När det blir kallare använder de flesta av oss mer el. Samtidigt kan elpriset variera rejält. Men det finns en hel del du själv kan göra för att påverka kostnaden – både genom att använda mindre el och genom att tänka på när du använder den. Börja gärna där det gör störst skillnad.

1. Se över värmen hemma

Uppvärmningen står ofta för en stor del av elanvändningen i ett hus. Att sänka inomhustemperaturen med en grad kan minska energin som går till uppvärmning med omkring fem procent.

Du behöver förstås inte frysa för att spara el. Börja i rum du inte använder så ofta och se till att element och termostater inte täcks av möbler eller tunga gardiner. Då kan värmen spridas som den ska.

2. Hjälp värmen att stanna inne

Känn efter om det drar från fönster och dörrar och byt eller komplettera tätningslisterna om det behövs. Släpp gärna in solen genom fönstren på dagen och dra för gardiner och persienner på kvällen för att behålla värmen.

3. Använd mindre varmvatten

Att värma vatten kräver en hel del energi. Kortare duschar är därför ett enkelt sätt att minska elanvändningen. Ett snålspolande duschmunstycke hjälper också – liksom vanan att inte låta varmvattnet rinna när du inte behöver det.

4. Låt disk och tvätt jobba smartare

Fyll disk- och tvättmaskinen innan du kör dem och använd eco-program när det passar. Tvätta i lägre temperatur när det går och hängtorka tvätten i stället för att använda torktumlaren när du har möjlighet.

5. Ta de små eltjuvarna också

De stora besparingarna finns ofta i uppvärmning och varmvatten, men många små saker kan tillsammans göra skillnad. Släck i rum där ingen är, byt gamla lampor till LED och stäng av apparater som inte används.

6. Välj elavtal efter hur du vill ha det

Vilket elavtal som passar dig beror bland annat på hur mycket du vill och kan påverka själv – och hur stora svängningar i elpriset du är bekväm med.

Ett rörligt elpris följer elmarknadens utveckling och kan vara antingen månads- eller kvartsdebiterat. Skillnaden är hur priset du betalar räknas fram.

Med rörligt månadspris får du ett pris som baseras på vad elen har kostat under månaden och när Dalakrafts kunder tillsammans har använt el. Du betalar alltså inte det aktuella spotpriset just när du använder elen. Därför kan du sänka kostnaden genom att använda mindre el, men du kan inte påverka ditt elpris genom att flytta tvätten eller elbilsladdningen till en billigare tid på dygnet.

Med rörligt kvartspris följer ditt pris i stället elbörsens pris kvart för kvart. Då spelar det roll både hur mycket el du använder och när du använder den. Kan du styra större förbrukning till billigare tider har du större möjlighet att påverka din kostnad själv. Samtidigt får du också betala mer för den el du använder när priset är högt.

Vill du i stället minska risken för de största prissvängningarna är Dala Elfond ett alternativ. Där prissäkrar våra förvaltare delar av elen i förväg, medan resten följer marknadspriset. Det ger en jämnare prisutveckling samtidigt som du fortfarande får ta del av marknaden.

Fundera alltså på vad som passar dig bäst: vill du själv vara aktiv och styra när du använder el, eller vill du ha ett avtal där du inte behöver hålla lika mycket koll? Och glöm inte att sprida din användning om ditt elnätsbolag tillämpar effekttaxa.

Läs mer om våra elavtal.

7. Har du kvartspris? Flytta elen när det lönar sig

Elpriset kan skilja mycket mellan olika tider på dygnet. Har du kvartspris kan du därför spara pengar genom att flytta sådan elanvändning som inte måste ske just nu.

Elbilsladdning, disk och tvätt är några exempel. Kolla priserna och din egen elanvändning i Dalakraftappen innan du bestämmer när det passar bäst.

8. Sprid ut det som drar mycket el

Det är inte bara hur många kilowattimmar du använder som kan spela roll. Har ditt nätbolag en effektavgift kan även hur mycket el du använder samtidigt påverka nätkostnaden.

Försök därför att inte ladda bilen, köra tvättmaskinen och använda andra stora elförbrukare samtidigt. Sprid hellre ut dem över dygnet.

9. Börja där du kan påverka mest

Du behöver inte jaga varje kilowatt. Uppvärmning, varmvatten och elbilsladdning kan stå för betydligt mer än lampor och småapparater.

Fundera därför på vad som använder mest el hemma hos dig – och börja där. Det ger oftast mer än att försöka förändra allt på en gång.

10. Följ din elanvändning

Det är betydligt lättare att förändra något när du vet hur det faktiskt ser ut. I Dalakraftappen kan du följa din elanvändning och se hur den förändras över tid.

Testa gärna en förändring och följ resultatet. Då ser du vad som faktiskt gör skillnad hemma hos just dig.

Lite bättre koll gör det lättare att påverka

Att hålla nere elkostnaden behöver inte handla om stora uppoffringar. Börja med de förändringar som passar ditt hem och din vardag. Några små – och några lite större – förändringar kan tillsammans göra skillnad under en hel vinter. Här kan du läsa mer om hur elmarknaden fungerar.

Elpriset kan kännas svårt att förstå. Ena veckan hör man att priserna sjunker, nästa vecka att vintern kan bli dyr. Båda sakerna kan faktiskt vara sanna samtidigt. Så hur hänger det ihop?

Först – hur fungerar elmarknaden?

Elpriset i Sverige bestäms inte bara av hur mycket el vi producerar här hemma. Sverige är en del av en nordisk och europeisk elmarknad där el köps och säljs mellan länder.

Det betyder att många saker påverkar priset samtidigt. Det kan blåsa mycket här hemma och finnas gott om vatten till vattenkraften – sådant som normalt bidrar till lägre elpriser. Men elen kan ändå bli dyr om förutsättningarna ser annorlunda ut i andra delar av Europa. Även geopolitiska händelser och oroligheter i omvärlden kan påverka energimarknaden och energipriserna.

Ett exempel är gas. I flera europeiska länder används gas för att producera el. När gasen blir dyr blir också den elproduktionen dyrare. Eftersom elmarknaderna hänger ihop kan det påverka elpriset även här i Norden.

Samtidigt finns det gränser för hur mycket el som kan överföras mellan olika områden och länder. Därför kan priserna också skilja sig mellan Sveriges fyra elområden.

Kort sagt: elpriset påverkas både av vad som händer nära oss och av vad som händer på elmarknaden runt omkring oss.

Dagens elpris och vinterpriset är inte samma sak

Elpriset idag påverkas mycket av det som händer just nu. Hur mycket blåser det? Hur mycket vatten finns till vattenkraften? Hur mycket el produceras – och hur stor är efterfrågan?

När marknaden blickar flera månader framåt blir det mer osäkert. Då handlar det om sådant vi ännu inte vet. Hur kall blir vintern? Hur mycket regn och snö får vi? Hur mycket kommer det att blåsa? Fungerar kärnkraften som planerat? Och vad händer med gaspriserna i Europa?

Därför kan elen vara relativt billig idag samtidigt som marknaden räknar med högre priser i vinter.

Vädret spelar stor roll

I Norden kommer en stor del av elen från vatten- och vindkraft. Mycket nederbörd ger mer vatten till vattenkraften och mycket vind ger mer vindkraft. Båda kan bidra till lägre elpriser.

Just nu väntas mer nederbörd framöver, vilket förbättrar förutsättningarna. Samtidigt är vattenläget fortfarande svagare än normalt på vissa håll. I södra Norge ligger fyllnadsgraden i vattenmagasinen exempelvis omkring 55 procent, jämfört med ungefär 80 procent normalt.

Hur vädret utvecklas under hösten kan därför få stor betydelse för elpriset framöver.

Kärnkraften påverkar också

När kärnkraftverk stängs av för planerat underhåll minskar mängden el som produceras. Just nu producerar den nordiska kärnkraften ungefär 71 procent av sin totala kapacitet, och delar av Ringhals är under revision.

Om produktionen minskar samtidigt som efterfrågan är hög kan det bidra till högre elpriser.

Är elen alltid billigast på natten?

Nej. Och det här har blivit allt viktigare att hålla koll på.

Dalakrafts sammanställning för augusti visar att elen i både SE3 och SE4 i genomsnitt faktiskt var billigare under dagen än under kväll och natt i den jämförelse vi gjorde.

En förklaring är att mycket sol- och vindkraft kan produceras mitt på dagen. Den gamla tumregeln ”kör tvättmaskinen på natten” stämmer därför inte alltid längre.

Har du ett elavtal där priset varierar under dygnet är det bättre att titta på dagens faktiska priser än att utgå från ett visst klockslag.

Så – blir vintern dyr?

Det vet vi inte ännu.

Marknaden räknar just nu med högre priser under vintern än idag, men mycket kan hända på vägen. Vattenläget, gaspriserna, kärnkraftens tillgänglighet, vinden och temperaturen kan alla påverka utvecklingen.

Förutsättningarna kan dessutom förändras snabbt. Mer nederbörd, mycket vind eller förändrade gaspriser kan göra att marknadens förväntningar på vinterpriserna ändras.

Det är därför elpriserna kan röra sig mycket även på ganska kort tid.

Vad kan du som kund göra?

Du behöver inte bli expert på elmarknaden. Det räcker långt att fundera på vad som är viktigt för dig.

Vill du följa priserna och kunna dra nytta av de billigaste timmarna? Vill du hellre veta ungefär vad elen kommer att kosta? Eller vill du framför allt få bättre koll på hur och när du använder el?

Elmarknaden kommer att fortsätta förändras. Vår uppgift på Dalakraft är att göra den lättare att förstå – så att du kan fatta beslut som passar dig och ditt hem.

Bengt Östling, vd för Siljansvik, som är delägare i Dalakraft, formligen sprudlar av energi. Det är inte bara det att han tillbringat hela sitt yrkesliv i energisektorn eller att han gärna springer ett maraton eller två. Han har en tydlig passion och tro på det som han förknippar med ett duktigt elbolag, det vill säga kundfokus, lokal närvaro samt att ligga i digitaliseringens framkant.

Siljansviks historia började i Rättvik för snart 130 år sedan med en kvarn som malde säd. Idag har man över 5 000 aktieägare och äger flera bolag inom infrastruktur- och energisektorn, där Dala Energi är ett bolag och Dalakraft ett annat, med en viss tendens att blandas ihop.

– Dala Energi ansvarar för el- och fibernät men också elproduktion, medan Dalakraft är ett elhandelsbolag som säljer el. De är två olika bolag, men gemensamt är att båda ägs av Siljansvik. Man kan likna det vid att en tågoperatör säljer biljetten, medan Trafikverket ansvarar för järnvägen. Båda har kundkontakt men på olika sätt. Elnätsbolagen kommunicerar mest kring drift och underhåll, medan elhandelsbolagen kommunicerar kring själva produkten.

Här kan du läsa mer om hur elsystemet är uppbyggd.

Hur skulle du beskriva Dalakraft?

– Min filosofi är att det man fokuserar på, blir man bra på. I Dalakrafts fall fokuserar man på kunden och det gör verkligen alla som jobbar i företaget. Man behöver inte fundera över vatten, avfall och annan samhällsnytta som många kommunala energibolag har i sina uppdrag, vilket gör medarbetarna väldigt kundorienterade. Exempelvis kan man ringa och få prata med en kunnig person även på helgerna. De som väljer Dalakraft gör det för att man vill ha en partner, inte bara en elleverantör.

Hur är det att vara elhandelskund idag?

– Energiaffären är komplex och då behöver man någon som ger konkreta råd. Det handlar inte bara om kilowattimmar utan om hur jag som privatperson eller företagare ska tänka för att få en bra energiekonomi, säger Bengt och menar att de flesta privatpersoner enbart tittar på sista raden i sin elräkning, oavsett antalet bifogade bilagor.

– Jag tror att de flesta vill att det ska vara enkelt och önskar en förutsägbar och stabil månadskostnad. Men som världen ser ut kommer vi att behöva vänja oss vid högre priser. Dalakrafts roll är att hjälpa sina kunder att få månadskostnaden så stabil och låg som möjligt. Det kan handla om hur man ska tänka kring elavtal, elnätsavgifter, digitala styrningstjänster, appar, solceller, batterier, andra värmesystem, och annat.

Porträttbild av Bengt Östling, vd för Siljansvik.

Bengt Östling, vd för Siljansvik, som är delägare i Dalakraft.

Hur viktigt är det med lokal förankring?

– Vi är mycket måna om ett livskraftigt Dalarna. Är man kund hos Dalakraft ska man veta att det går pengar tillbaka till lokalsamhället. Vi samarbetar med andra lokala aktörer som företag, föreningar och organisationer, och vi sponsrar barn- och ungdomsverksamheter i föreningslivet varje år. Att förstå sig på näringslivet, lokala utmaningar och kultur kräver närvaro. Att prata samma språk helt enkelt, säger Bengt och avslöjar att han inte riktigt konverterat sin norrländska till dalmål trots 20 år i Dalarna, men poängen går fram.

Hur ser planerna ut för Dalakraft?

– Koncernen ska fortsätta att växa genom lokala och regionala aktörer och när vi växer så blir det skalfördelar som kommer Dalakraft till nytta. Att skapa lokala kluster blir ett sätt att orka vara snabba i den rådande förändringen på elmarknaden med att skapa bättre tjänster till kunder i en allt mer komplex energivärld, säger Bengt och berättar om det senaste förvärvet med 51 procent av elhandelsdelen i Kalmar Energi Försäljnings AB, där man tillsammans med kommunen fortsätter att utveckla verksamheten för alla som bor och verkar i Region Kalmar.

– Vi vill inte bunta ihop företag till en klump och sätta en och samma logotyp på dem, det lokala ska förbli lokalt. Det är där förtroendet byggs med lokala medarbetare som är nära kunden och lokalsamhället. Jag tycker att fler borde fundera över vem man väljer som leverantör. Att välja en regional leverantör bidrar till utvecklingen i närområdet.

Vad har vi att förvänta oss av framtidens elmarknad?

– Generellt behöver vi vänja oss vid högre priser, samtidigt kan vi förvänta oss att det kommer ny teknik som stabiliserar elkostnaden. Både villahushåll och företag kommer att behöva investera i ny teknik och där kan Dalakraft vara en partner att ringa till, även en söndag morgon när man sitter med sin kaffekopp och funderar, avslutar Bengt Östling.

Har du blivit kontaktad av försäljare med erbjudanden om elavtal? Tyvärr är inte alla seriösa och många kunder hör av sig till oss, missnöjda efter att ha bytt avtal. Här är några saker att tänka på för att ett byte ska motsvara dina förväntningar.

Ingen ringer dig på uppdrag av oss

Tyvärr förekommer även rent lurendrejeri. Ibland blir våra kunder uppringda av personer som utger sig för att jobba på något företag som samarbetar med Dalakraft. Det stämmer inte. Vi har inga samarbeten med företag som ringer våra kunder – det gör vi själva om vi behöver och då presenterar vi oss alltid med namn. Vi behöver aldrig någon fullmakt för att våra befintliga kunder ska få ändra sina avtal. Så skriv inte på något, utan hör med oss först så att du inte blir lurad.

Har du blivit uppringd och känner dig osäker på om du har rätt avtal? Hör gärna av dig så hjälper vi till att hitta det bästa avtalet för dig och din livssituation

Kontakta oss

Ibland kommer livet emellan. Vi flyttar ihop, vi flyttar isär, vi köper hus. Barnet skaffar ett eget boende, en närstående går bort. Sandra Blom, teamledare på Dalakrafts kundservice, förklarar vad du bör tänka på och göra kring elavtalet när stora livshändelser inträffar.   (mer …)

Elbilar blir allt vanligare, under första halvan av 2025 var ungefär var tredje nyregistrerad bil en elbil. Ändå finns det många myter om elbilar som kan skapa onödig oro. Har du kanske hört att elbilar inte funkar om man bor i lägenhet, att de är dyra att ladda eller att batteriet måste bytas efter bara några år? Låt oss reda ut sanningen bakom några vanliga myter om elbilar.

Myt 1: Det går inte att ha elbil om man bor i lägenhet

Sanning: Det är möjligt att ha elbil även om du bor i lägenhet, även om laddningen kan vara en liten utmaning. Idag satsar många bostadsrättsföreningar och hyresvärdar på att installera laddboxar eller laddstolpar till sina fastigheter. Om du har tillgång till en sådan laddplats vid din parkeringsplats kan du absolut ladda din elbil där på ett smidigt sätt.

Finns ingen laddare vid din bostad än? Infrastrukturen byggs ut snabbt – publika laddstationer blir fler för varje år. Dessutom kan man ofta ladda bilen på jobbet eller nyttja publika laddstationer i närområdet. Så även du som bor i lägenhet kan äga en elbil, det handlar mest om lite extra planering och att dra nytta av de laddmöjligheter som finns.

Myt 2: Det är dyrt att ladda elbilen

Sanning: Att ladda en elbil är faktiskt betydligt billigare än att tanka en bensin- eller dieselbil. Kostnaden beror på elpriset och var du laddar, men ofta landar milkostnaden för elbilen på en bråkdel av vad fossila bränslen kostar.

Även snabbladdning är billigare per mil än att köra på bensin. Enligt Konsumentverkets kvartalsvisa jämförelser anges bensinens genomsnittliga kostnad till 97,76 kr per 100 km, medan elbilens kostnad i december 2025 låg på 40,57 kr per 100 km. Du som har egen laddstolpe vid bostaden kan också ladda smart när elen är som billigast, och därmed hålla kostnaderna nere för din elbil.

Myt 3: Elbilar har för kort räckvidd

Sanning: Dagens elbilar har mycket längre räckvidd än de tidiga modellerna, så det här är en myt som verkligen är på väg att dö ut. Moderna elbilar erbjuder ofta runt 40–60 mil på en laddning, vilket täcker de flesta behov. Fundera själv: hur långt kör du en vanlig dag? För vardagens resor räcker en elbils räckvidd oftast gott och väl. Och behöver du köra längre sträckor finns ju ofta möjligheten att snabbladda längs vägen.

Dessutom är biltillverkarnas räckviddsiffror inte tagna ur luften – de baseras på den internationella teststandarden WLTP. Det innebär att du kan lita på att en ny elbils officiella räckvidd är uppmätt under standardiserade förhållanden och är jämförbar mellan olika märken. Givetvis kan den faktiska räckvidden variera med körstil, årstid och andra faktorer, men det handlar sällan om några dramatiska avvikelser under normala förhållanden. Utvecklingen går också framåt hela tiden, med bättre batterier och längre räckvidder för varje ny generation elbilar.

De flesta elbilar kan alltså idag köra mycket längre än vad genomsnittsföraren behöver dagligen, så räckvidden är sällan ett problem i praktiken.

Myt 4: Det tar lång tid att ladda

Sanning: Det behöver inte ta orimligt lång tid att ladda en elbil, oftast märker man inte av laddtiden i vardagen. En bil står oftast parkerad under större delen av dygnet och då kan den laddas. Många elbilsägare liknar det med att ladda mobilen: man pluggar in bilen över natten eller när man är på jobbet, så är batteriet fullt när det är dags att köra. Att ladda hemma med en laddbox tar typiskt 4–10 timmar för en full laddning. Det är längre tid än att tanka bensin eller diesel, ja, men det sker oftast medan du sover eller gör annat.

Och om du är ute på en långresa och behöver fylla på snabbt finns snabbladdare där du kan ladda upp batteriet från ~10 till 80 procent på bara 20–30 minuter. Det räcker lagom för en bensträckare eller en kopp kaffe.

Så med andra ord är laddtiden sällan ett praktiskt hinder: om man planerar sin körning och utnyttjar snabbladdning vid behov, upplevs inte laddningen som besvärlig av de flesta elbilsägare.

Myt 5: Batterierna i elbilar håller inte länge

Sanning: Dagens elbilsbatterier är konstruerade för att hålla lika länge som bilen själv, inte bara något enstaka år. Här är några fakta som slår hål på myten:

Kort sagt behöver du inte oroa dig för att elbilsbatteriet ska ge upp i förtid. Sköter du batteriet väl kan det hålla väldigt länge, ofta längre än du äger bilen.

Myt 6: Elbilar klarar inte kyla

Sanning: Elbilar fungerar utmärkt även i svensk vinterkyla. Faktum är att det är mer sannolikt att en bensin- eller dieselbil strular med att starta i -20 °C än att en elbil gör det – en elbil startar problemfritt även vid sträng kyla.

Dock kan räckvidden påverkas när temperaturen kryper nedåt. I riktigt kallt väder kan du få räkna med kanske 20–30 procent kortare räckvidd, då en del av energin används till att värma kupén och batteriet. Det betyder rent praktiskt att du kan behöva ladda lite oftare vintertid, men det är egentligen den enda skillnaden mot under sommarhalvåret. Själva elbilen i sig hanterar vinterförhållanden galant, även vid -20 °C och snöstorm.

Moderna elbilar är dessutom utrustade med smart teknik för att klara kylan. Till exempel har många elbilar batterivärmare och möjligheter till förvärmning av kupén. Genom att förvärma bilen medan den är inkopplad på laddning kan man spara batterikapacitet och hålla både batteri och kupé varma inför avfärd. Det går alltså utmärkt att köra elbil året om även när termometern kryper långt under noll.

Funderar du på att skaffa elbil eller en laddbox till ditt hem?

När myterna avfärdas blir det tydligt att elbilen inte är så komplicerad som den först kan verka. Här kan du läsa mer om vad du behöver ha koll på om du funderar på att skaffa elbil 2026.

På Dalakraft guidar vi dig också gärna till rätt laddlösning för ditt hem. Läs mer om vårt laddpaket här eller hör av dig till oss så hjälper vi dig till bästa lösningen för dina behov och förutsättningar.

När Idrottsgalan i Dalarna arrangeras 2026 är vi på Dalakraft stolt huvudpartner. För oss handlar det inte bara om ett sponsorskap, utan om ett långsiktigt engagemang i det som bygger ett starkt och livskraftigt Dalarna.

Idrotten är en viktig del av samhället. Den sysselsätter mängder av människor varje dag och ger oss något att samlas kring och dela glädje och sorg runt – oavsett om det handlar om att se sitt barn spela sin första match eller att jubla tillsammans framför tv:n under ett OS.

Just därför är Idrottsgalan så viktig. Galan samlar hela Dalarnas idrott på ett och samma ställe och sätter ljuset på både elitidrottare, ledare, domare och alla de ideella krafter som gör verksamheten möjlig. Det är en naturlig plats för oss att vara med på.

Från bredd till elit – samma ekosystem

Vi tror starkt på sambandet mellan bredd och elit. Utan en stark ungdomsidrott skulle vi inte ha några idrottsstjärnor att hylla, och utan goda förebilder skulle vi inte ha lika många barn och unga som vill börja idrotta. Idrottsgalan speglar just det ekosystemet. Här lyfts både de stora prestationerna och det vardagliga engagemanget som sker på träningar, matcher och cuper runt om i hela länet – vecka efter vecka, år efter år.

Ett engagemang som börjar lokalt

Vårt engagemang i Idrottsgalan är en förlängning av vårt arbete med föreningslivet i Dalarna. Varje år stöttar vi ett stort antal föreningar med fokus på barn och unga inom idrott, kultur och social verksamhet. Läs mer om Dalakrafts arbete för social hållbarhet.

Föreningslivet skapar tillhörighet och identitet. Det kan handla om allt från små byföreningar till stora breddföreningar med hundratals aktiva. Alla dessa sammanhang är viktiga för människors vardag och för ett hållbart samhälle.

Glenn Nyberg vann årets domare på Dalarnas Idrottsgala 2025.

Därför lyfter vi domarrollen

I vårt partnerskap med Idrottsgalan har vi valt att särskilt lyfta domarrollen. Under galan delar vi ut priset Årets domare och stöttar även domarskolan i samarbete med Mora IK. Utan domare, ingen match. Samtidigt ser vi att många slutar tidigt på grund av ett hårdnat klimat. Vi vill bidra till att skapa respekt för domarrollen och visa att den är en avgörande del av en hållbar idrottsrörelse.

Samtidigt är domarskapet en viktig utvecklingsmiljö för framtidens ledare – inte bara inom idrotten, utan också i arbetslivet och samhället i stort. Därför vill vi också uppmuntra fler tjejer att ta steget och bli domare, och stanna kvar i en trygg och inkluderande miljö.

Mer än en gala

För oss är Idrottsgalan inte bara en kväll med priser och applåder. Det är ett tillfälle att samlas, säga tack till och uppmärksamma alla de människor som varje dag bidrar till att göra Dalarna lite starkare.

Som huvudpartner vill vi visa att Dalakraft inte bara levererar energi – vi vill också vara en aktiv del av den gemenskap som ger regionen kraft.

NOT. Dalarnas idrottsgala hålls på Magasinet i Falun den 25 mars och arrangeras av Avesta Tidning, Falu-Kuriren, Mora Tidning, Borlänge Tidning, Södra Dalarnes Tidning, Nya Ludvika Tidning och Dala-Demokraten. Läs mer om galan här.

När man pratar om hållbarhet tänker många på miljön och klimatet. Men hållbar utveckling handlar också om människor. Om jämlikhet, trygghet och att alla ska ha rättvisa möjligheter, oavsett vem man är, var man bor eller kommer ifrån. För oss på Dalakraft handlar social hållbarhet om att ta ansvar och bidra till ett livskraftigt Dalarna där fler barn och unga får möjlighet att växa.

I praktiken handlar social hållbarhet om väldigt konkreta saker, som att barn ska kunna gå till en trygg skola, att äldre och funktionsnedsatta ska känna sig delaktiga i samhället och att alla ska ha tillgång till viktiga samhällsfunktioner.

Dalakrafts filosofi är att finnas nära våra kunder och för oss handlar närhet om mer än fysiska avstånd. Det handlar också om trygghet, omsorg och pålitlighet, vilket återspeglar sig i våra produkter, tjänster och i hur vi bemöter människor.

– Är du stor måste du vara snäll. Vi har ett ansvar att bidra till att barn och unga kan göra det de vill på lika villkor och i en trygg miljö, säger Andreas Thunmarker, transformationsstrateg på Dalakraft.

Mer än ett elbolag – social hållbarhet i praktiken

För oss är social hållbarhet inte ett separat projekt, utan ett sätt att tänka. Vi vill helt enkelt vara mer än ett elbolag. Social hållbarhet bygger på samverkan – mellan företag, kommuner, föreningar och invånare. Vi tror på kraften i det lokala och samarbetar gärna med andra som vill vara med och göra Dalarna livskraftigt.

Vi jobbar framför allt inom tre områden:

Föreningslivet är en viktig del av ett tryggt Dalarna

Utan alla ideella dalakrafter inom idrott, kultur och sociala rörelser skulle vår region se helt annorlunda ut och därför sponsrar vi brett inom dessa områden. Vi tror helt enkelt på att föreningslivet är en bärande stomme i samhället. För många unga är att vara med i förening eller organisation också mer än bara en sysselsättning – det handlar om identitet och ett socialt sammanhang som är viktigt för självkänslan och den personliga utvecklingen. Det är där man hittar gemenskap, självförtroende och ofta sin första tillhörighet.

Därför delar Dalakraft två gånger per år ut 150 000 kronor, där tio föreningar får 15 000 kronor var. Totalt ansöker mellan 100 och 150 föreningar varje år, och vi strävar alltid efter en balans mellan idrott, kultur och sociala verksamheter.

– Idrottsföreningar är ofta duktiga på att söka stöd, men en föräldragrupp eller tjejjour har lika stora möjligheter och vi är noga med var vi lägger våra resurser, säger Andreas Thunmarker.

Vill ni ladda er förening med dalakraft?

Alla barn- och ungdomsverksamheter i Dalarna, som följer våra riktlinjer för sponsring, kan ansöka. Läs mer om Dalakrafts sponsring här. Genom att särskilt satsa på de unga kan både pengar, jobb och engagemang stanna kvar i vår region, vilket stärker Dalarna för framtiden. Så att även våra barn och barnbarn ska kunna bo, leva och verka här.

Här kan du läsa mer om vår sponsring och vilka föreningar som fick stöd hösten 2025.

Hockeyskola med extra satsning på domare

Idrott är en självklar del av vår satsning på det lokala föreningslivet. Tillsammans med Mora IK driver vi en hockeyskola, Dalarna Hockey Camp, där barn och unga får en sommarvecka fylld av hockey, gemenskap och utveckling.

Vi satsar också lite extra på en helt avgörande grupp inom hockeyn – domarna. Idag finns en stor brist på domare inom svensk ishockey och det behövs helt enkelt fler ungdomsdomare, som både börjar döma och vill fortsätta. Dalakrafts Ishockeydomarskola är ett sätt att behålla och utveckla ungdomsdomare genom både teori, fyspass, coachning och olika sidoaktiviteter under sommaren. Dessutom är det helt kostnadsfritt.

Entreprenörskap och arbetslivskunskap för ungas framtid

Social hållbarhet handlar också om att unga ska känna framtidstro. Därför deltar vi i flera initiativ som främjar entreprenörskap och arbetslivskunskap:

– Att stötta unga entreprenörer och prata med ungdomar om hur arbetsmarknaden ser ut är oerhört viktigt. Vi ser det som vårt ansvar att dela kunskap och ge människor möjlighet att utvecklas, säger Andreas Thunmarker.

Så jobbar vi framåt

Social hållbarhet är inte ett tillfälligt projekt, utan ett sätt att tänka och arbeta. Och vi har bara börjat. Under 2026 fortsätter vi därför att stötta ungdomsverksamheter i hela dalarna, stärka ungas entreprenörskap och arbetslivskunskap, och på alla sätt vi kan bidra till kultur och gemenskap i regionen där vi lever och verkar.

Vi tror på ett Dalarna där alla får vara med och bidra, och där energi inte bara handlar om el, utan om gemenskap, framtidstro och omtanke. Elen vi säljer är självklart alltid 100 procent förnybar, men för oss är hållbarhet mycket mer än så.

Vill du veta mer om hur vi arbetar för ett hållbart Dalarna? Kontakta oss, vi berättar gärna.

Visste du att allt fler villaägare i Sverige väljer att installera solceller på taket för att producera sin egen el? Kanske har du själv funderat på att bli din egen elproducent för att sänka elkostnaderna och samtidigt göra en insats för miljön. I den här guiden reder vi ut hur du kommer igång med egen solel och förklarar vad du behöver tänka på under resans gång.

Steg 1: Planera och kontrollera förutsättningarna

Steg 2: Ta in offerter och välj leverantör

När förutsättningarna är klara är nästa steg att skaffa själva solcellssystemet. Ett bra råd är att kontakta flera certifierade solcellsinstallatörer och jämföra deras erbjudanden. Många leverantörer erbjuder helhetslösningar där allt från design till installation och inkoppling mot elnätet ingår.

Så här kan du gå tillväga för att hitta rätt installatör och paket:

  1. Begär offerter från olika solcellsföretag för att jämföra. Dalakraft erbjuder solcellspaket i samarbete med vår partner Svesol. Flera av paketen omfattar solceller i kombination med en batterilösning. Läs mer om våra lösningar här.
  2. Jämför innehåll och pris i offerterna: Hur många paneler och vilken effekt ingår, vilket fabrikat på paneler och växelriktare erbjuds, samt vilka garantier och certifikat finns?
  3. Kontrollera vad som ingår utöver utrustningen: Tar leverantören hand om installation, eventuella bygglov, anmälan till elnätsbolaget och uppstart av anläggningen?
  4. Läs på och välj den leverantör som känns mest pålitlig, har goda referenser och kan leverera den lösning som passar din budget och dina behov. Skriv därefter avtal för köp och installation av solcellsanläggningen. När du har valt leverantör planerar ni tillsammans in datum för installationen och de praktiska detaljerna.

En viktig del i offertstadiet är att ställa frågor. Tveka inte att fråga installatörerna om allt från panelernas verkningsgrad till hur de dimensionerar anläggningen utifrån din elförbrukning. En bra leverantör ger tydliga svar och vägledning, och hjälper dig även att navigera bidrag och avdrag. Kontakta gärna oss för att få veta mer om våra solcellslösningar.

Steg 3: Installation av solcellerna

Nu är det dags för själva installationen. I regel sköts detta av en auktoriserad elektriker eller solcellsmontör som säkerställer att allt blir rätt utfört och uppfyller gällande säkerhetskrav. Hur lång tid installationen tar beror på anläggningens storlek, men för en normal villa brukar det röra sig om en till två dagar.

Förberedelser

Innan montörerna anländer kan det vara bra att du som husägare förbereder genom att frilägga ytor där arbetet ska ske, till exempel se till att man kommer åt vinden och att det är tillgängligt runt huset där panelerna ska bäras fram.

Själva takmonteringen innebär att fästen installeras på taket, därefter monteras solpanelerna och kopplas samman. Samtidigt installeras växelriktaren (den enhet som omvandlar likströmmen från panelerna till växelström som kan användas i ditt hus). Elektrikern drar kablar och kopplar in anläggningen till din elcentral.

Säker installation

Professionella installatörer följer standarder och ser till att allt kopplas in korrekt. Det är viktigt för både säkerheten och anläggningens prestanda. När installationen är färdig kommer anläggningen att vara fysiskt på plats, men ännu inte i drift. Det krävs några steg till innan solel kan börja produceras.

Steg 4: Anslutning och driftsättning

För att dina solceller ska börja leverera el behöver anläggningen kopplas in formellt mot elnätet och godkännas. Normalt hjälper din solcellsinstallatör till med föranmälan och färdiganmälan till ditt elnätsbolag. Det innebär att nätbolaget får veta att du har installerat en produktionsanläggning. Elnätsbolaget kan behöva byta ut din elmätare till en som mäter både förbrukning och inmatning.

Innan anläggningen startas ska en besiktning eller kontroll göras. I vissa fall kommer en representant från elnätsbolaget ut och inspekterar att installationen uppfyller kraven. När du får klartecken – ofta i form av ett driftsättningstillstånd eller bekräftelse från nätbolaget – kan solcellsanläggningen sättas i drift. Din installatör eller elektriker slår då på anläggningen och gör de sista kontrollerna för att säkerställa att allt fungerar som det ska.

Viktigt att vänta på godkännande

Starta inte anläggningen innan du fått godkännande. Att tjuvstarta kan vara livsfarligt och dessutom bryta mot reglerna. Men när allt är inkopplat, godkänt och klart är du redo att börja producera din egen solel.

Steg 5: Börja använda din egenproducerade el

Grattis, nu är du mikroproducent av solel! Från och med att anläggningen är igång kommer solcellerna att producera el så fort det är solljus. Den el som produceras går i första hand till dina egna apparater och ditt hushåll. På så vis minskar du mängden el du behöver köpa från elbolaget, vilket sänker dina elkostnader direkt.

Eventuellt överskott av el, alltså den el du inte själv använder i stunden, är det klokt att lagra i ett batteri, för att nyttja på kvällar och nätter, eller då nätet är högre belastat eller spotpriset dyrare.

Har du ingen batterilösning matas eventuellt överskott automatiskt ut på det allmänna elnätet. Din elmätare håller reda på detta och elnätsföretaget ger dig automatiskt ersättning, vanligtvis några öre/kWh, för så kallad nätnytta. Ditt elhandelsbolag har så kallad mottagningsplikt och kan köpa din överskottsproduktion. Dalakraft har fler alternativ där Dala Solspar är populärt. Det innebär att värdet av ditt överskott sparas och kommer dig tillgodo när produktionen går ner och fakturorna är som högst på grund av kyla och uppvärmningsbehov.

Uppföljning och tips

Håll koll på din produktion via den portal eller app som ofta ingår i solcellsanläggningen. Det är både roligt och lärorikt att följa hur mycket el dina paneler genererar en solig dag!

Underhållsbehovet för solceller är litet och panelerna är nästintill underhållsfria. Men det kan ändå vara bra att då och då titta till anläggningen: se över att inga skuggande föremål dykt upp, att panelerna är någorlunda rena från löv eller smuts, och att växelriktaren visar grön status. Vid eventuella driftstörningar brukar installatören erbjuda support eller felsökning enligt garantivillkoren.

Slutligen, njut av känslan att din villa nu delvis drivs av solen. Varje kilowattimme du själv producerar är en minskad kostnad för dig och ett litet steg mot en mer hållbar framtid.

Låt solen värma ditt hem genom hela vintern med Dala Solspar

Som solcellsägare får du ofta störst överskott under sommarhalvåret när elpriserna dessutom brukar vara låga. På vintern är det tvärtom, men med Dala Solspar kan du spara sommarens överskott och använda det för att betala vinterfakturorna.

Du samlar helt enkelt din förtjänst på hög för att nyttja under bistrare tider. Det gör dina elkostnader jämnare över året och ger trygghet i perioder med högre priser.

Läs mer och kom igång med Dala Solspar redan idag. Lycka till med din egen solel!

Visste du att dina solpaneler kan prestera bättre med några enkla knep? Oavsett om det är en stekhet sommar eller snöig vinter finns det sätt att optimera din solelsproduktion. I den här artikeln reder vi ut hur du som villaägare kan få ut maximal effekt av dina solpaneler.

Placera solcellerna rätt: lutning, riktning och skuggning

Grunden till hög effekt läggs redan vid installationen. För att panelerna ska ge så mycket el som möjligt bör de placeras optimalt på taket.

Rätt lutning

Solpanelernas vinkel mot solen påverkar hur mycket energi de kan ta upp. Enligt Naturskyddsföreningen är en taklutning på cirka 30–50° oftast optimal för maximal årsproduktion i Sverige. I södra Sverige är omkring 35° bäst, medan uppemot 45° kan vara bäst i norra Sverige. Lyckligtvis har många villatak redan en lutning inom detta spann. Vid platta tak kan man använda ställningar för att få panelerna vinklade. Bra lutning hjälper dessutom regn att spola bort smuts och gör att snö glider av lättare.

Rätt väderstreck

För maximal total elproduktion ska panelerna helst riktas mot söder. Då fångar de mest sol över dagen. Men det är inte hela sanningen – ditt hushålls användningsmönster spelar också roll. Om man är hemma på dagtid och använder mest el mitt på dagen är söderläge perfekt. Men om mycket av din förbrukning sker på morgon och sen eftermiddag/kväll, kan en öst-västlig placering vara mer fördelaktig.

Med paneler i öster och väster får du produktion utspridd över fler timmar – solceller mot öst ger bra effekt i tidiga timmar och väst i senare timmar. Visserligen blir den totala produktionen något lägre (rakt östlig eller västlig riktning kan ge ca 10–20 procent mindre elproduktion än sydläge), men elen produceras i stället när du behöver den, vilket ökar egenanvändningen.

Så fundera på hushållets elbehov: söder maximerar mängden el, medan en kombination mellan öst och väst kan maximera nyttan av elen.

Undvik skugga

Skuggning är solpanelens största fiende. Även små skuggor från exempelvis en skorsten eller ett träd kan kraftigt reducera effekten från en hel sträng paneler. Se över om det finns träd, antenner eller byggnadsdelar som kastar skugga på taket och försök att minimera dessa.

I vissa fall kan skuggproblem lösas med optimerare eller genom att dela upp panelerna på flera takytor. Men generellt ger fri sikt mot solen högst effekt.

Håll solcellerna rena och i toppskick

En av fördelarna med solceller är att de kräver väldigt lite underhåll. Men för att säkra bästa möjliga effekt bör du ändå ge dem lite omsorg då och då.

Det svenska klimatet hjälper faktiskt till att hålla dina paneler rena. Regn sköljer regelbundet bort damm, pollen och smuts så att panelerna behåller sin verkningsgrad. Enligt Energimyndigheten behöver man normalt sett inte rengöra sina solceller för produktionens skull eftersom vädret sköter “tvätten”.

Om du däremot bor i ett område med mycket damm, nära en trafikerad väg, eller under träd som fäller löv och sav, kan det samlas en hinna över tid. Långvarig torka under sommaren kan också göra att pollen och smuts stannar kvar i stället för att sköljas bort. I sådana undantagsfall kan rengöring öka effekten märkbart. Håll koll på din produktionsdata, om du ser en oförklarlig nedgång under en period med stark sol kan smuts vara boven i dramat.

Rengör vid behov panelerna försiktigt. Undvik att kliva direkt på modulerna, de tål mycket (till exempel jämnt fördelad snötyngd) men punktbelastning kan skapa mikrosprickor.

Använd en mjuk borste eller svamp på teleskopskaft från marken om möjligt. Spola med vanligt vatten med lågt tryck. Använd inte högtryckstvätt nära panelerna och undvik mineralrikt (hårt) vatten som kan lämna kalkfläckar. Inga starka kemikalier behövs, oftast räcker det med bara rent vatten.

Årlig kontroll och service av solcellsanläggningen

För att din solcellsanläggning ska fortsätta leverera hög effekt under lång tid rekommenderas att du gör en årlig kontroll av systemet. Även om solceller i stort sett sköter sig själva, är det klokt att se över vissa saker regelbundet. Mycket kan du som husägare kolla själv, men tveka inte att anlita elektriker eller solcellstekniker för en genomgång vid behov.

Utöver den årliga kontrollen kan en mer omfattande service med ett par års mellanrum vara en bra idé, särskilt om du har en större anläggning. En elektriker kan upptäcka dolda fel som minskar effekten eller kan orsaka driftstopp. På så sätt kan du undvika och åtgärda problem innan de blir allvarliga.

Så maximerar du effekten av dina solpaneler på sommaren

Under sommarmånaderna har solcellerna sin högsta produktion tack vare många soltimmar och hög solinstrålning. Här är två tips för att ta vara på sommarsolen fullt ut:

  1. Använd solelen när den produceras: Försök flytta en större del av din elanvändning till dagtid när solen skiner som starkast. Mitt på dagen, kring klockan 13.00, producerar panelerna som allra mest. Att till exempel ladda elbilen, köra tvätt- eller diskmaskin under dessa timmar låter dig använda din egen solel direkt i stället för att köpa el från nätet.
  2. Hantera överskottselen smart: Soliga sommardagar kan solcellerna ge mer el än ditt hushåll förbrukar. För att maximera nyttan av din anläggning och minska behovet av köpt el bör du ta vara på detta överskott. Du kan lagra överskottet i ett batteri för att använda under kvällen eller mulna dagar. Om du har ett kvartsdebiterat avtal och batteri är det smart att fylla batteriet när spotpriserna är låga under dygnet och använda när spotpriser och effekttaxa är högre.

Ett alternativ är att sälja överskottselen till ditt elbolag till rådande marknadspris. Dalakraft köper gärna din överskottsel. Är du kund hos oss har vi så kallad mottagningsplikt och blir automatiskt köpare av din överskottsproduktion.
Dalakraft erbjuder också tjänsten Dala Solspar, en smart lösning där din sålda överskottsproduktion under sommaren kan “sparas på hög” till kallare månader, och då användas för att betala dina fakturor.

Så maximerar du effekten av dina solpaneler på vintern

Vinterhalvåret innebär färre soltimmar och lägre solinstrålning, men det finns ändå saker du kan göra för att optimera din produktion. Här tipsar vi om hur du hanterar snö, kyla och när solen står lägre på himlen:

Rätt pris och effekt – maximera din investering

För att sammanfatta är det viktigt att tänka på helheten kring din solcellsanläggning. Det handlar inte bara om att klämma in så många paneler som möjligt, utan om att hitta rätt balans för just dina förutsättningar.

För att maximera effekten per krona bör du utgå från ditt hushålls årliga elanvändning och takets förutsättningar. Välj paneler av god kvalitet med lång garanti. Tänk på att det kan kosta lite mer, men det ger också en mer pålitlig produktion under längre tid.

Kom också ihåg att dimensionering och placering hänger ihop. Anpassa anläggningens storlek efter din förbrukning och när på dygnet du använder mest el. Här kan du ta hjälp av Dalakraft och våra samarbetspartners som gärna hjälper till att beräkna en optimal anläggning utifrån dina förutsättningar. På så vis får du ett skräddarsytt solcellspaket med rätt pris och effekt för just ditt hus.

Och sist men inte minst – oavsett årstid är det alltid mest kostnadseffektivt att använda din egenproducerade el och gärna lagra överskottet i ett batteri om du har möjlighet, för att nyttja då nätet är högre belastat eller spotpriset är dyrare. Vi erbjuder solcellspaket i samarbete med vår partner Svesol, delvis i kombination med en batterilösning. Läs mer om våra lösningar här.

Är du nyfiken på att installera solceller eller uppgradera din befintliga anläggning? Tveka inte att ta kontakt med oss på Dalakraft. Tillsammans ser vi till att du får ut det mesta av solens kraft, oavsett årstid.