften i Norge och norra Sverige har varit mycket produktiv i år, mycket nederbörd har gjort att vattenmagasinen är överfulla. Samtidigt gör det milda vädret att efterfrågan på el är lägre än vanligt.

Det här betyder att i norr, där tillgång till vattenkraft är god, är priset lågt. Samtidigt är situationen den omvända i andra delar av landet där behovet är större än produktionen:

– I södra Sverige och Finland är energisystemen till stor del baserat på kärnkraft. Och i år är den kraftigt reducerad på grund av underhåll men också av tekniska och lönsamhetsmässiga skäl.

Överskott i norr och efterfrågan i söder – då är det väl bara att skicka mer el söderut, lyder kanske den logiska slutsatsen? Men överföringskapaciteten i nätet räcker inte till, och att bygga ut högspänningsledningar tar många år och kräver både politiska beslut och utdragna tillståndsprocesser.

Vad kan vi då vänta oss framöver, kommer priset fortsätta vara lågt?

– Det beror på vädret. Vi har alltså överproduktion i vattenkraften och vintern har börjat milt och vått. Även förra vintern var varm så det finns troligen en förväntan på fortsatt mildväder i dagens prisbild.

Om vintern istället överraskar med högtryck, kyla och klart väder – då lär priserna gå upp rejält.

– Vi kan inte förutspå vädret, så på kort sikt är det svårt att säga något säkert om prisutvecklingen. Men på något års sikt så jämnar tillfällig väderpåverkan ut sig.

– Helt klart är att vi går in i en period med stora svängningar.

Hur ska man då tänka som kund? Kan man tjäna på att ha rörligt elpris, ungefär som det varit bra att ha rörlig ränta på huslån?

– Att jämföra med räntor är ingen bra idé, det är mycket mer risk i elpriser än bolån. De flesta är inte bekväma med stora svängningar. I min värld pratar man om riskaptit: många vill undvika riktigt höga priser, och är beredda att avstå chansen till låga priser för att kunna sova gott.

– Den som inte känner för att följa med i svängningarna kan gärna välja ett elavtal med förvaltat pris. Det innebär att elen köps in i förväg av vårt team av förvaltare, på så sätt slipper man de värsta pristopparna och vet vilket elpris man får.

Förvaltat elpris ger också ett visst skydd mot prisuppgångarna som vi kan vänta oss när olönsam kraftproduktion, till exempel kolkraft, stänger för gott i Europa.

– Det finns en stark så kallad megatrend där tiden har runnit ut för fossila energikällor, det är inte gratis att släppa ut koldioxid längre.

Till den som funderar på solceller men tycker att det är svårt att räkna hem investeringen när priserna är låga – vad är ditt råd?

– Solpaneler håller mer än 30 år och det låga elpriset har varat i elva månader. Det vi vet om framtiden är att ombytligheten i priserna kommer att bli större, så med en egen anläggning skapar du på sätt och vis din egen, fysiska säkring av elpriserna. Dessutom blir både paneler och växelriktare billigare allt eftersom tekniken utvecklas.­

– En del undrar kanske varför vi som elbolag vill hjälpa våra kunder att installera solel. Det enkla svaret är att elen behövs!

Samhället står för stora förändringar när industrin ska elektrifieras och fler fordon ska gå på el, förklarar Arne Bergvik, samtidigt som fossilbaserad kraft blir olönsam och avvecklas.

– Som företag har vi ett intresse i att bidra till omställningen, ta med våra kunder som partners, använda tekniken som erbjuds och följa med i utvecklingen.

Våren och sommaren 2020 har varit annorlunda på flera sätt. I norra Sverige producerades mer energi än vad som förbrukades, och i södra Sverige förbrukades mer el än vad som producerades.

Rik snötillgång, revision i kärnkraften och en varm vinter bidrog till ett extremt läge på elmarknaden. Jon Norberg pratar med Dalakrafts elhandelsexpert Arne Bergvik om det rådande läget, hur elmarknaden fungerar och hur framtiden skulle kunna se ut.

Lästips: Artikeln "Läget på elmarknaden hösten 2020"

Infrastruktur och elpriser 2020

Våren och sommaren 2020 har varit annorlunda på flera sätt. Den pågående pandemin påverkade även elpriset. Genom att många fabriker i världen stängde ner helt eller delvis så minskade efterfrågan på olja och det gjorde att oljepriset blev lägre. Det kan man se när man tankar bilen, att bränslet är billigare nu än för ett år sedan.

En faktor som påverkar elpriset är temperaturen. Vintern 2019/2020 var ovanligt varm, vilket ger minskad konsumtion och efterfrågan på el var därför låg.

En annan faktor var att det var en enormt snörik vinter i fjällvärlden, speciellt på den norska sidan. Snön som sedan smälter och rinner ner i älvar där den blir till vattenkraft fungerar alltså som ”magasin”. Detta innebar att det fanns ”mer” energi tillgänglig för elmarknaden än vad som efterfrågades vid det tillfället.

Utöver dessa faktorer var det ovanligt blåsigt i början av året, vilket gynnade energiproduktion med vindkraft, så även här producerades mer el än vad som efterfrågades. De här faktorerna tillsammans gjorde att vi hade historiskt låga elpriser under våren 2020. Sammanfattat större utbud av energi på marknaden än vad som efterfrågades.

Elpriser efter sommaren

Under augusti steg elpriset till en normal nivå för årstiden i södra Sverige medan elpriserna i norra delarna av landet är de lägsta på 20 år. Det beror framför allt på överföringsbegränsning mellan Norge och södra Sverige vilket ger lägre tillgång till norsk vattenkraft, samtidigt som vattenmagasinen är fulla i norra Sverige. Samtidigt har vindkraften producerat ungefär 70 procent mot normalt för årstiden som en följd av svaga vindar och kärnkraftverken går på halv effekt på grund av revisioner.

Dessutom känner södra Sverige av begränsningar av överföringen av el från norra till södra Sverige som Svenska Kraftnät har beslutat om för att kunna hålla hög leveranskvalité.

Nordiska elmarknaden och elområden i Sverige

Svenska kraftnät, som är ett statligt affärsverk, delade 2011 in landet i fyra elområden från elområde 1 längst i norr till 4 i söder. Snötillgången i Norge påverkar våra elpriser, anledningen till det är att vi har en gemensam nordisk elmarknad. Priset på el från producenterna sätts på den nordiska elbörsen NordPool.

I norra Sverige produceras mer energi än vad som förbrukas, och i södra Sverige förbrukas mer el än vad som produceras vilket leder till att energi fraktas mellan områdena och att priserna justeras med så kallade elområdesjusteringar. Dalarna tillhör elområde 3, ett område med underskott på energi. Priset på el är generellt lägst i norr och högst i söder.

Elområdesjustering

Denna situation har lett till historiskt höga kostnader för att “frakta” elen från producenten i norra Sverige till konsumenten i södra Sverige, och det är det som kallas elområdesjustering.

Lyssna på vår podd "Så funkar elmarknaden"

Från den 1 januari 2018 flyttas skattskyldigheten av energiskatten från elhandelsföretag till elnätsföretag, ett beslut taget i skatteutskottet 23 november 2016. Förändringen innebär att energiskatten från årsskiftet kommer debiteras på elnätsföretagets faktura.

Vid frågor är du välkommen att kontakta oss på 0771 48 80 00.

Hösten är här, men inte med så mycket nederbörd som det brukar vara. Lite regn och höga elpriser i våra omgivande länder har lett till snabbt stigande elpriser också i Norden.

Hydrologisk balans, vind, nederbörd och temperatur

Efter sommaren har den hydrologiska balansen försvagats avsevärt. Hösten har dessutom givit betydligt mindre nederbörd än normalt vilket medfört att magasinsnivåerna sjunkit i rask takt. Framför allt gäller det i Sverige där vattenkraften också producerat mycket p.g.a. de importbegränsningar från Norge kabelbrottet i Oslofjorden orsakade.

Vi fick en väldigt skön inledning på hösten med fina septemberdagar och temperaturer över de normala. Oktober har dock varit något svalare än normalt, men utan påtaglig kyla. Väderprognoserna indikerar fortsatt något mindre nederbörd och svalare temperaturer än vad som är normalt för årstiden.

Bränslepriser & Utsläppsrätter

Utvecklingen på bränslemarknaderna är försiktigt stark. Kolpriset letar sig successivt uppåt. Asiatisk efterfrågan styr, men en minskad produktion anas i områden där framställningen är förhållandevis dyr. Oljepriset har nått en nivå i paritet med den från i våras. En hel del produktion triggas igång på denna nivå varför priset inte når högre för närvarande. OPEC signalerar dock att man på sitt novembermöte ska enas kring ett produktionstak. Detta till trots förväntas ett produktionsöverskott nästa år. Även utsläppsrätterna har blivit något dyrare, men det råder ingen brist. De politiska diskussioner som förs, kring frågan att få systemet mer i balans och leda till reella utsläppsminskningar, kommer inte att påverka marknaden i närtid.

Spotmarknad

I takt med den försämrade hydrologiska situationen har spotpriset stigit. Med lite vatten i magasinen ökar incitamenten att spara vatten och vi närmar oss raskt prisnivån i omgivande länder, som Tyskland, Polen och de Baltiska staterna. De rörliga produktionskostnaderna i dessa länder blir styrande. Fortsätter det torra vädret i kombination med stigande förbrukning när kylan kommer, kan det rörliga spotpriset stundtals bli högt.

Terminsmarknad

Terminspriserna är marknadens bedömning av det framtida spotpriset. Med stigande spotpriser har vi, helt naturligt, också fått en stor uppgång i terminspriserna. Påtagligast är det för de närmaste månaderna och över vintern. Utvecklingen är helt försvarbar utifrån den minskade tillgången på vatten, rådande bränslepriser och elpriser på kontinenten. Nederbördsmängden från nu och genom vintern blir mycket avgörande för prisutvecklingen framöver.

Det är över 145 år sedan elen introducerades i Sverige och vi har alla kommit att ta den för givet. Genom historien har elen möjliggjort förutsättningarna för dagens moderna samhälle och bidraget till den enorma industriella utveckling som skett samt revolutionerat vår vardag på alla plan.

Idag använder vi el till så mycket mer än förr. Den ger våra hus ljus och värme, möjliggör kommunikation över hela världen, skapar arbetstillfällen i fabriker och kontor, laddas i våra mobiler och datorer och sist men inte minst för att transportera i tåg, bussar och i det ökande antalet elbilar.

När elen får en mer och mer central roll i vår vardag ökar även kraven att den framställs så miljövänligt det bara är möjligt. Det är därför vi på Dalakraft uteslutande säljer 100% grön el till alla våra kunder. På så vis lägger vi en viktig grundsten till den framtid vi vill lämna över till våra barn och barnbarn.

Alla vi på Dalakraft önskar våra gamla, nya och framtida kunder en kraftfull elens dag!

Med det nya året följde även vintern, som med sin kyla direkt satte press på kraftbalansen i Sverige. Torsdag 7 januari förde med sig att myndigheten Svenska Kraftnät tog beslutet att köpa in reservkraft, för att ta till om tillgänglig kraft i Sverige inte skulle räcka. Nu behövdes inte denna reservkraft men däremot blev spotpriset tämligen högt denna dag. Händelsen visar hur känslig elmarknaden kan vara.

Fram till dags dato 2016 har det genomsnittliga spotpriset varit 27% högre än snittet under 2015. Det som kan tala för fortsatt prispress nedåt är att oljepriset är historisk lågt, kolpriset fortsatt nedåt och att det finns gott om vatten. Sammantaget gör detta att vi håller fast vid vår rekommendation att välja Dala Elfond.

Våra rekommendationer

Elavtalet Dala Elfond är anpassat för att sakta följa elmarknaden och jämna ut elpriset, utan risk att binda ett elpris vid fel tillfälle. Med Dala Elfond slipper du också byta eller förnya elavtalet efter en viss tid. Du har alltid ett bra elpris och avtalet löper vidare så länge du önskar.

[showbutton color="blue" text="Teckna eller förnya elavtal här" link="/teckna-elavtal" type="campaign" iconalign="left" icon="/wp-content/themes/dalakraft/images/icons/buttonicons/arrow-upwards.png"]

Kontakta mig om Dala Elfond

[gravityform id="23" name="Kontakta mig om Dala Elfond" title="false" description="false"]