Många som är tveksamma till att skaffa elbil oroar sig för hur länge batteriet håller och kostnaden om de måste byta det. Batteriet är den dyraste komponenten i en elbil så frågeställningen är befogad. Däremot är knappast oron det. (mer …)
Att framtiden för transporter är elektrisk råder det ingen tvekan om, säger Stefan Pettersson, enhetschef för elektromobilitet på det svenska forskningsinstitutet Rise.
– Men det är inte den enda lösningen, det viktiga är fossilfria alternativ eftersom vi har klimatproblem som måste lösas. (mer …)
Vi har länge varit duktiga på att återvinna karossen på våra bilar här i landet, men vi behöver bli mycket bättre på att ta vara på och återvinna mycket mer av materialen i bilarna.
– Det finns värdefulla och viktiga metaller i både elektroniken, batterierna och elmotorn, säger Klas Cullbrand, gruppchef för cirkulär ekonomi vid Chalmers Industriteknik i Göteborg. (mer …)
För en samfällighet räcker det inte med majoritetsbeslut för att laddpunkter ska kunna installeras på den gemensamma parkeringen eller i garagelängan. Åtminstone inte om regelverket ska följas. Däremot är det fullt möjligt att genomföra moderniseringen – men det krävs byråkrati, tid och pengar. (mer …)
Att privatleasa sin elbil har blivit allt vanligare bland konsumenter. Det skapar en uppskattad förutsägbarhet, säger Mats Silfver, Sverigechef för Autolease.
– När man går in i ett teknikskifte, som vi gör nu till elbilar, så skapar det en viss osäkerhet - teknikutvecklingen är snabb. Den är också kostsam och för att förenkla för konsumenterna kan privatleasing vara ett bra alternativ. (mer …)
Det pågår en otroligt snabb tillväxt i världen när det gäller tillverkning av elbilsbatterier. I Sverige är det mycket uppmärksamhet kring Northvolts etablering i Skellefteå och den planerade forsknings- och utvecklingsavdelningen tillsammans med Volvo i Göteborg.
– Men Sverige är litet i jämförelse med Kina, Japan och Sydkorea som leder utveckling och tillverkning av batterier generellt, sa Anders Nordelöf, forskare inom livscykelanalys av elektromobilitet på Chalmers, under elbilsmässan i Göteborg. (mer …)
På bara fem år har antalet elbilar i Sverige mångdubblats. I dag rullar närmare 275 000 laddbara bilar på de svenska vägarna. Men hur ser det ut, hänger laddinfrastrukturen med?
I början av 2015 fanns omkring 10 000 laddbara bilar registrerade i Sverige, så ökningen är dramatisk. Bara det senaste året har antalet ökat med 75 procent och laddbara bilar utgör nu 5 procent av hela personbilsflottan. Och fler elbilar kräver såklart sin laddinfrastruktur.
För cirka fem år sedan kunde man räkna till omkring 1 000 laddpunkter runt om i Sverige, i dag är de drygt 14 000. Så ja, infrastrukturen hänger med.
– Dels handlar det ju om att elbilarna blir fler och dels om en ökad förväntan, både från marknaden och från ett politiskt håll. Antalet elbilar kommer fortsätta öka och därför avsätts mer pengar i budget för laddinfrastrukturen, menar Daniel Kulin, vid Power Circle, elkraftsbranschens intresseorganisation och fortsätter:
– Det finns ingenting som talar för en avmattning. Vår prognos är att vi kommer att ha 2,5 miljoner laddbara fordon i Sverige 2030.
Det finns däremot sådant som riskerar att dra ner på takten i utvecklingen.
– Det som skulle kunna hända är att det blir problem med anslutande tekniska system som byggnader eller elnät. Eller att det uppstår en konflikt kring vem som ska betala. Är det skattebetalarna, parkeringsägarna, hyresgästerna eller elnätskunderna?
Och ja, vilka är det egentligen som ska betala?
– Mest handlar det om en kombination. Att köra elbil innebär ju fördelar såväl för mig som privatperson som för fastighetsägare och landet i stort. För privatpersoner blir det ett billigare och bekvämare transportsätt, för fastighetsägare ökar efterfrågan på bostäder med laddmöjligheter och för Sverige innebär det till exempel en minskad import av olja.
Förutom att laddstationerna blir fler så utvecklas de också hela tiden. Bland annat blir de kraftfullare, vilket innebär kortare laddtider. För laddboxen hemma kommer V2G (Vehicle to grid) - en teknologi som innebär att elbilen laddas från elnätet och kan ge energi tillbaka, vilket balanserar belastningen.
– Dessutom kommer standarden ISO 15118 som bland annat innebär att elbilen och laddboxen kan prata med varandra och föra över information om vem som äger bilen och hur mycket ström den vill ha. Det bäddar i sin tur för ”plug-and-charge”, då bilen identifieras och debiteras automatiskt. Det gör att man inte behöver ha olika kort, appar eller taggar när man ska ladda vid en distansladdare.
Här hittar du våra snabbladdare i Dalarna!
Sverige står inför en stor förändring för att klara klimatmålen och elektrifieringen är central för att lyckas. Den snabba utvecklingen av antalet elbilar i landet väcker samtidigt oro för att elnätet inte ska klara av den ökade belastningen om hundratusentals elbilar laddas samtidigt. Nu kommer dock teknik som istället gör elbilarna till en del av lösningen. (mer …)
Allt fler privatpersoner skaffar elbil, och med det ökar också antalet laddstationer. Vad ska du egentligen tänka på när du väljer laddlösning för hemmet? Och går det inte egentligen lika bra att ladda i det vanliga eluttaget? Vi har pratat med elsäkerhetsexperten Fredriks Olars på Dalarnas Försäkringsbolag som reder ut frågan åt oss. (mer …)
Som nybliven elbilsägare handlar en hel del om att sudda ut gamla föreställningar och beteenden kring sitt bilägande. Till exempel är bränslepåfyllning inte längre att åka till macken, utan istället att på bästa sätt ta sig till nästa parkeringsladdning. Och inte minst; den huvudsakliga och billigaste "tankningen" gör du hemma eller på jobbet - medan du sover eller jobbar.
För att få till en så kostnadseffektiv laddning som möjligt bör du nämligen se till att du kan ladda på platser där bilen naturligt står stilla länge; som hemma på garageuppfarten eller vid jobbet. För att kunna ladda på ett säkert sätt hemma bör du investera i en så kallad laddbox, vilket är ett mycket säkrare laddningsalternativ än att ladda i ett vanligt eluttag. Det ska enligt Elsäkerhetsverket endast ska göras i undantagsfall. Självklart kan vi på Dalakraft alltid hjälpa dig med att hitta den bästa laddlösningen för dig.
- Hur fort din bil laddas beror på hur stor säkring du har till din laddare och hur många kilowatt din bil förbrukar per mil. De flesta elbilar klarar idag över 30 mil på en laddning och med tanke på att medelbilen körs cirka fem mil om dagen finns det god marginal även under de kallaste dagarna.
När du köpt en laddbox ska den installeras av en behörig installatör som drar el direkt från fastighetens elcentral. En laddbox kopplad mot dynamisk lastbalansering innebär att den hela tiden mäter hur mycket ström huset förbrukar och använder det som finns kvar till att ladda elbilen, utan att överbelasta någon säkring. Det innebär att husets övriga elförbrukare som ugn, tvättmaskin och värmepump får högre prioritet. Lastbalanseringen (energimätaren) känner sedan av hur mycket ström som finns över för att ladda din elbil. Man kan säga att laddboxen balanserar dynamiskt och du undviker att säkringarna löser ut, samtidigt som du optimerar din laddning.
På resan då? Idag finns det flera leverantörer av publik laddning och marknaden kan vara lite svår att överblicka. På Dalakraft samarbetar vi med en av marknadens ledande aktörer, Virta.
– Tillsammans med Dalakraft kan vi idag erbjuda laddning vid över 37 000 laddpunkter både i och utanför Sverige. I dem laddar du till det pris ägaren av laddaren har beslutat utan några övriga kostnader. Via roaming kan vi erbjuda laddning vid ytterligare cirka 175 000 laddpunkter spridda över hela Europa. Allt via ett och samma konto som tecknats med Dalakraft, säger Magnus Lindström.
Primärladdning eller normalladdning innebär att bilen laddas där den står parkerad; främst hemma eller på jobbet. Att investera i en laddbox är det smartaste och säkraste valet. Bor du i villa kan du enkelt beställa en egen box, medan du som bor i flerfamiljshus får kontakta fastighetsägaren, bostadsrättföreningen eller samfälligheten. På arbetsplatsen kan du gå ihop med kollegorna om arbetsgivaren ännu inte erbjuder laddmöjligheter.
Alla som köper en laddbox kan få skattereduktion för grön teknik; ett avdrag direkt på fakturan på halva kostnaden. Nästa steg är att fundera över vilken effekt du behöver. Enfas räcker för en laddhybrid, men kanske vill du redan nu förbereda för framtiden och välja trefas?
Elsäkerhetsverket och försäkringsbolag avråder från regelbunden laddning i vanliga vägg- och motorvärmaruttag eftersom de inte är dimensionerade för att ladda under längre tid och kan orsaka brand. Det går att ladda i eluttaget i nödfall, om du är på besök hos någon där du måste ladda. Se då till att skruva ner effekten och undvik att använda förlängningssladd. LÄNK!
Det smidigaste sättet att få tillgång till publika laddpunkter är genom laddföretagens egna appar - till exempel Virtas. Många elbilsägare använder flera olika appar för att få ett så stort urval som möjligt. Det är lätt att bli kund, du identifierar dig via appen och betalar bara för det du använder. När du reser behöver du som elbilsägare planera lite extra genom att hitta passande laddpunkter längs färdvägen.
Exakt hur lång tid det tar beror på en rad faktorer, som batteriets storlek, effekt på laddaren och hur mycket ström bilen kan ta emot. Ett helt tomt batteri kan ta emot mycket ström, men ju mer fulladdat det är, desto långsammare går det. Att snabbladda på vägen ska inte jämföras med traditionellt tankbeteende där man fyller upp hela tanken. Snarare laddar man precis så mycket bilen behöver för att ta sig fram tills nästa parkeringsladdpunkt, för när bilen väl står parkerad spelar det mindre roll hur lång tid det tar.
Att ladda hemma vid villan kostar lika mycket som all annan elförbrukning och styrs av ditt elavtal. Har du en laddplats på jobbet eller vid lägenheten bestämmer arbetsgivaren eller fastighetsägaren priset, men vanligt är mellan 1,50-2 kronor per kilowattimme, vilket är lite dyrare än att ladda vid villan, men billigare än fossilt bränsle. Publik laddning delas upp i AC-laddning som går långsammare och DC-laddning som är snabbladdning. AC-laddning kostar runt 2,50-3,50 kronor per kilowattimme och DC runt 5 kronor.