Att köra bil på egenproducerad solel – det är drömmen för många som säljer sin fossildrivna bil. Men hur fungerar det i praktiken? Martin Sönsteröd laddar med sol sen flera år medan Peter och Monika Ekholm snart inviger den perfekta kombinationen – elbil, solceller och batteri.
Martin Sönsteröd bor i Äppelbo i Dalarna och kör elbil sedan flera år, en Nissan Leaf med batteri på 40 kilowatt. Han är också långvarig solcellsägare och menar att kombinationen är perfekt.
– Med bra soldagar på helgen laddar jag bilen full. På det kan jag köra tre vändor tur och retur till jobbet i Malung, totalt cirka 21 mil, säger Martin Sönsteröd.
Att mäta på det sättet – i tur-och-retur-resor till jobbet – är en tankefigur som tilltalar honom. Det blir påtagligt vad solcellerna bidrar med. På vintern, med många minusgrader, räcker laddningen till två vändor, eftersom det går åt en hel del el bara för att värma bilen.
– En del tar upp det som en nackdel med elbil, men jag ser det inte så. Det är inte många maskiner som fungerar optimalt när det är minus tjugo. Det gäller bara att komma ihåg att bilen drar mer när det är kallt och planera för det, säger han.
Mer laddning med rätt rutin
Just ”planera” är ett nyckelord när det gäller att få ut det mesta ur sina solceller, både för bil- och hushållsel. Anläggningen producerar dagtid – när de flesta inte är hemma och kan utnyttja elen. Men familjen Sönsteröd har hittat en rutin som fungerar. Så långt det är möjligt ser Martin till att ladda bilen på helgen och att även köra tvättmaskiner och andra hushållsapparater då.
Vanliga arbetsveckor innebär det att 40-60 procent av jobbresorna kan vara soldrivna.
– Men ju mer bekväm man är, och ju mer man laddar sin bil på natten, desto mindre av sin egen energi drar man nytta av. Och jag vill ju gärna köra på egen el, så jag laddar bilen full på lördag och söndag, säger han.
Plussar miljövärdet med batteri
För några år sedan släppte elbilsentreprenören Elon Musk den då braskande idén att Tesla skulle satsa på batterier för hemmabruk, för att lagra el som produceras av småskaliga sol- eller vindanläggningar. Just för att lösa ekvationen att elen produceras vid annan tid än den efterfrågas. Idag börjar den typen av batterier att slå igenom kommersiellt och några som valt att satsa är Peter och Monika Ekholm i Östersund.
Installationen av solceller med tillhörande batteri inleds så snart vårvintervädret medger, och elbil äger de sedan tidigare.
– Våra barn är 12 och 15 år och tillsammans kom familjen till en punkt där vi kände att vi tillfört tillräckligt mycket koldioxid till atmosfären. För nästa generations skull behövde vi göra en förändring för att drastiskt minska utsläppen, berättar Peter Ekholm.
Att ladda bilen med egenproducerad el, minska resandet överlag och sälja familjens skoter till förmån för ett batteri blev resultatet av familjens omställning.
– Det finns flera leverantörer av batterier idag, och de har prissatt sig så att det blir attraktivt i förhållande till de stöd man också kan få för att installera, säger Peter Ekholm.
Batteridrivna bastubad
Med elva kilowattimmars batterikapacitet räknar han med att lagrad solenergi ska räcka för att laga mat, värma varmvatten, bastu med mera. Kanske behöver de sänka inomhustemperaturen något nattetid, för att elen ska räcka till dess solcellerna börjar producera igen, resonerar han.
– Köpbeslutet var ganska enkelt, batteriet kostade inte mycket mer än vad vi fick för skotern. Ekonomiskt vet vi inte om det ”lönar” sig, men den tillför ett stort miljövärde eftersom vi nu kommer att ha egenproducerad el även på kvällen, säger Monika Ekholm.
Sol och vindkraft med Dalakraft
Korta dagar och få soltimmar – förutsättningarna för att producera el på villataket ser mörka ut under vintermånaderna. Eller? Vi har pratat året runt-energi med en nybliven och en flerårig solcellsägare.
Antalet nätanslutna solcellsanläggningar mer än fördubblades under 2019, från 19 000 till 44 000 enligt Energimyndigheten. En av dessa nya solcellsägare var Anette Svensson som tillsammans med maken Thomas driver Möllan Fastigheter i Ronneby. När de byggde nya lägenheter passade de på att installera solceller på taket. Allt stod klart i oktober ifjol – lagom till årets mörkaste månader.
– Så extremt mörk som november var här i Ronneby förra året har det inte varit sen 2014. Vi hade sex soltimmar på hela månaden, säger Anette Svensson.
Exakt hur mycket – eller lite – anläggningen producerade den första tiden kan hon inte säga eftersom det tog ett tag innan de fick igång appen där de följer flödet. På det hela är hon ändå nöjd; hon upplever att många hyresgäster idag efterfrågar och uppskattar att lägenheterna har en ren energikälla. Och efter den tröga starten har det bokstavligen sett ljusare ut.
– Från mars har vi kunnat följa hur mycket solcellerna producerar och sommaren har varit jättebra. Det som är intressant är att den ger energi även mulna dagar, säger Anette.
Hon berättar att maken Thomas kollar appen varje dag. Om några månader har de svart på vitt hur produktionen ser ut på ett helår, och det blir avgörande för kommande investeringar.
– Förhoppningsvis gör vi ett nytt lägenhetsprojekt med solceller nästa år, i mars fattar vi beslutet, säger hon.
Att en anläggning producerar lite under årets mörka månader är inte förvånande. När man tittar på hur mycket en solcellsanläggning producerar tittar man därför inte på enstaka månader utan hur den fungerar över hela året. Och faktum är att snö kan bjuda på positiva effekter.
Södervägg och snö som reflekterar
Fågelvägen 78 mil norrut från Ronneby, i Torvalla utanför Östersund, bor Elin och Anders Vikström Aloandersson. De installerade solceller 2015 och eftersom takytan på deras hus är begränsad lät de montera på en södervägg.
– När vi tog in offerter räknade installatörerna på en nollproduktion under vintern – bland annat för att det ligger snö på taken då. De hade inga siffror på vår lösning, säger Elin Vikström Aloandersson.
Det vertikala läget har visat sig vara en fördel, istället för att täckas av snö drar solcellerna nytta av snötäcket på marken.
– Det må vara få soltimmar på vintern, men när solen väl skiner får vi dubbel effekt genom reflektionen från snön, säger Elin.
Överskott jämnas ut över året
Som komplement till sin solanläggning kan man ansluta sig till Dalakrafts tjänst Dala Solspar, som innebär att den överskottsenergi som man producerar under sommaren kan sparas till vintern. Sommarens höga produktion kan alltså utnyttjas året runt. Familjen Aloanderssons solceller producerar ungefär 11 000 kWh per år och familjen har en förbrukning på ungefär 18 000 kWh.
– Men då är vi också två hushåll på anläggningen eftersom vi kopplat på en mindre bostad på gården, säger Anders Vikström Aloandersson.
Både han och Elin är hittills mer än nöjda solcellsägare, även om de säger att ”de inte är typerna som kollar statistik hela tiden”. Nyligen tog de nästa steg mot att leva med renare energi.
– Vi har köpt en laddhybrid. Den tanken har funnits där sedan början, och nu kör vi så snällt som vi bara kan göra, säger Elin.
Kalla fakta – solceller på vintern:
-
- November-januari, månader med väldigt få soltimmar, producerar en solcellsanläggning väldigt lite.
- En anläggning som täcks av ett tjockt lager snö (till exempel på ett tak) producerar ingenting, men även med ett tunt lager snö blir det lite produktion.
- När dagarna blir längre i februari-mars kommer produktionen igång.
- Snö reflekterar mycket ljus, vilket särskilt mark- eller väggmonterade solceller kan dra nytta av.
- Solceller fungerar precis som annan elektronik bra när det är kallt, vilket gynnar anläggningar i nordligare delar av landet.
- När man utvärderar produktionen för en anläggning bör man titta på hur den fungerar över hela året, inte enstaka månader.
Sol och vindkraft med Dalakraft
Visste du att en liten del av Saharas ökenyta skulle räcka – rent teoretiskt – för att försörja hela världen med el? – Det satsas på solenergi , solrevolutionen är här, konstaterar Björn Sandén, professor i innovation och hållbarhet vid Chalmers.
Vad talar för en solcellsboom?
– Fyra saker. För det första är solenergi den enda energikällan som helt och hållet kan ersätta det fossila, solenergin har en enorm potential. Vi har tillgång till 5 000 gånger mer solenergi än vad vi använder i världen idag. För det andra blir det hela tiden billigare tack vare att fler marknader är med och konkurrerar. Det tredje som talar för en boom är att det finns sol överallt medan vattenkraft till exempel är extremt koncentrerad till några platser i världen.
Och för det fjärde?
– Ja, det är att det är skaloberoende. Du behöver inte ha stora kraftverk för att kunna nyttja energin, vem som helst kan göra det – en fattig bonde i Tanzania lika väl som världens största elbolag i Kina.
Är världens länder redo att hoppa på?
– Ja verkligen, det byggs enorma solcellsparker i Kina, Marocko, USA, Mellanöstern, Sydamerika och i Europa – ja överallt. Sedan 1996 har vi haft en 40-procentig tillväxt per år av marknaden för solenergi. Det är den snabbast växande energikällan globalt.
Finns det något som kan sätta stopp för det?
– Nej, men det finns saker som gör att det går olika fort. I Sverige, till exempel, har vi en lagstiftning som gör det krångligt rent skattemässigt när det gäller solenergi för industrifastigheter och flerbostadshus.
Och vilka är utmaningarna?
– Den stora utmaningen handlar om hur vi ska kunna förflytta energin i tid och rum. Kommer vi lagra lokalt eller exportera? Kommer vi lyckas få till ett globalt nät och vågar regioner och länder bli beroende av varandras elproduktion? Kommer vi att få tillgång till billig teknik för långtidslagring? Det finns flera frågor att svara på.
Sol och vindkraft med Dalakraft
Säg motocross och du känner nästan lukten av bensinmotor. Men kanske inte så länge till. Cake, Candela och Taiga gör fordon som snart lämnar fossilt i bakvattnet.
Att se en motocross ösa på men knappt höra annat än tallkronor som susar är lite udda. Men ljudnivån är inte det enda som skiljer Cake-motorcyklar från traditionella hojar. Det svenska företaget drog igång 2016, släppte första modellen Kalk OR 2018 och tar nu emot designpriser i en stadig ström. Magasinet Fast Company har utsett Cake till ett av världens tio mest innovativa företag.
– Många tycker om det vi gör. Vi har inte bara satt ett batteri och elmotor i en motocross-ram. Varje del och komponent är framtagen för att optimera fördelarna med en elektrisk drivlina. Teknologi, materialval, detaljer – allt är byggt från grunden, berättar Karl Ytterborn som är en av grundarna.
En målsättning har varit att bygga cykeln så lätt som möjligt och med maximal batteritid, utan att tumma på köregenskaper. Kalk väger bara 69 kilo, ungefär hälften av en vanlig motocross.
– Det är en terräng-MC som är gatulegal. Som en Jeep eller Land Rover; du kan köra både i skogen och i stan.
Kalk har redan sålts i några hundra exemplar. Under 2020 räknar företaget med att sälja 1 600 exemplar och Cake har redan släppt en uppföljare. Modellen Ösa är en ”utility bike” som kan konfigureras med hållare och racks för att passa allt från familjen och surfaren till skogsarbetaren.
Att bygga från grunden verkar vara receptet för flera av utmanarna till fossila fordon. Så var ju också Tesla en outsider från början. Kanske är etablerade varumärken alltför rädda för att tappa sina köpare för att våga satsa elektriskt, funderar Karl Ytterborn.
Elbåtspionjären som flyger fram
Ett annat svenskt exempel på elpionjärer är Candela. Företaget gör motorbåtar som flyger ovanför vattenytan med hjälp av bärplansteknik och datorkraft.
– Vatten ger ju oerhört mycket friktion och tidigare har det krävts ett energirikt fossilt bränsle som bensin eller diesel för att båtar ska kunna gå långt och snabbt. Genom att våra båtar flyger på vingar minskar vi friktionen med 80 procent jämfört med en vanlig båt, förklarar Alexander Sifvert på Candela.
30 knop kan Candelas förstamodell komma upp i och räckvidden på en laddning är 50 sjömil, ungefär 92,6 kilometer.
– Räckvidd är allt i vår värld. Vi kommer fem gånger så långt som vanliga båtar och har faktiskt världsrekord i fart och räckvidd för elektriska båtar, säger Alexander.
Skistar tar steget mot elektriska skotrar
Räckvidd, ja. Det är även ett av de stora frågetecknen för snöskotrar, som är ytterligare en fordonstyp på väg att elektrifieras. Per Granås är driftsansvarig på Skistar som inlett ett samarbete med kanadensiska startup-företaget Taiga Motors. Planen är att testköra ett par av Taigas eldrivna skotrar i den dagliga driften i Sälen i vinter.
– Vi ska testa i svenska förhållanden. Taiga lovar en räckvidd på tio mil och om det skulle visa sig bli åtta i våra förhållanden så är det okej. Men om det är fyra? Vi åker mycket uppför vilket drar energi, och vi har ännu inte facit på regenereringen så det blir en stor del i testet, säger Per Granås.
Precis som Cake och Candela är Taigas skotrar utvecklade från grunden för eldrift. I höst levereras de första exemplaren – tre olika modeller – till köpare i Nordamerika och Europa.
Framåttänkare går före
Motorcyklar, snabba båtar och snöskotrar – en rad performance-fordon som nu sadlar om mot eldrift. Men hur reagerar köparna? Karl Ytterborn berättar att Cake fått mycket uppskattning från ”hardcore MC-entusiaster”.
– Vi blev lite förvånade först men de riktiga entusiasterna känner till för- och nackdelar och uppskattar att vi har optimerat allt för eldrift, säger han.
Annars tror han att det är ungefär som vanligt när det kommer nya produkter, att det är vissa konsumenter som går före:
– Vi tror att det är ”forward thinkers”; en huvudsakligen välutbildad publik som har ambition och vilja att starta accelerationen mot ett fossilfritt samhälle.
Sol och vindkraft med Dalakraft
Att satsa på solel är den senaste i raden av miljöåtgärder som Morakniv gjort de senaste åren.
– Det var ett par år sedan jag tog upp frågan om vi skulle satsa på solceller, minns Susanna Cans som är miljö- och kvalitetstekniker på företaget. Det ligger i tiden och vi kan visa att vi är i framkant när det gäller miljötänkande.
Det finns också en takyta som lämpar sig väl för solpaneler.
– Strategiskt känns det också rätt, säger tekniske chefen Tobias Olofsson.Taket på administrationsbyggnaden har bra förutsättningar och ligger mot vägen så det syns att vi har solel.
Den installerade effekten ligger på drygt 21 kWh vilket täcker en yta på 110 kvm.
Morakniv använder mycket el
Morakniv är en tillverkningsindustri som har stor elförbrukning. Förra året använde man 3180 MWh.
– Även den elen, som vi köper från Dalakraft, kommer ju från förnyelsebara källor, framhåller Tobias.
Elen som solcellerna ger täcker alltså bara en bråkdel av behovet.
– De visar mer vår vilja att ta ansvar för miljön, förtydligar Susanna. Vi tog kontakt med Roger Kallur på Dalakraft, sedan hjälpte de oss med allting. Det gick jättesmidigt och tog bara några månader innan allt var klart.
Morakniv har fler tak på fabriksbyggnaderna som är lämpliga för solel.
– Vi börjar i lite mindre skala för att se vad det ger innan vi eventuellt går vidare med större installationer på fabriken, menar Tobias. Men jag tror vi hamnar där så småningom.
Ekonomiskt blir det på sikt en bra affär.
– Ja, med tanke på att livslängden på installationen är över trettio år och investeringen är intjänad på kanske femton år, för vår del.
VI HJÄLPER DIG SKAFFA SOLCELLER >>
FLER KUNDCASE OM EGEN HÅLLBAR ENERGI
Sorption i Hofors installerade solceller >>
Bostadsrättsföreningen Fridhem satsade på solceller >>
Richard Lorentz i Avesta har egna vindkraftverk >>
Solcellerna är här för att stanna. Utvecklingen går fort framåt, effekten förbättras och priserna blir lägre. Men hur går det till, vilka är fördelarna, vad ska du tänka på när du väljer storlek på anläggningen och finns det bidrag att söka? Här får du svar!
Sol och vindkraft med Dalakraft
Efter att ha funderat några år bestämde sig systrarna Johanna Grönlund och Anna Cari Westlund för att installera solceller på ett av taken till sitt företag Sorption i Hofors. Nu ligger panelerna på plats och har börjat producera el.
Företaget tillverkar miljövänligt strö som används både till kattlådor och djurburar.
– Råvaran är en biprodukt från papperstillverkning, berättar Johanna. Den består av cellulosafibrer och kaolin som vi gör pellets av och torkar. Det är framför allt den processen som kräver mycket energi och därför kändes det självklart för oss att komplettera med solel.
Eftersom Sorption är elkund hos Dalakraft var det naturligt att vända sig dit.
– Det var fantastiskt! Dalakraft kom hit och vi diskuterade hur mycket vi kunde investera. De gav oss råd om hur vi skulle göra det optimalt. Vi hade tänkt sätta panelerna på själva fabriken, men Dalakraft föreslog ett av förråden på gården och det blev jättebra.
– Vi har 80 paneler som ska ge 25 kW, säger Anna Cari. Det är den största installationen i Hofors. Vi har också räknat på hur lång tid det tar innan vi tjänat in investeringen och kom fram till att det tar cirka 6–7 år, det var överraskande snabbt. Med tanke på att livslängden är minst 25 år ser vi fram emot att vi kan räkna med den på pluskontot sedan.
Dalakraft hjälpte hela vägen
Johanna framhåller också att det var skönt att Dalakraft tog hand om hela processen.
– Det verkar som de har knutit upp bra team. Det var enkelt och vi har inte behövt ringa en enda snubbe!
Företaget fick också hjälp med att söka bidrag till installationen.
– Det är lång handläggningstid för ansökningarna så vi vet ännu inte om vi får det.
Men ekonomin är inte enda skälet till att Sorption satsar på solel. Det är också viktigt att göra konsumenterna medvetna om att företaget tar ansvar för klimatet och miljön.
– Vi tillverkar ju en miljövänlig produkt och då tycker vi att det är bra att vårt tänkande syns på flera sätt. Nu ska vi märka våra förpackningar med att produkten tillverkas med hjälp av solel. Jag tror att det stärker vårt varumärke.
Johanna och Anna-Cari är också öppna för att installera mer solel.
– Nu har vi just kört igång solelsproduktionen och vill utvärdera den först. Men med tanke på hur smidigt det gick så är det absolut en investering vi kan tänka oss att bygga vidare på. Vi har mycket mer takyta med bra förutsättningar för solcellspaneler.
VI HJÄLPER DIG SKAFFA SOLCELLER >>
FLER KUNDCASE OM EGEN HÅLLBAR ENERGI
Bostadsrättsföreningen Fridhem satsade på solceller >>
Morakniv stärker sin miljösatsning med solceller >>
Richard Lorentz i Avesta har egna vindkraftverk >>
Vindkraften slår nya rekord, och i en framtid som kräver allt mer el blir vinden en allt viktigare energikälla. Idag står vindkraften för cirka fem procent av världens elproduktion och andelen ökar hela tiden, i takt med att kraftverk som använder fossila bränslen läggs ner av miljöskäl.
Köp andelar i ett vindkraftverk
Det snurrar lite överallt på Rickard Lorenz gård i Åkersbyn utanför Avesta där han har vindkraftverk i olika storlek och på olika höjd.
Ett sitter på taket till en lekstuga, två på järnrör ungefär fem meter upp i luften och ett på en tolv meter hög limträstolpe. Dessutom ett med vertikala blad som snurrar oavsett vilket håll vinden kommer ifrån.
– Det är bara skräp, säger Rickard bestämt. Det är fint att se på men det går inte att bromsa ett vertikalt verk, så du kan inte få ut någon ström från det.
Under några år har Rickard provat olika lösningar för att utveckla och sälja små vindkraftverk och den egna gården som ligger i den flacka terrängen utanför By är en bra testplats.
– Vindkraftverk i den här storleken är ett komplement till solcellsanläggningar i småskalig elproduktion, framhåller Rickard. De är framför allt till för att underhållsladda batterier under den tid solcellerna inte producerar el.
Innovationslust och miljömedvetenhet
Rickard som har rötterna i Missenträsk i Norrbotten kom tidigt med sin familj till Fors. Där utvecklade han sin innovationslust och började konstruera maskiner för träbearbetning. Det resulterade så småningom i ett företag som fortfarande är ett av hans ben, Horndals komponent - där man gör fingerskarvade listämnen.
Det andra benet växte från en hobby, att skruva med elektronik. Rickard tänkte värma upp en ackumulatortank med ett litet vindkraftverk, så han konstruerade ett själv. Efter en del funderande och tester med elektroniska styrning fungerade verken bra och han kunde också börja sälja snurror genom sitt bolag Lorex. På grund av sitt intresse för småskalig energiproduktion började Rickard också sälja och installera solcellspaneler, bland annat på uppdrag av Dalakraft.
– Intresset för solceller har växt explosionsartat, så vi har fullt upp med jobb här i närområdet.
Trots att Rickard producerar en del el så konsumerar han mer. Därför är han med i Avesta elpool som både säljer el till och köper el av Dalakraft.
– Vi är runt 2000 medlemmar i poolen, många har solceller, och den el vi köper och den el vi levererar till nätet från solcellsanläggningarna gör vi via Dalakraft. Det är ett väl fungerande samarbete med bra och personlig service.
VI HJÄLPER DIG SATSA PÅ HÅLLBAR ENERGI >>
FLER KUNDCASE OM EGEN HÅLLBAR ENERGI
Bostadsrättsföreningen Fridhem satsade på solceller >>
Morakniv stärker sin miljösatsning med solceller >>
Sorption i Hofors installerade solceller >>
En dag i början av december ringde den engelske superentreprenören och äventyraren Sir Richard Branson upp Lars Jacobsson i Göteborg.
Det är ett mått på hur hett hans nya superbatteri är.
– Han vill testa min batterilösning i ett fullskaleförsök på sin ö Necker Island i Västindien. Ja, jag blev lite tagen på sängen av samtalet, skrattar Lars Jacobsson.
Fast egentligen borde han inte vara överraskad. Bara 54 år gammal har han redan levnadsmaterial som räcker till en välmatad biografi – och lyckas han med sitt nuvarande projekt, att storskaligt lagra solenergi, kommer nog serieentreprenören från Göteborg att gestaltas på film i framtiden.
Orsaken är att Lars Jacobsson och hans bolag Texel Energy Storage sitter på licensrättigheterna till det som kan vara nyckeln till framtidens fossilfria energilösning. Ett termokemiskt batteri som kan lagra stora mängder värme från sol- och vindkraft, värme som utan större energiförluster enkelt kan omvandlas via en Stirlingmotor till ungefär lika delar el och värme.
– Dessutom är det 90 procent billigare än litiumbatteriet för storskalig energilagring. Det åldras utan att funktionen försämras och energidensiteten är hög, säger Lars Jacobsson.
Billigast i världen
Projektet står nu på tröskeln till industriellt förverkligande. En färsk rapport från det amerikanska energidepartementet, DOE, slår fast att Texels termokemiska lagriksteknik av solenergi är den billigaste i världen. En topplacering i den internationella tävlingen Global Green Challenge bekräftar potentialen, liksom det stora intresset från delstaten Kalifornien som med sin klimatlag ska vara koldioxidneutrala senast 2045.
Inte illa för en kille som 16 år gammal började jobba i Göteborgs hamn med att rengöra oljecisterner. Sju år senare startade han eget i oljebranschen – lagring, transport och trading i olika bolag – och 2002 sålde han allt.
– Livskris? Tvärtom, det handlade om livsglädje. Jag hade precis träffat min nuvarande hustru Ragnhild och ville ta vara på livet, skrattar han.
Vätebomben
Hustruns miljöintresse ledde till att de skapade organisationen The Perfect World Foundation, som i dag äger delar av Texel Energy Storage.
På vägen hann han även med att starta det börsnoterade solenergibolaget Azelio, innan Lars Jacobsson tog sig an den stora utmaningen.
– Den stora olösta frågan är ju fortfarande hur man i stor skala ska lagra sol- och vindenergi.
Köpet av en konkursad solcellsanläggning i Arizona blev början. De hade ett samarbete med det statliga forskningslaboratoriet Savannah River National Laboratory. Där hade man plockat upp en forskningstråd från president Harry Trumans vätebombsprojekt på 50-talet.
– De hade vidareutvecklat idén med termokemi och vi förhandlade till oss licensrätten.
Inga begränsningar
I jakten på en bra demonstrationsanläggning kom Lars Jacobsson, via sin välgörenhetsorganisation, i kontakt med Sir Richard Bransons brorsson. Och i början av december ringde Sir Richard själv upp.
– Vi ska träffa hans team i januari. Ambitionen är att bygga upp en kommersiell demoanläggning på Necker Island som ska vara i drift inom ett år.
Och sedan? Lars Jacobsson ser inga begränsningar.
– I första hand är det här en lösning för energibolag världen över. Men det fungerar även för fastigheter, fjärrvärme och fordonsindustrin.
Om det blir så, kanske någon redan nu börjar skissa på manus till filmen om serieentreprenören Lars Jacobsson.