Intresset för solceller är rekordstort, antalet nätanslutna solcellsanläggningar ökade med 22 000 under 2020 enligt Energimyndigheten - och ökningen fortsatte vara explosionsartad under 2021 och inledningen av 2022. Men vad krävs av ditt hus? Vad kostar det och vad ger det? Varsågod – en snabbguide!
Sol och vindkraft med Dalakraft
För att underlätta för privatpersoner att investera i grön teknik, och för att påskynda klimatomställningen, finns skattereduktionen för just ”grön teknik”. (mer …)
När familjen Kihlgren renoverade sitt fritidshus passade de på att addera en solcellsanläggning. Nu kan de de både brygga kaffe, dammsuga och ladda mobilen vid behov.
(mer …)
Fastighetsbolaget Amasten invigde nyligen sitt första batterilager för att kunna lagra energi från solceller, det finns i ett nyproduktionsprojekt i Nyköping. Amasten är också mångåriga Dalakraftkunder, där båda parter har stort utbyte av varandra. (mer …)
Visste du att vi kan hjälpa dig att bli andelsägare i ett vindkraftverk och därmed få köpa el till självkostnadspris – för närvarande 47,5 öre/kWh inklusive moms? Förutom att du får ett lågt och stabilt pris över tid, bidrar du som andelsägare aktivt till en hållbar framtid. Dessutom vet du med säkerhet var och hur din el är producerad - och att det sker på ett klimatsmart sätt. (mer …)
I juni sa vår chefsanalytiker, Arne Bergvik, att fortsatt höga elpriser var att vänta under sommaren, liksom att vi konsumenter nog får vänja oss vid nya, högre prisnivåer. Åtminstone under en överskådlig framtid. Han fick rätt. (mer …)
Eva Thorin är professor och forskare vid Mälardalens högskola. Hennes forskning handlar om framtidens energisystem, med särskilt fokus på förnybara källor.
– Vi måste ställa om, dels för hållbarheten men även för att de fossila källorna helt enkelt är ändliga, säger hon.
Allt fler fordon går redan på el och dessutom behöver industrin mer förnybar energi för att ställa om från fossila bränslen. Eva Thorin menar att framtidens energisystem kommer att ha en helt ny struktur.
– Förnybara källor kan till exempel vara väderberoende, som solkraft. Då måste vi kunna växla mellan olika energikällor samt ha möjlighet att lagra. Vi går mot fler och mindre anläggningar än tidigare, och ett vanligt hus kan både vara konsument och producent samtidigt.
Det kan komma att innebära större lokal variation beroende på vilka energikällor som dominerar där man bor.
Framtiden ligger närmare än man först kan tro. Om bara nio år ska mycket av det som Eva Thorin och hennes kollegors forskning handlar om vara verklighet.
– Det närmaste framtidsmålet är 2030 eftersom det är fokus för de globala hållbarhetsmålen.
Enligt målen i Agenda 2030 ska alla ha tillgång till tillförlitlig, hållbar och modern energi till en överkomlig kostnad. Omöjligt? Kanske inte ändå. Jimmy Anjevall är projektledare inom energi och klimat på Region Jämtland Härjedalen:
– Det är bara att titta tillbaka tio år: 2010 var solceller en icke-fråga och det fanns bara ett fåtal anläggningar i hela vår region. Nu finns det 1 000 stycken. Elbilar betraktades ungefär som rymdskepp, visst såg man att det var på gång men jag kunde i alla fall inte föreställa mig utvecklingen som vi ser nu, säger Jimmy Anjevall.
Anjevall tror att det är möjligt att Sverige har 100 procent förnybar energi år 2030 och en ökad andel även i resten av världen. För att klara det målet menar både han och Eva Thorin att vi i större utsträckning behöver få in vätgas som en del av energimixen, tillsammans med biobränsle, sol, vind, vatten.
Med vätgas kan man lagra sol- och vindkraft och som bränsle ger det avgasfria fordon som bara släpper ut rent vatten.
– En annan fördel är att det är ett internationellt bränsle som kan produceras världen över. Det är dock viktigt att hela kedjan från råvara till vätgas är grön, det vill säga framställd med förnybar energi hela vägen, samt att det görs på ett säkert och standardiserat sätt, säger Jimmy.
Tillgång till elektricitet är något vi idag tar för givet. I den närliggande framtiden lär vi återigen behöva bli medvetna om vår elkonsumtion.
– Vi kommer att behöva jämna ut elförbrukningen över dygn och år, menar Jimmy Anjevall.
Det innebär till exempel att det blir mer hållbart och ekonomiskt att köra hushållsmaskiner när solen skiner.
– Ett spännande utvecklingsområde är inom digitalisering och automatisering av produktion och användning. Med data om beteendemönster kan man både effektivisera elproduktionen under vissa tidpunkter, samt jobba med att ändra människors beteendemönster för att flytta användning av energi till när det finns god tillgång, avslutar Eva Thorin.
När bostadsrättsföreningen Fridhem i Mora behövde renovera taket på sin fastigheter bestämde de sig för att också installera solceller.
– När vi ändå hade tillgång till byggnadsställningarna så passade vi på, berättar Margaretha Kjellin, ordförande i föreningen. På det sättet sparade vi mycket pengar.
Föreningen består av två fastigheter med 44 lägenheter och förbrukar cirka 60 000 kWh per år.
– Alla hyresgäster beslutade enhälligt vid vårens årsmöte att vi skulle ha solceller.
Efter beslutet gick det fort.
– Vi bestämde oss för att ha en projektsamordnare som tog in offerter och i samråd med styrelsen beslöt vi att välja Dalakraft som ansvariga för projektet. Det var ganska naturligt eftersom vi redan är kunder där och Dalakraft tog ansvar för hela processen.
Trots att coronapandemin höll på att sätta käppar i hjulen kunde man hålla tidplanen.
– Entreprenörerna gjorde ett jättebra jobb, så det tog drygt tre månader att göra hela jobbet med både nytt tak och solpanelerna.
Föreningen valde att lägga paneler på ett av taken, det som har läge mot söder. Vi på Dalakraft analyserade på hur förbrukningen ser ut idag och hur föreningen tror att den kommer att se ut framöver med hänsyn till eventuella investeringar och tillbyggnader.
När vi hade skapat oss en gemensam bild av energisituationen dimensionerades solcellsanläggningen med tanke på så hög egenanvändning som möjligt av solel.
– Dalakraft gjorde en beräkning på den optimala storleken på anläggningen, minns Margaretha, och kom fram till att vi skulle ha 102 moduler som ger ungefär 32 000 kWh per år.
”Pay off-tiden” – alltså den tid det tar innan investeringen har betalat sig – överraskade.
– Vanligtvis brukar man säga att det tar 14 år, men vi kan räkna med 9 år.
Margaretha ser även andra fördelar med satsningen på solel.
– Den innebär en uppgradering av hela fastigheten.
Om olyckan skulle vara framme och det utbryter en brand i huset så är installationen utrustad med ”brandmansbrytare”.
– Det finns en nödstopp vid elcentralen som räddningstjänsten kan bryta och brandmännen riskerar inte att skadas av högspänningsel.
Dalakraft har också arrangerat en utbildning för styrelsen i föreningen.
– Vi kan behöva svara på frågor från hyresgästerna, så den utbildningen är värdefull, säger Margaretha Kjellin, som också uppskattar mobilappen där föreningen kan följa solcellernas elproduktion vid olika tider på året och dygnet.
Att ta ytterligare ett steg och installera laddare för elbilar avvaktar föreningen med.
– Det är förberett i installationen för att bygga ut med elbilsladdare, men det är ingen i föreningen som har elbil ännu så vi väntar lite. Men det kanske kommer.
VI HJÄLPER ER ATT SKAFFA SOLCELLER >>
Sorption i Hofors installerade solceller >>
Morakniv stärker sin miljösatsning med solceller >>
Richard Lorentz i Avesta har egna vindkraftverk >>
Från och med den 1 juli kostar det 200 kronor per år att ha ett elcertifikatskonto hos Energimyndigheten. För dig med en mindre solcellsanläggning innebär förändringen troligen att årsavgiften blir högre än din intäkt för elcertifikaten. (mer …)